Ryssland begär ett extramöte i FN:s säkerhetsråd, efter anklagelser om att allvarliga krigsbrott begåtts i Butja. Ryssland har kallat till ett särskilt möte i FN:s säkerhetsråd under måndagen med anledning av anklagelserna om att många civila dödats av ryska styrkor i Butja, utanför Ukrainas huvudstad Kiev. FN har ännu inte offentliggjort om ett extrainsatt möte […]
The post Ryssland begär FN-möte om Butja appeared first on Syre.
Viktor Orbán får sitta kvar vid makten. Ungerns premiärminister utropade sig sent på söndagskvällen till vinnare i det på förhand ovissa valet. Inför jublande anhängare gick Orbán upp på scenen i huvudstaden Budapest och sade: Vi har tagit en klar seger, en seger så stor att den kanske kan ses från månen – och definitivt […]
The post Orbán: En klar seger appeared first on Syre.
Svenskarna blir allt mer negativt inställda till att minska den offentliga sektorn och till vinster i välfärden. Inte minst högerväljare säger tydligare nej. ”De som vill driva den här frågan har ännu mer motvind än tidigare”, säger Johan Martinsson vid Som-institutet. Allt färre vill minska den offentliga sektorn, visar den senaste Som-undersökningen. Sedan början på […]
The post Även högerväljare säger nej till vinster i välfärden appeared first on Syre.
Genom ett samarbete mellan Hälsinglands museum och UR, Sveriges Utbildningsradio AB och SVTs minoritetsspråksredaktion finns nu berättelsen om Rosa Taikon på fem minoritetsspråk.
Filmer om Rosa Taikons liv och verk finns nu inte bara på svenska med engelsk text, utan även på arli, kelderash, lovari och finska. Det har blivit möjligt tack vare Hans Caldaras, Abedin Denaj, Margrethe Balok och Lina Puranen.
Programmen är fria att använda och går även att ladda ned.
Föreläsning · 42 min
I nästan fem decennier verkade silversmideskonstnären och aktivisten Rosa Taikon i Flor utanför Ytterhogdal i Hälsingland. Efter hennes bortgång 2017 donerades ateljén till Hälsinglands museum, en donation som lagt grund för Hälsinglands museums nya basutställning. Här berättar Elin Thomasson, ansvarig för nationella minoriteter, om Rosa Taikons liv och gärning.
Inspelat den 11 oktober 2021 på Hälsinglands museum i Hudiksvall. Arrangör: Hälsinglands museum.
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
I skuggan av Rysslands hänsynslösa invasion av Ukraina har opinionen kring medlemskap i Nato gjort en skarp sväng från en klar majoritet emot (35 procent i Sifoundersökning från juni 2017) till en majoritet för (51 procent i Demoskops undersökning i början av mars i år). Det är inte så konstigt att vi blir skrämda av […]
The post Var är alla välgrundade argument som har hållit oss utanför Nato? appeared first on Syre.
Ida och Joel har återvänt till Xpan 7 med Angus. Där råder halvmörker, elbrist och tydligen kaos. En nybildad säkerhetskommitté ska utse någon som kan leda arbetet med att få staden på spåret igen, och det enda förslaget är till Idas stora förvåning roboten Peter Kaminski. Peter Kaminski reste sig mjukt och smidigt och riktade […]
The post Xpan-projektet – avsnitt 129 appeared first on Syre.
Det är på tiden att den svenska regeringen lever upp till sitt löfte om en feministisk utrikespolitik och fördömer Marockos behandling av Sultana Khaya och andra människorättsförsvarare i ockuperade Västsahara, menar Gabi Björsson, ordförande Emmaus Stockholm. DEBATT. Den västsahariska människorättsförsvararen Sultana Khaya har tillsammans med sin familj suttit i husarrest i över 450 dagar i […]
The post ”Feministisk utrikespolitik måste inkludera Västsaharas kvinnor” appeared first on Syre.
I dag, den 4 april, har IPCC publicerat en rapport som handlar om åtgärder mot klimatkrisen. Den visar att omställningen kräver en djupgående samhällsförändring, där inte minst den sociala praktiken spelar en viktig roll. Men istället förs en politik där medborgarna helst inte ska märka av omställningen, skriver Göran Sundqvist på dagens Under ytan. FN:s […]
The post En fundamental klimatomställning appeared first on Syre.
Några utdrag ur helgens ledare som i sin helhet finns här. Skulle Putins militär till slut betvinga Ukraina i det storskaliga kriget så kommer…
Dagens säkerhetsordning återspeglar världen som den såg ut för 30 år sedan. Allt för många frågor återstår för att det ska vara en god idé att rusa in i Nato.
Moderatledaren Ulf Kristerson har bråttom. Han säger att om han skulle vinna riksdagsvalet i höst och om Sverigedemokraterna så tillåter ska han bums lämna in en ansökan om svenskt medlemskap i NATO. Men varför skynda på?
När Ukrainakriget är över, och det kan ta tid, finns många frågor att vrida och vända på. Vi har säkerhetspolitiska ordningar och institutioner som på flera sätt inte går att förena med hur verkligheten ser ut.
För många ukrainare har de senaste åren upplevts som en serie svek.
Varför vill väst inte hjälpa oss mer? Varför stoppar de inte Putin? Vad väntar de på?
vi får sannolikt en debatt om att européerna ska klara sin säkerhet själva
Man behöver inte vara ukrainare för att uppröras över att FN:s säkerhetsråd blev en åskådare till den ukrainska katastrofen genom den ryska vetorätten.
Den tidigare utrikesministern Margot Wallström ställer i en intervju i Dagens Nyheter den relevanta frågan: Hur kommer det sig att NATO inte kunnat hindra det som sker nu?
En förklaring till bristen på beslutskraft är att dagens säkerhetsordning återspeglar världen som den såg ut för 30 år sedan, när kalla kriget tog slut. Folk som levt i de västliga demokratierna har sedan dess utgått från att freden och välfärden alltid skulle finnas där och att de inte behövt anstränga sig för det.
Vilken roll vill USA ha i en framtida säkerhetsordning? Om några år kanske Donald Trump är tillbaka som president. Denne är en entusiastisk anhängare av Vladimir Putin. Den ryske diktatorn är smart, tycker den amerikanske ex-presidenten.
Och häromdagen upprepade Trump i ett tal vad han brukar säga, att USA inte kommer till undsättning ifall Ryssland angriper NATO-länder som ligger efter med betalningarna.
Så när Ukraina-kriget tar slut får vi sannolikt en debatt om européerna ska kunna klara sin säkerhet själva.
Här har vi Hultqvist-modellen, uppkallad efter den svenska försvarsministern, att ett dussin länder övar och samarbetar, bygger vänskapsband, som i ett utsatt läge kan innebära att man – utan några skrivna förpliktelser – ändå kommer att hjälpa varandra.
Sveriges och Finlands nära relation är skolexemplet.
Den nye tyska kanslern Olaf Scholtz träffade häromdagen sin svenska kollega Magdalena Andersson. På en presskonferens med henne sade han att Sverige ”kan räkna med” stöd från andra europeiska länder om man attackeras av Ryssland, även om man inte är ett NATO-land.
Han syftade på Lissabonfördragets solidaritetsklausul, där man lovar att ska undsätta varandra. Väldigt lite av denna klausul har blivit annat än tomma ord, men storkriget mitt i Europa och hotet av en Putinbeundrande Trump gör det intressant att försöka utveckla någonting annat.
Ett Europa som står för både en vital ekonomisk utveckling, men också smärtsamma men nödvändiga klimatbeslut och en militär trygghet är kanske ett intressantare alternativ än NATO.
Det är lätt att se vem som skulle kunna bli motorn i en sådan utveckling – ett Tyskland som nu insett att det skett en Zeitwende, ett epokskifte. I denna kommande prövning ska naturligtvis inte heller ett reformerat NATO avvisas. Viktigast av allt framöver är att inte ha för bråttom.
Inlägget Varför så bråttom med Nato? dök först upp på Dagens Arena.