25-30 JULI, MOLKOM Är du kvinna eller ickebinär och vill lära dig mer om att skriva på Wikipedia? Välkommen på läger i sommar! I år kan vi äntligen köra ett wikipedialäger igen! Wikimedia Sverige erbjuder stipendium till tolv personer för en trivsam sommarvistelse under sex dagar, sista veckan i juli. Under lägret kommer du att […]
Inlägget Wikipedialäger för kvinnor och ickebinära dök först upp på Fempers Nyheter.
ONSDAG 13 APRIL, ONLINE On 24 February 2022, Russia waged war on Ukraine. To make sense of the reasons leading to and the likely consequences of it, we suggest taking a look at the history of Ukraine and the history of relations between Russia and Ukraine.What is the role of history in this war, and […]
Inlägget Ukraine’s fight for its independence: the past and the future dök först upp på Fempers Nyheter.
SÖNDAG 8 MAJ, STOCKHOLM Dags igen för årets vårmarknad fylld med kvinnors, icke-binäras och transpersoners hantverk.8 maj ses vi på Fryshuset i Stockholm.Till vårmarknaden är vi omkring 65 utställare. Du kommer hitta unikt hantverk i alla dess former gjort med omsorg om miljö, människa och med mycket tanke och kärlek bakom.Silversmycken, hudvård, återbruk, keramik, trähantverk,böcker, […]
Inlägget Handkraft Kvinnokraft Vårmarknad dök först upp på Fempers Nyheter.
Jag är på väg till årets Klimatriksdag för att föreläsa och nöta på om det gamla vanliga: Hur skapar vi en omställningsrörelse där invandrare inte bara får plats utan även får bli ledare? Det slog mig precis att det är som om stora samhällsgrupper är ansiktslösa. Vi vill helst se dem i kollektiv, men inte […]
The post Låt kunskap från tredje världen guida omställningsrörelsen appeared first on Syre.
Jerker Jansson har denna vecka förberett för försommarens första fjärilar. En kruka med en liten badplats i skuggan av en timjanbuske blev resultatet. De första av hans basilikaplantor har kommit upp också. Vi har bildbevis. Vi går längs kulturens asfalterade stig och tittar storögt ut på det där naturliga som nu sker någon annanstans. På […]
The post Fika och husrum till fjärilar, blommor och bin appeared first on Syre.
ONSDAG 20 APRIL, STOCKHOLM Fantasi och forskning samsas om utrymmet när Moa Svan gräver i historien med hjälp av humor och kunniga gäster. Onsdag 20 april klockan 18 Möjlighet att boka biljetter ges inom kort. Evenemang av Historiska muséet
Inlägget Historisk talkshow med Moa Svan dök först upp på Fempers Nyheter.
Byggbranschen är central för att klara klimatomställning, men då måste omställningen också vara socialt hållbar.
Den senaste delrapporten från FN:s klimatpanel IPCC är försenad. Arbetet med rapporten skulle ha avslutats i fredags, men är ännu inte färdigt.
Klimatförändringarna är komplexa. Den senaste mer omfattande rapporten från IPCC (den sjätte) som släpptes i augusti förra året var en sammanfattning av över 14 000 forskningsstudier som beskriver klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser.
Den rapport som nu är försenad är den tredje delrapporten i klimatpanelens nästa stora sammanställning av forskningen om klimatet.
Klimatutmaningen kan inte lösas med några enstaka åtgärder.
Men det är inte komplexiteten i själva klimatförändringarna som gör att rapporten försenas. Det är vad vi ska göra åt dom. Förhandlingarna drar ut på tiden för att det är så svårt att enas om vilka rekommendationer som IPCC ska ställa sig bakom. Vad ska världens makthavare göra för att bromsa den globala uppvärmningen? Och när?
Det, om något, är komplext.
Inte minst för att det vi måste göra är så omfattande. Vårt sätt att leva måste förändras i grunden. Klimatutmaningen kan inte lösas med några enstaka åtgärder. Allt hänger ihop.
Den insikten är också grunden för fackförbundets Byggnads klimatrapport ”Världens viktigaste bygge”.
Rapporten visar inte bara hur byggbranschen är central för att Sverige ska kunna uppnå sin del av det globala klimatåtagandet. Utan också hur byggbranschen kan bidra till att uppfylla FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030, vart och ett av de sjutton delmålen.
Byggbranschen står i dag för 20 procent av Sveriges klimatutsläpp, så att skapa en klimatsmart bransch är ingen liten sak. Dessutom ska ju branschen växa: bostadsbristen ska byggas bort, klimatomställningen kräver att energislukande byggnader renoveras och anpassas, klimatförändringarna att vi bygger för en framtid med extremväder: värmeböljor, stormar och översvämningar. Klimatomställningen ett gigantiskt byggprojekt.
Byggbranschen kan ta sin del av ansvaret genom att återbruk och minskat svinn, och genom använda klimatsmartare material: till exempel genom att bygga mer i trä som bokstavligt talat binder koldioxid i stommarna, men också genom att bygga med utsläppsfri cement. Det senare kan vara på gång, men kräver gigantiska investeringar.
Byggnads rapport identifierar något som med rätta kan beskrivas som en blind fläck i klimatomställningen. Den blinda fläcken är arbetsmarknaden. Återbruk, klimatsmarta material, ansvar för avfall. Allt detta kräver ansvarsfulla företag. “Kostnads-minimerings-tänkandet” gör att seriösa aktörer med höga klimatambitioner har svårt att konkurrera, skriver Byggnads. I dag fuskas det med allt från körjournaler och personalliggare till avfallshantering. Det handlar om lägsta prisets tyranni, men också om att samhällets kontroller är underfinansierade och otillräckliga. Bara Trafikverket upphandlar för 50 miljarder om året. Mycket av det som byggs byggs alltså på samhällets uppdrag, med våra gemensamma resurser. Då är det rimligt att ställa krav på schyssta villkor för både arbetstagare och företag. Ända ut i det sista ledet i underentreprenörskedjorna.
Byggnads kräver en rättvis klimatomställning, där ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet går hand i hand. Där ingår ordning och reda på arbetsmarknaden.
Vi står beredda att göra jobbet, skriver Byggnads i sitt program. Frågan är om samhället är beredda att göra sin del av jobbet.
Inlägget Byggande för rättvis klimatomställning dök först upp på Dagens Arena.
En ny SOM-undersökning visar att stödet för vinster i välfärden minskar även bland moderaternas väljare. Det borde vara läge för radikal politik på området.
I söndags rapporterade flera medier att högerväljare blir alltmer negativt inställda till vinster i välfärden. För tredje året i rad. Det framgår i den årliga SOM-undersökningen som publicerades förra veckan.
Särskilt förvånande är det inte. Redan i höstas visade Lärarnas Riksförbund i en undersökning att bara var fjärde moderatväljare stödjer friskolornas vinstuttag.
Inte heller är det någon nyhet att svenska väljare i bred bemärkelse motsätter sig vinstutdelningar inom välfärdssektorn.
– Det har egentligen aldrig funnits en särskilt positiv opinion för vinstutdelning från skattefinansierad vård, skola, omsorg, säger Johan Martinsson, SOM-institutet, i en kommentar till Svenska Dagbladet.
Frågan är bara hur stort intresset är för att minska klyftorna
När väljarna i 2017 års SOM-undersökning tillfrågades om sin inställning till förslaget “Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg” svarade en övervägande majoritet – i alla ålders- och utbildningsgrupper, män som kvinnor, storstads- och landsbygdsbor – att de var emot. Hur kan då välfärdsföretagen få fortsätta göra hutlösa vinster?
Göran Therborn, professor i sociologi vid universitetet i Cambridge, pekar i sin bok Kapitalet, överheten och alla vi andra (2018) på en skrämmande tendens för demokratins vidkommande. I likhet med amerikanska politiker tar också svenska politiker i allt högre utsträckning i första hand hänsyn till de rikas preferenser. Therborn ser utvecklingen som problematisk ur demokratisk synpunkt och menar att en sammankopplad politisk-ekonomisk elit håller på att utvecklas.
De västsvenska statsvetarna Mikael Persson och Mikael Giljam har visat på en liknande tendens. I en undersökning om åsiktsöverensstämmelse mellan väljare och folkvalda 1956–2014 framgår att både borgerliga och socialdemokratiska regeringar i huvudsak gynnat höginkomsttagare med sin politik.
Det är en möjlig orsak till att svenskarna haft så svårt att göra sig av med vinstuttag i välfärdssektorn, trots att det haft ett så svagt stöd.
Vill politikerna å andra sidan föra en politik som ligger närmare folkviljan, kan de läsa Jämlikhetsundersökningen som utkom för ett par år sedan. På uppdrag av Jämlikhetsfonden och Katalys utförde Novus en opinionsmätning där hela 73 procent av de svenska väljarna uppgav att de tycker det är viktigt att nästa skattereform leder till minskade ekonomiska klyftor.
Frågan är bara hur stort intresset är för att minska klyftorna. Personligen tror jag att de svenska väljarna är betydligt mer mottagliga för större genomgripande ekonomiska reformer än vad socialdemokratiska politiker verkar tro att de är.
Som sagt finns det nu alltså även bland moderatväljare stöd för att göra upp med vinstutdelningarna inom välfärdssektorn.
Låt oss därför hoppas att Socialdemokraterna och de övriga partierna i riksdagen kan möta väljarnas förväntningar och krav på den punkten. Det vore att ge uttryck för folkviljan.
Inlägget Är detta verkligen folkviljan? dök först upp på Dagens Arena.
FREDAG 8 APRIL, HUDIKSVALL + ONLINE I tider av krig och konflikt ökar spänningarna både mellan stater och människor. Marginalisering och utsatthet hos minoriteter växer. När Katarina Taikon lyfte frågan om romers utsatthet på 1960-talet var majoritetssamhällets kunskap fortfarande låg och hon förde kampen under hårt motstånd. Katarina Taikon blev en av de första att […]
Inlägget Romer på flykt dök först upp på Fempers Nyheter.
iFOKUS Liberalernas partiledare säger att inget revolutionerande har hänt inom sjukvården sedan penicillinet upptäcktes i början av 1900-talet. Därför listar vi härmed några av de största medicinska upptäckterna de senaste hundra åren. Tycker du att den medicinska sjukvården har stått still i hundra år? Det tycker Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni. I ett videoklipp som […]