Inlägg publicerade i “Samhälle”

Det svenska beslutet att satsa på ett omfattande militärt stödpaket till Ukraina efter den ryska invasionen av landet, med bland annat 10 000 närpansarvärnsvapen, har skapat mycket diskussion – och inte minst en omfattande politisk splittring inom den svenska vänstern. Nu lanserar regeringen en specialframtagen maskot för att tydligare få svenska folket att enas bakom den nya vapenstödpolitiken. Namnet på maskoten: ”Svenska pansarskotten”.

Symboler och maskotar framtagna med anledning av pågående krig och samhällskriser är ingenting nytt i Sverige. Under beredskapsåren under andra världskriget skapades till exempel symbolen ”En svensk tiger” – bestående av en blå-gul-randig sammanbiten tiger – i syfte att mana allmänheten till tystnad om allt som kunde skada Sverige, som vid tiden för kampanjen var omgivet av krigförande och ockuperade länder. Som svar på den svenska beredskapsårstigern lanserades för övrigt vid en tidpunkt även ”En dansk stör”, se bild.

Under covid-19-pandemin gjordes försök att lansera en maskot bestående av en fisk, en sej, omgiven av texten ”En svensk tvättarsej”. Och under början av den ryska invasionen av Ukraina såg vi från privatpersoners sida ansatser till en uppdaterad version av ”En svensk tiger”: ”En svensk håller truten”.

Nu väcks symbol- och maskotpolitiken från officiellt håll till liv igen. Det är den svenska regeringen som hoppas kunna skapa nationell enighet bakom pansarskottsstödet till Ukraina med kampanjmaskoten ”Svenska pansarskotten”.

Kampanjen är också ett svar på att den svenska regeringen har haft svårt att driva igenom andra, till omfattningen mer verksamma insatser mot den ryska invasionen, såsom att få till stånd ett stopp för EU-ländernas miljardinköp av rysk fossilgas. Att lägga ett ökat fokus på pansarskotten från Saab Bofors Dynamics tros kunna balansera upp de tillkortakommandena.

Precis som är fallet med orden ”tiger”, ”stör” och ”sej” visar sig ”skotten” har två betydelser, varav en anses lämpa sig bra för en folklig maskot.

Informationsdirektör Den Smichu vid det svenska försvarsdepartementets kommunikationsavdelning är entusiastisk:

– Skotten, med kilt, säckpipa och stridbar blick där han skådar ut över höglandet, är redan en välkänd symbol för svenska folket. Vad symbolerar svenska pansarskotten? Vår reklambyrå föreslår en bepansrad blågul skotte att enas kring.

När departementets pr-byrå presenterade den nya maskoten för en fokusgrupp var några av reaktionerna ”Tuffaste skotten!”, ”Han har eld i pipan!”, ”Hårdaste pansarkilten!” och ”Han har runkat upp pansarstridsk*ken”.

Den sista associationen tvekar departementet fortfarande om, varför delar av den tecknade symbolen hittills lämnats täckta av en röd platta.

Rockmärken med den nya nationalsymbolen kommer att finnas tillgängliga från och med den 1 april.

LÖRDAG 23 APRIL, VÄXJÖ Den 22 mars höll Sveriges näringsminister Karl Petter Thorwaldsson (S) en presskonferens, där han tillkännagav att regeringen beviljar gruvbolaget Beowulf Mining bearbetningskoncession för att öppna en ny järnmalmsgruva i Gállok utanför Jokkmokk. Förslaget på gruvetablering har fått skarp kritik från många håll, bland annat från Greta Thunberg, berörda samebyar, Sametinget, FN-experter, […]

Inlägget Manifestation: Växjö i solidaritet med Gállok dök först upp på Fempers Nyheter.

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.

Ett gammalt ordstäv säger att har man tagit djävulen i båten får man också ro honom land. Vilket väl kan översättas med att om man råkat göra något mindre välbetänkt så får man också ta på sig uppgiften att lösa problemet. Det skulle kunna stå som motto för dagens bekymmer med att hantera privatiseringspolitikens konsekvenser.

Att friskolereformen enligt 1991/92 års proposition från regeringen Bildt inte var särskilt genomtänkt, välunderbyggd eller ens realistisk torde breda majoriteter i dag kunna ena sig kring.

Det är bara att jämföra propositionens förhoppningar om högre kvalitet, bättre kostnadskontroll, många fler pedagogiska alternativ, fler småföretag och fler kooperativ med dagens verklighet – som ser helt annorlunda ut. Där friskolorna snarast driver upp kostnaderna, där den kvalitet som heter lika chanser för alla försvagas, där segregation och elevsortering ökar och där småföretag och kooperativ slås ut av växande skolkoncerner styrda av starka finansiella intressen med större intresse för vinstmöjligheterna än för pedagogiken.

Men vad vi ska göra åt eländet – det är inte så lätt att veta.

Den nya rapporten ”Marknadsskolan”, som tagits fram på uppdrag av Lärarnas Riksförbund är ett exempel på det.

Uppdraget var från början att föreslå en ny driftsform för privata skolföretag, så att aktiebolagen kunde fasas – enligt tanken att det är aktiebolagsformen, med dess överordnade krav att främja aktieägarnas ekonomiska intressen, som skapat problemen.

Utredarna stannar dock för att detta knappast är möjligt, och de har dessutom dragit slutsatsen att det egentligen inte är bolagsformen som är problemet. Problemet är vad de kallar ”den institutionella ramen” kring friskolorna, alltså själva regelverket.

Med ett annat regelverk, utformat för att blockera de negativa effekterna av vinstintressena, behöver man inte ändra driftsformerna, menar utredarna. För aktiebolagen har ju att verka inom ramen för de lagar och regler som gäller; problemet i dag är att reglerna lämnar för stort utrymme för åtgärder som är bra från vinstsynpunkt men inte från skolsynpunkt.

Framför allt är de kritiska mot skolpengens konstruktion.

Det ligger, självklart, en hel del i att åtskilligt av dagens problem beror på ett otillräckligt eller alltför generöst regelverk, utformat mer med hänsyn till företagens intressen än till samhällets.

Jag har själv under mina många år som friskolekritiker skrivit att ändrade regler, som helt enkelt försvårar möjligheterna att skapa vinster med mindre önskvärda metoder, kan vara ett enklare sätt än åtgärder för vinstbegränsningar.

Utredarna föreslår en särskild friskolelag, som ska precisera vilka krav som företag måste uppfylla för att få driva fristående skolor. Några exempel på krav de menar ska ställas är redan välkända i debatten, som att offentlighetsprincipen ska gälla, att kösystemet ska avskaffas och skolpengen vara mer flexibel och inte kopplad till de kommunala skolornas kostnader. Andra förslag de anser tänkbara är att sätta ett tak för hur många enheter ett företag får driva, ha tvingande regler för insyn och kontroll över hur pengarna används och större begränsningar i etableringsfriheten.

Och ja, jag delar uppfattningen att den här typen av förändringar skulle få bort åtskilligt av dagens problem. Framför allt skulle de minska intresset från stora, rent finansiella aktörer att ge sig in i skolbranschen, eftersom de nya reglerna skulle göra vinstmöjligheterna mycket mindre. Och det är de finansiella aktörerna som driver på koncentrationen till stora koncerner, och det är de stora koncernerna som – i kraft av just sin storlek – svarar för de stora snedvridande effekterna.

Men räcker det?

Jag tvivlar. Liksom många av de ekonomer, exempelvis Jonas Vlachos, som på allvar grävt ner sig i frågan om marknadsmekanismernas effekter för verksamheter som faktiskt inte ska styras av marknadsmekanismer. Marknadens logik är nämligen, som utredarna själva konstaterar, något annat än den logik som ska styra skattefinansierad välfärdsverksamhet.

Det behöver inte handla om någon särskild vinstjakt, det handlar helt enkelt om att kapitalägare vill ha viss avkastning på sina investeringar för att alls göra dem.

Välfärdsåtgärdena ska omfatta alla – även grupper som kostar mycket och som inte genererar några vinster. Men marknadens mekanismer styr, ofrånkomligt, bort från det icke-lönsamma; företag går in på en marknad för att tjäna pengar, inte för att förlora pengar. Möjligheterna till vinst styr företagens val av verksamhet. Det behöver inte handla om någon särskild vinstjakt, det handlar helt enkelt om att kapitalägare vill ha viss avkastning på sina investeringar för att alls göra dem.

Så med vinstsyftande företag kvar i skolan, om än bättre reglerade och kontrollerade än i dag, har vi kvar de segregerande mekanismerna.

Vinstsyftande företag kommer primärt att välja att etablera sig där verksamheterna kan drivas till rimliga kostnader. Eller kräva oerhört mycket mer betalt för att etablera sig någon annanstans.

Vi kan nog ro djävulen i land med de typer av åtgärder utredningen föreslår, men vi lär inte få ut honom ur båten…

FREDAG 8 APRIL, ONLINE Storasyster bjuder in till en lunchföreläsning om sexuellt våld ur ett intersektionellt perspektiv. Föreläsningen kommer lyfta vikten av ett intersektionellt perspektiv på sexuellt våld. Detta för att lyckas fånga upp alla som utsätts och för att förstå att konsekvenserna av utsattheten kan se olika ut beroende på vem som utsätts. Föreläsningen […]

Inlägget Lunchföreläsning – Sexuellt våld ur ett intersektionellt perspektiv dök först upp på Fempers Nyheter.

FREDAG 22 APRIL, ONLINE Organisationen MÄN bjuder in till digitalt frukostseminarium 22 april. Vi presenterar den nya rapporten ”En endaste vän hade räckt. Är det så mycket begärt?” – om killars tankar kring psykisk ohälsa, självskada och suicid.Två av tre som tog livet av sig år 2020 var män. En av tre unga som dog, […]

Inlägget Digitalt seminarium och rapport: Killar om psykisk ohälsa, självskada och suicid dök först upp på Fempers Nyheter.

En oberoende granskning visar att den konstgjorda ö som det danska bolaget By hamn börjat bygga i Köpenhamn kommer att bidrar till att korka igen Östersjön. ”Rapporten bekräftar att utfyllnaden kommer att resultera i en minskning av flödet i Öresund”, säger Carl Lindqvist, vattenhandläggare på Länsstyrelsen Skåne i ett uttalande. I förra veckan kom det […]

The post Ny kritik mot Lynnetteholm: ”Kommer minska födet i Öresund” appeared first on Syre.

Göteborg är en av 22 nominerade och den enda svenska stad nominerad till europeisk inkluderings- och mångfaldshuvudstad. Vinnarna kommer avslöjas efter det att jury har bedömt dem och det kommer bli en prisceremoni den 28 april.

EU-priset European capitals of inclusion and diversity uppmärksammar städer/regioner som arbetar främjar jämlikhet, inkludering och mångfald.

På sin hemsida skriver de att de vill se:

Städer och lokala samhällen bidrar till att främja en känsla av tillhörighet och att dela gemensamma värderingar. Där mångfald prioriteras är det också en källa till rikedom och innovation. Med utmärkelserna för inkludering och mångfald, enastående arbete genomfört av samhällen och städer kommer att uppmärksammas och lyftas fram som en inspiration för andra 

Göteborg stads Brysselkontor tog fram sin ansökan tillsammans med funktionsförvaltningen, förskoleförvaltningen, Romano center i Väst, stadsledningskontoret och socialförvaltningen Centrum.

Göteborg har möjlighet att få två priser, dels pris som europeisk inkluderings- och mångfaldshuvudstad och priset för bästa åtgärder för inkludering av romska minoriteter. Priset är ett nytt initiativ och det kommer bli första gången som priset delas ut. Det ska komplettera EU:s årliga mångfaldsmånad, för att öka medvetenheten om vikten av mångfald och inkludering på arbetsplatsen och i våra samhällen. Prisceremonin hålls den 28 april i Bryssel under ledning av jämlikhetskommissionären Helena Dalli.

Göteborgsredaktionen
redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS

Genusvetenskapen i Ryssland hade kommit en bit på vägen innan landets president valde att invadera Ukraina. Sociologen Anna Temkina reflekterar över läget innan, och ovissheten efter, för en redan marginaliserad sfär i det ryska samhället. Vad gjorde vi inom genusvetenskapen i Ryssland strax innan Z-eran? (Z är en markör för de ryska trupperna i kriget […]

Inlägget Vad blir nu av feminism och genusvetenskap i Ryssland? dök först upp på Fempers Nyheter.