Det har varit turbulenta veckor på stiftelsen the Global Village som arrangerar Järvaveckan. Föreningar som blivit lovade att få delta gratis måste nu betala och Järvaveckans projektledare har plötsligt bytts ut.
Inlägget Förändringarna runt Järvaveckan – föreningar måste betala dök först upp på Nyhetsbyrån Järva.
Luleå tingsrätt har i dag dömt fyra personer för inblandning i det så kallade Notviken-målet. Det handlar om ett fall där en ung kvinna sköts…
Apple och Facebook-ägaren Meta lämnade ut personuppgifter om sina användare till vilka de trodde var brottsbekämpande myndigheter. I själva verket var det hackare, som lyckats kapa myndigheternas mejlkonton. Det var under 2021 som Apple och Facebooks moderbolag Meta fick förfrågningar om persondata som adress, telefonnummer och ip-adresser från mejlkonton som såg ut att tillhöra brottsbekämpande […]
The post Hackare lurade Apple och Facebook – låtsades vara myndigheter appeared first on Syre.
De statligt ägda bolagen tjänade bra med pengar förra året och utdelningarna väntas ge cirka 49,7 miljarder kronor. Under 2021 ökade de statliga bolagen sin omsättning med 12,6 procent och uppgick i och med det till 408,6 (362,9) miljarder kronor. Resultatet efter skatt ökade och nådde för första gången över 100 miljarder kronor – 101,1 miljarder kronor. […]
The post Rekordår för statens storbolag appeared first on Syre.
Nu återinförs karensavdraget och många av de tillfälliga ersättningarna för anställda slopas. Försäkringskassan konstaterar att skillnaderna mellan olika gruppers behov av sjukförsäkringen har förstärkts under pandemin.
Från och med 1 april klassas covid-19 inte som en allmänfarlig sjukdom. Det innebär att de tillfälliga reglerna för sjukförsäkringen slopas. Karensavdraget återinförs, ersättning för riskgrupper och smittbärarpenning för sjuka i covid-19 försvinner. Nu måste också anställda som blir sjuka lämna ett läkarintyg efter sju dagar för att få sjuklön. Under pandemin var det intygskrav efter 14 dagar.
Mellen april 2020 och september 2021 fick över två miljoner personer ersättning för karens, enligt Försäkringskassan. Bara i april 2020 fick 445 000 ersättning.
I samband med återgången till gamla regler släppte Försäkringskassan i går en ny rapport. Den visar på hur betydelsen av sjukförsäkringen under pandemin har skilt sig mellan olika yrkesgrupper. Bland de som har kunnat jobba på distans och de som inte har haft den möjligheten.
Under pandemin har risken för smitta och högre arbetsbelastning ökat i bland annat kvinnodominerande kontaktyrken som skola, vård och omsorg. Undersköterskor inom hemtjänst och äldreomsorg har haft 36 procents överrisk för sjukskrivning. För förskollärare har överrisken legat på 53 procent.
Inom mansdominerande yrkesgrupper som taxi-, buss- och spårvagnsförare har risken för sjukskrivning legat på 40 procent högre än den genomsnittliga risken för anställda i alla yrkesgrupper.
Yrkesgrupper som utför kontorsarbete och har kunnat jobba på disans, har generellt en lägre risk för sjukskrivning. Yrken som it-arkitekter, testledare och systemutvecklare har en underrisk för sjukskrivning på 24 procent. Civilingenjörsyrken 19 procent. Även om dessa grupper blivit sjuka i covid-19 har de i lägre grad behövt avstå från att arbeta, då de kan jobba hemma, skriver Försäkringskassan i rapporten.
Enligt rapporten har ersättning för karens, smittbärarpenning och sjukpenning varit viktiga ”för just de grupper av försäkrade som hade störst behov av sjukförsäkringen redan före pandemins utbrott”. Sjukförsäkringen har haft störst betydelse för att ge ekonomisk trygghet för ”de grupper som inte har kunnat utföra förvärvsarbete hemifrån och som har drabbats av nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller smitta”.
”Vi ser därmed tecken på att pandemin har förstärkt de socioekonomiska skillnaderna mellan grupper på arbetsmarknaden som funnits sedan tidigare, och förstärkt skillnaderna mellan olika gruppers behov av sjukförsäkringen”, skriver Försäkringskassan.
Inlägget Klassrelaterade hälsoklyftor växte under pandemin dök först upp på Dagens Arena.
Första april, Annika Strandhäll, EU, klimatmål, olja, gas, Frans Timmermans, jordbruksmark, köttkonsumtion, foder, Malmö, LNG, färdtjänst, synskadade, Huawei, järnvägsunderhåll, Tomas Eneroth. Läs mitt nyhetsbrev. nyhetsbrev-jens-holm-2022-04-01Download
Inga mer krav på smittspårning och karantän. Från och med i dag fredag avskaffas pandemilagen, och covid-19 klassas inte längre som en allmänfarlig sjukdom.
Det må vara första april, men det är inget skämt. Lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, mer känd som pandemilagen, har upphört att gälla. Covid-19 klassas numera inte heller som en allmänfarlig eller samhällsfarlig sjukdom.
Beslutet, som fattades av riksdagen förra onsdagen, börjar gälla från och med i dag den 1 april.
– Det här är tack vare den goda vaccinationstäckningen som skyddar mot allvarlig sjukdom. Då ser vi inte längre att den ska klassas som allmänfarlig, för att den inte påverkar samhället på samma sätt, säger Sara Byfors, biträdande avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.
Enligt henne gör myndigheten bedömningen att de inte kommer att behöva ta tillbaka klassificeringen som samhällsfarlig.– Om det inte uppstår en ny variant där vaccinen inte har effekt mot allvarlig sjukdom och där vi har en annan sjukdomsbild.
Men att pandemilagen slopas och klassificeringen ändras innebär inte att covid-19 försvinner. Det pågår fortfarande en pandemi, påpekar Sara Byfors.Därför är en grundläggande rekommendation att man ska fortsätta att stanna hemma om man är sjuk, för att inte sprida covid eller vad det kan vara för sjukdom.
Sjukdomen räknas också alltjämt som anmälningspliktig, vilket innebär att sjukvården måste anmäla alla konstaterade fall till den regionala smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten.
Inom vård och omsorg måste covid-19 fortfarande också smittspåras, enligt beslut från Folkhälsomyndigheten.
– Det måste finnas en smittspårning inom vården och äldreomsorgen, där det finns individer som har en risk för allvarlig sjukdom av covid-19. Det är fortsatt viktigt att inte sjukdomen kommer in i sjukvården, säger Sara Byfors.
Pandemilagen, som trädde i kraft den 10 januari förra året, gav regeringen befogenheter att själv besluta eller överlåta myndigheter att besluta om särskilda begränsningar för att förhindra smittspridningen av covid-19. I normala fall ska sådana beslut fattas av riksdagen.
Förra sommaren tillsatte regeringen en utredning om en ny smittskyddslag, bättre anpassad för framtida pandemier. De slutliga förslagen ska slutredovisas den 31 augusti 2023.
Inlägget Nu är covid-19 inte längre samhällsfarlig dök först upp på Landets Fria.
En ny studie visar att 12 procent av männen och fyra procent av kvinnorna ser feminism som ett säkerhetshot. Hur och varför vill forskare titta närmare på.
– Studiens resultat stämmer i hög grad överens med tidigare forskning om hur den radikala högern ser ut globalt, men det som sticker ut är den tydligt definierade gruppen som motsätter sig feminism i den utsträckningen att de ser den som ett säkerhetshot i en svensk kontext, säger Eva-Karin Gardell, professor vid Försvarshögskolan, i ett pressmeddelande.
– Det här är särskilt förvånande med tanke på att Sverige ses som ett av de mest jämställda länderna i världen och har en regering som driver en feministisk utrikespolitik.
Anledningen till gruppens syn på feminism framgick inte av studien.
– Man kan tänka sig att det handlar om en anti-elitistisk hållning, eller att man lyssnat på ytterkantspartier till höger som för fram tankar om att kvinnor är ett säkerhetshot eftersom de är mer benägna att söka samförstånd, och mindre benägna att ta till militärt våld, men det vet vi inte, säger hon.
Forskarna delade in 3000 enkätsvar i fyra olika grupper med olika syn på säkerhetshot.
Dels identifierades en grupp med antifeministiska, invandrarfientliga och anti-jämlika åsikter. På andra änden fanns personer med tro på jämlikhet och tolerans som visar tillit till samhällets institutioner.
Enligt Eva-Karin Gardell överensstämmer studien rent demografiskt med äldre forskning; en människas uppfattning om säkerhet är starkt relaterad till kön och utbildningsnivå.
Män med lägre utbildningsnivå tenderade att dominera gruppen med auktoritära strömningar som ogillar invandring. Den mer jämlika och toleranta gruppen utgjordes i istället övervägande av kvinnor med högre utbildning.
– Studien visar på vikten av att faktiskt undersöka allmänhetens attityder. Det är särskilt relevant just nu, när politiken i allt högre grad drivs av känslor av hot och osäkerhet för att skapa ett känslomässigt engagemang. Vår studie pekar också på behovet av mer forskning om hur och varför feminism uppfattas som ett säkerhetshot och hur sådana uppfattningar kan hanteras, säger Eva-Karin Gardell.
Inlägget Feminism ett säkerhetshot? dök först upp på Landets Fria.
Klädbibliotek har blivit ett fenomen inom delningsekonomin under senare år – där kunder kan låna eller hyra kläder under en period.
Men intresset bland klädanvändarna har varit lågt och forskare har nu visat att det beror på vår relation till våra kläder.
− Utmaningarna med att hyra sina kläder kan till viss del förklaras av den känslomässiga karaktär och nära relation som utvecklas mellan konsumenter och kläder och mode, säger konsumtionsforskare Niklas Sörum på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
− Deltagarna [i studien] var ofta kritiska till huruvida temporär tillgång till kläder och uthyrningstjänster kunde ersätta betydelsen av att själv äga sina kläder.
Men klädbibliotek kan ge utrymme för identitetsskapande och experimenterande och forskarna tror att idén har möjligheter i framtiden.
I studien intervjuades 15 personer som varit medlemmar i modebibliotek, och tre fokusgruppper följdes mellan 2017 och 2019.
Inlägget Relationen till kläder påverkar delningsekonomin dök först upp på Landets Fria.
Häromdagen hittades döende rödlistade hajar och rockor i Lysekils hamn. De kan ha fångats oavsiktligt vid trålning, som fortfarande har påverkan på allt marint liv. Arbete med att nå ett hållbarare fiske pågår, men går långsamt.
I mars hittade en grupp marinbiologistudenter ett 60-tal döende pigghajar och flera rockor på botten av Lysekil hamn. Undervattenfotografen Tobias Dahlin tog sig ned och filmade djuren (varning för starka bilder) som sakta dog av sina skador.
Det är inte osannolikt att fiskarna har dumpats på platsen av en trålare, som fått upp dem som en bifångst som inte får säljas.
Enligt Martin Rudgre, havsutredare vid Havs- och Vattenmyndigheten ska fredade arter som fångas återutsättas omedelbart. Men trålning är en metod där djuren ofta krossas eller kvävs i de stora, nedtyngda näten. Bifångsten, som dumpas för att undvika fångst och försäljning av rödlistade arter, blir ofta många gånger större än målfisken för verksamheten.
Förra året släppte svenska forskare vid Stockholms Universitets Östersjöcentrum en policybrief med förslag till lagändringar för att minska trålningens effekter på våra marina ekosystem.
I rapporten förklarar forskarna hur trålnäten tyngs ned och dras utmed havsbotten. Bottenskadorna blir stora när de tunga metallramarna skrapar längsmed botten, och skadliga moln av bottensediment virvlas upp. Enligt rapporten trålas i extremfall 50 till 99 procent av havsbotten upp till tio gånger varje år i vissa regioner av Europas vatten.
Enligt Clare Bradshaw, som ledde arbetet, har det inte hänt mycket i svensk politik sedan rapporten släpptes. Havs- och Vattenmyndigheten, HaV, utreder på uppdrag av regeringen ett generellt förbud mot bottentrålning inom marina skyddade områden. Men inga beslut har tagits ännu. På EU-nivå utarbetas det för tillfället en så kallad ny Action Plan.
Bilden som kommer från forskarnas Policy Brief visar problemen med trålning för miljön.
– Just nu är Havs- och vattenmyndigheten inne på sin fjärde utredning om trålningsförbud i redan skyddade områden innanför trålgränsen, det vill säga i det området vid våra kuster där det i princip inte ska förekomma någon trålning (4 nautiska mil ut från kusten), säger Hernik Svedäng är professor i marinekologi vid Stockholms Universitet.
Enligt honom har riksdagen ett förslag om att skydda vissa områden längs ostkusten eftersom strömmingsbestånden är på väg att försvinna. Trålgränsen skulle isåfall flyttas ut till 22 kilometer.
Samtidigt har fiskeorganisationerna har gått ihop och skapat lobbyistalliansen European Bottom Fishing Alliance (EBFA) för att förhindra eventuella förändringar.
Henrik Svedäng menar är bottentrålningens effekter är störst på västkusten.
– Dels för att havet där är rikare på bottenlevande djur som olika koralldjur, dels för att bottentrålning numera mest förekommer på västkusten sedan östra torskbeståndet totalkraschade.
Vid flyttrålning dras trålen vanligtvis ovanför botten för att fånga pelagiska arter som sill, skarpsill och makrill.
Trålspåren på havsbotten syns nästan överallt. Bild: Östersjöcentrum.
– Trålning efter sill/strömming har stora effekter på ostkusten eftersom bestånden av sill/strömming är så viktiga för hela Östersjöns miljö. Det handlar då om en ren utfiskningssituation, säger Henric Svedäng.
Vilka är de största hindren för en hållbar svensk fiskepolitik?
– Så länge vi rör oss innanför den ekonomiska zonen på tolv nautiska mil kan vi begränsa trålandet om skäl för fiskebestånden finns och vi kan komma överens med de nationer som har tillåtelse att vara inom 4 till 12 nautisk mil som Danmark och Finland. Vill vi förbjuda trålning i den ekonomiska zonen utanför 12 nm behöver EU godkänna agerandet.
Enligt Henrik Svedäng finns det inga snabba lösningar.
– Ett viktigt sätt att minska fisket är att sluta subventionera fisket, t ex genom skatterabatter på bränsle. Det behöver vi dock komma överens om inom antingen EU eller världshandelsorganisationen där förhandlingar om just det pågår sedan länge.
Inlägget Trålning utarmar hav – men alternativ tar tid att hitta dök först upp på Landets Fria.