Inlägg publicerade i “Samhälle”

Stina Künstlicher är krogknegaren som skriver musik om sina erfarenheter. På albumdebuten som släpps den 8 april berättar hon om karaktären ”Svempa”, om restaurangernas diskberg och om berusade personer som inte förstår när det är stängningsdags.

I närmare tjugo år har Stina Künstlicher slitit på krogar, restauranger, hak och etablissemang. Yrkesbanan började redan när hon gick på hotell- och restauranggymnasiet i Växjö. Hon har sedan dess jobbat på julbord och restauranger i såväl Växjö och Malmö, där hon numera bor. Parallellt med krogjobbet har hon också skrivit vismusik. Tanken på att skriva låtar om restaurangjobbet dök dock upp först för fem år sedan, ungefär samtidigt som hon slutade jobba för att istället börja plugga arbetslivsfrågor. 

– Jag har ju skrivit om andra saker tidigare, men sen dök det upp en idé att det vore kul att göra låtar efter ett särskilt tema. Det var inte tänk som ett konceptalbum först men jag ville göra låtar som var tydligt fokuserade på restaurangbranschen.

Även om idén kom samtidigt som hon började utbilda sig i arbetslivskunskap, och därmed fick nya perspektiv på arbetet, så är hon tydlig med att hon inte har velat att musiken ska kännas för teoretisk. Låtarna är snarare baserade på direkta erfarenheter och på möten med olika personer.

Som Svempa till exempel. Den låten handlar om en kock som står på en lastkaj i en liten håla och röker och längtar ut till sjöss. Stina Künstlicher säger att Svempa inte är någon särskild person utan en blandning av olika personer som hon har jobbat med genom åren.

– Det är ett försök att göra ett kärleksfullt porträtt av en typ av kock som man ofta stöter på, en sådan riktig arbetare som alltid knegar på.

Stora förändringar

Under den tid som Stina har jobbat inom restaurangbranschen säger hon att väldigt mycket har förändrats. När hon började var det till exempel fortfarande vanligt att många betalade kontant, och rökförbudet på restauranger hade ännu inte börjat gälla.

– Mina lärare pratade mycket om att risken för lungcancer ökar om man jobbar i bar. Men det är ju helt borta nu.

Vid en första anblick kan det se ut som att skivan bara tar upp de tunga baksidorna av krogjobbet. Låten ”Gröna hissen” handlar om någon som vill ha mer sprit fast han redan fått för mycket, i ”Julbord” sjunger hon om ”ryggskott, ischias, skitfack och fyllesnack” och i andra låtar beskriver hon oändliga diskberg som ”inte plockar in sig själv”. Samtidigt som det finns mycket med yrket som är slitigt och hårt så säger hon att det också kan vara helt fantastiskt.

Vad är det som du tycker är fantastiskt med jobbet?

– Jag har funderat mycket på den frågan. Det är en laganda som jag har upplevt på nästan alla jobb jag varit på. Man gör något tillsammans och kämpar hårt. Det gör att man kommer människor nära i situationer där man blir utsatt för väldigt hög press. Så kamratskapet, men också problemlösning. Man blir prövad varje dag och får vara väldigt kreativ.

"Har saknat skivor om restaurangbranschen"

Musikaliskt drar skivan åt lite olika håll, men grunden är klassisk svensk vispop med gitarr, piano och ibland inslag av stråkar och körer.

Stina Künstlicher säger att hon har jobbat mycket med att få musiken att passa till texterna, i ”Svempa” hörs smäktande stråkar medan ”Krogen kriget” har ett rappt tempo. I grunden finns dock hela tiden visan och låtarna känns ibland som hämtade ur en annan tid, som om de kunde ha varit inspelade under proggens storhetstid på 70-talet.

Det görs ganska lite sån här musik nuförtiden, inte bara musikaliskt utan också textmässigt, där texterna handlar om att arbeta, är det något du har reflekterat över?

– Ja det var faktiskt lite därför jag var sugen på att göra skivan. Det finns en hel del skrivet i böcker och dikter, men jag saknar de här skivorna som tar ett musikaliskt grepp på olika branscher. Och jag kan ju själv bara skriva om den bransch jag kan.

Vad tror du det beror på att det inte görs mer sådan musik?

– Jag tror att det går trender i allt. På 70-talet var det mer inne att skriva om jobb och göra bred kultur om att arbeta, medan det i dag är andra saker som är inne.

Vilken musik har du influerats av när du har jobbat med skivan?

– Jag har försökt tänka på sådana skivor som alltid brukade spelas när man jobbar. När man fortfarande brukade lyssna på cd-skivor så kunde det ibland vara samma skiva som snurrade i tio timmar. En låt som dyker upp i huvudet på mig nu är ”Piano man” av Billy Joel. Jag vill att man ska kunna lyssna på min musik på det sättet.

Har du någon egen favorit bland låtarna?

– ”Svempa” är en favorit. Men just nu är jag inne i en period där alla låtar är favoriter på olika sätt. Jag är nog fortfarande i ett stadium av nyförälskelse. Framförallt är det roligt att höra dem i den här formen med alla olika instrument. Sen ser jag väldigt mycket fram emot att komma ut och spela dem live nu.

Inlägget En krogknegare tar ton dök först upp på Landets Fria.

Nio av tio väljare tar del av politisk information på internet varje dag. Samtidigt är förtroendet för informationen som sprids där lågt, visar ny undersökning.

Inför valet i höst har Internetstiftelsen undersökt hur svenskarna tar del av det politiska innehållet och samtalet på internet. Mer än hälften av internetanvändarna har ett stort intresse för politik. Och nio av tio väljare tar del av politiskt innehåll på nätet varje dag. Den viktigaste informationskällan för nästan samtliga internetanvändare över 18 år är traditionella medier som TV, dagstidningar och radio. Men det finns tydliga skillnader mellan unga och äldre väljare.

För drygt sex av tio förstagångsväljare, 00-talister, är sociala medier en viktig källa för politisk information. Medan endast 20 procent av pensionärerna anser att den är viktig. Fyra av tio förstagångsväljare tar del av politiskt innehåll på sociala medier på daglig basis, medan åtta av tio pensionärer dagligen tar del av politisk information från TV.

Bland förstagångsväljarna är Instagram den plattform där de flesta tar del av politiskt innehåll. Medan Facebook är viktigast för personer födda på 80-talet och tidigare. För 90-talister är Instagram och Facebook ungefär lika viktiga. Enligt Internetstiftelsen är Facebook den vanligaste plattform för att uttrycka politiska åsikter bland samtliga användare.

Det är fortfarande artiklar och nyhetsinslag från de traditionella medierna som internetanvändare tar del av på sociala medier. Internetstiftelsen konstaterar därför att de sociala medieplattformarna är ett bra sätt att frekvent nå ut med politisk information. Särskilt till unga.

Även om sociala medier är en viktig plattform för att nå ut med politisk information till väljarna visar undersökningen att förtroendet för det politiska innehållet på sociala medier är generellt lågt.

34 procent av internetanvändarna uppger att en liten del av innehållet på Facebook är pålitligt. Och nästan en femtedel svarar att inget på Facebook är pålitligt. Även Twitter, Youtube och Instagram har lågt förtroende. Endast fyra procent anser att större delen av innehållet på Instagram är pålitligt. Och endast tre procent att större delen av innehållet på Youtube och Twitter är det.

När det gäller förtroendet för kvällstidningar svarar 24 procent att innehållet är pålitligt. 32 procent uppger att inget eller en liten del av innehållet är pålitligt.

Förstagångsväljare har generellt ett större förtroende för den politiska informationen de tar del av i traditionella medier än pensionärer. Samtidigt har de ett lägre förtroende för innehållet i sociala medier än pensionärer och internetanvändare generellt.

Bland förstagångsväljarna svarar nio av tio att internet ger möjlighet att ta del av politisk information, medan endast en av fem pensionärer gör det. Hälften av 00-talisterna uppger att internet ger möjlighet att påverka samhällsfrågor, endast sju procent av pensionärer tycker det.

62 procent av männen och 45 procent av kvinnorna uppger att de har ett stort politiskt intresse. Männen diskuterade mestadels energipolitik, invandring/integration och lag och ordning på nätet under 2021. För kvinnorna var de största ämnena sjukvård, miljö/klimat och invandring/integration. Nästan dubbelt så många män som kvinnor har diskuterat politik med någon de inte känner.

Undersökningen visar också att även om tjänstemän har ett större intresse för politik är det arbetare som i högre grad diskuterar politik på nätet.

Undersökningen visar också att två av tio internetanvändare avstår från att delta i det politiska samtalet på nätet för att undvika hat, hot eller hård kritik. Sju procent har under det senaste året blivit utsatta för sådant.

Inlägget Så tar väljarna del av politisk information på nätet dök först upp på Dagens Arena.

Arbetaren kan i dag avslöja att en ordningsvakt som är tillsvidareanställd av Svea hovrätt är aktiv inom den svenska vit makt-miljön. Något som gjort att han nekats anställningar på bevakningsbolag och hindrats från att göra lumpen.

2020 släppte Försvarshögskolan rapporten ”Från Nordiska motståndsrörelsen till alternativhögern – En studie om den svenska radikalnationalistiska miljön” där de på uppdrag av Centrum mot våldsbejakande extremism gjort en lägesanalys av hur högerextremism och vit makt-rörelsen hotar och påverkar demokratin i Sverige i dag. I rapporten nämns ordningsvakten Anton Stigermark, som tillsammans med den våldsdömde nazisten Jonas Nilsson, driver det högerextrema propagandabolaget Palaestra Media.

Företaget producerar podcasts, dokumentärer, föreläsningar och intervjuer med personer inom den yttersta extremhögern. Det här är alltså något som Anton Stigermark gör samtidigt som han arbetar som ordningsvakt inom det svenska domstolsväsendet.

– Palaestra media är väldigt betydelsefulla inom den högerextrema miljön. De producerar propaganda med antisemitiska konspirationsteorier som de försöker få ut till bland annat nazistiska organisationer, genom framförallt videoproduktioner. De försöker flyta över de motsättningar som finns inom många av de högerextrema grupperna och just Anton Stigermark och Jonas Nilsson är kärnan i det här bolaget. De har ju också arrangerat kampsportsträning för högerextrema, säger Jonathan Leman, researcher på tidningen Expo, till Arbetaren.

Ett år innan rapporten släpptes drog Länsstyrelsen i Stockholm tillbaka Anton Stigermarks godkännande för anställning på ett auktoriserat bevakningsbolag. All personal som arbetar på ett sådant ska nämligen vara godkänd av Länsstyrelsen. Det handlar om laglydnad, “medborgerlig pålitlighet” och lämplighet i övrigt för anställning på ett bevakningsföretag.

Palaestra media är väldigt betydelsefulla inom den högerextrema miljön. De producerar propaganda med antisemitiska konspirationsteorier som de försöker få ut till bland annat nazistiska organisationer, genom framförallt videoproduktioner

Jonathan Leman, Researcher på Expo

Stigermark överklagade beslutet till Förvaltningsrätten, som i sin tur avslog överklagan. Både Länsstyrelsen och Förvaltningsrätten valde att inte meddela honom anledningen till att hans godkännande som ordningsvakt återkallades, med hänvisning till sekretess där förvaltningsrätten anser att det finns en ”synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs”.

Därefter hade Anton Stigermark alltså inte rätt att arbeta på något av landets auktoriserade bevakningsföretag. Det vill säga bolag som bland annat Securitas och Avarn.

Han nekades även att göra grundläggande militär utbildning vid Södra skånska regementet, P7, efter ett beslut från Pliktverket hösten 2020.

Men endast några månader senare fick Anton Stigermark en anställning. Han har fortfarande, enligt det anställningsavtal som Arbetaren tagit del, en tillsvidareanställning på Svea hovrätt där han arbetat heltid sedan den 1 december 2020. 

Svea hovrätt är en av Sveriges sex hovrätter. Foto: Leif R Jansson/TT

I samtal med Svea hovrätts kanslichef Karin Sandahl framkommer att hovrätten direktanställer ordningsvakter, eller domstolsvärdar som de kallas, och att alla domstolsvärdar på hovrätten har ett giltigt ordningsvaktsförordnande. Hon bekräftar att Svea Hovrätt inte gör någon säkerhetsprövning. 

– Ordningsvakterna deltar inte i säkerhetskänslig verksamhet och genomgår därför inte heller en säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen, säger Karin Sandahl.

Hans Brun är terrorexpert och säkerhetsanalytiker verksam vid bland annat King’s College i Storbritannien. Han säger till Arbetaren att Svea Hovrätt inte gjort något formellt fel. 

– Men sedan kan man ju diskutera lämpligheten och att det borde ställas högre krav. Om en person av den här kalibern kan slinka igenom har man inte lyckats och då kan man ju också tänka sig att personer inom den grova organiserade brottsligheten kan få jobb där. Det handlar trots allt om en dömande verksamhet där rättssäkerheten borde vara central, säger Hans Brun. 

Arbetaren har sökt säkerhetsansvarig på Domstolsverket för att prata om vilken säkerhetskontroll som görs vid anställning av personal, men de har avböjt intervju. Däremot har ett mejlsvar inkommit från Linnéa Littorin, arbetsrättsjurist på Domstolsverket, som skriver att ”Varje domstol är en egen självständig myndighet som själv rekryterar sina ordningsvakter. Domstolsverket kan därför inte uttala sig om hur andra myndigheter anställer eller utför kontroller av sina ordningsvakter”.

Den säkerhetskontroll som görs vid anställning på Svea hovrätt, liksom på majoriteten av landets allmänna domstolar inklusive Högsta domstolen, baserat på de enkätsvar Arbetaren fått in, förlitar sig framförallt på den bakgrundskontroll som görs vid Polismyndighetens förordnande av ordningsvakt. Utöver det görs sedvanliga referenstagningar och personliga intervjuer.

Gunilla Fulton, processutvecklare på Polismyndighetens rättsavdelning, förklarar i samtal med Arbetaren att Polismyndighetens laglydnads- och lämplighetsprövning vid förordnande av ordningsvakter sker genom registerkontroll i misstanke- och belastningsregister med utgångspunkt från regleringen om ordningsvakter, medan Länsstyrelsens prövning utgår från lagen och förordningen för bevakningsföretag, där även “medborgerlig pålitlighet” prövas.

– Jag tycker däremot att det är olyckligt att det är olika regleringar som hanterar laglydnad och lämplighetskontrollen, säger hon. 

På Sveriges domstolars hemsida beskrivs ordningsvakternas roll i domstolsväsendet. ”I ditt arbete har du bland annat ansvar för den dagliga säkerhetskontrollen av besökare och ser till att det är lugnt och tryggt i domstolarnas förhandlingssalar när förhandlingar pågår.”

På Svea Hovrätt bemannar vakterna bland annat säkerhetskontrollen och metalldetektorn vid entrén. Men arbetsuppgifterna för domstolsvärdarna omfattar betydligt mer än detta. Enligt Ellenor Gallman Martinsson, servicechef och biträdande säkerhetsansvarig på hovrätten, utför vakterna även administrativt arbete. De beslutar och betalar ut ersättning till vittnen som kallats till hovrätten. De ansvarar för salsplanering och för teknik och säkerhet under pågående förhandling.

– De hanterar även begäran om handlingar om det är en ljudfil från en förhandling som ska brännas ned och lämnas ut, säger Ellenor Gallman Martinsson. 

Hon berättar att de även kan stötta upp hantering av pappersdokument om det kommit in en större beställning på handlingar som ska skickas ut.

Elisabeth Åkesson, jurist med fokus på bevakningsfrågor vid Länsstyrelsen i Stockholm, berättar i samtal med Arbetaren att det som de kontrollerar vid godkännande för anställning hos auktoriserat bevakningsföretag är misstanke- och belastningsregistret, precis som Polismyndigheten gör, men att de även kontrollerar det som kallas för ”medborgerlig pålitlighet”. 

Detta gör de genom att begära en registerkontroll hos Säkerhetspolisen som omfattar samma kontroll som när någon placeras i säkerhetsklass 3. En person placeras i säkerhetsklass 3 om den “får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell, i ringa omfattning får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, eller till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka en inte obetydlig skada för Sveriges säkerhet”. 

Om en person av den här kalibern kan slinka igenom har man inte lyckats och då kan man ju också tänka sig att personer inom den grova organiserade brottsligheten kan få jobb där. Det handlar trots allt om en dömande verksamhet där rättssäkerheten borde vara central

Hans Brun, terrorexpert och säkerhetsanalytiker

– Det kan bland annat handla om kopplingar till den typ av verksamhet som Säkerhetspolisen har anledning att kontrollera, säger Elisabeth Åkesson.

Enligt Jonathan Leman har Anton Stigermark ett mångårigt engagemang i den högerextrema världen samtidigt som Jonas Nilsson, som han driver Palaestra media med, har ett stort våldskapital och är dömd för bland annat grov misshandel. 

I en grovt antisemitisk och konspiratorisk dokumentärfilm som släpptes hösten 2021 menar Palaestra media bland annat att anledningen till att Sverige blivit en mångkultur har att göra med ”judiska intressen”. Slutsatsen som dras i dokumentären är, som Jonas Nilsson uttrycker det i filmen, att ”resultatet är att svenskarna inte tar sin grupp i beaktande och det kommer att leda till att vi blir en minoritet i vårt land. Vi måste börja erkänna svensken som grupp och ha det som utgångspunkt för hur Sverige och vårt land ska styras”.

Jonas Nilsson Foto: Skärmdump

Jonas Nilsson har tidigare varit aktiv i dåvarande Svenska motståndsrörelsen (SMR), som 2015 ändrade namn till Nordiska motståndsrörelsen (NMR). Han har enligt Försvarshögskolans rapport stridit för främlingslegionen och tränat Azovförband i Ukraina som har nära koppling till nazistiska organisationer. Han har även vapentränat i sydafrikanska Boerlegionen som är en beväpnad självförsvarsenhet för vita, rasistiska bönder.

Anton Stigermark har i sin tur en bakgrund i Sverigedemokraterna där han satt som suppleant i SD:s styrelse i Stockholms stad. 2015 uteslöts han ur partiet tillsammans med bland annat William Hahne. Anledningen till att Stigermark uteslöts ska enligt Expo berott på att han hade ideologiskt avvikande åsikter. 

– Han skrev även i Sverigedemokraternas tidning Samtiden innan han blev utesluten ur partiet. Och redan under tiden han var han intresserad av icke-demokratisk konservatism, vilket man kunde läsa i hans texter, säger Jonathan Leman.

2018 gav Stigermark ut en bok på det nazistiska bokförlaget Logik förlag – som bland annat gett ut böcker av den kända antisemiten och före detta Ku Klux Klan-ledaren David Duke och NMR:s hedersmedlem, den övertygade nazistveteranen Vera Oredsson.

Logik förlag är i sin tur kopplat till föreningen Det fria Sverige, där bland annat den kände nazisten Magnus Söderman sitter i styrelsen. Så sent som mars i år var Palaestra media inbjudna som föreläsare till deras “kamratafton”. 

Enligt Försvarshögskolans rapport ska Magnus Söderman på Facebook ha hyllat Adolf Hitler och skrivit att han var ”en vis klok och stor man och ett föredöme”. Han har en lång bakgrund och framträdande roll inom den svenska vit makt-miljön där han varit aktiv i Svenskarnas parti och agerat chefsideolog i SMR. Söderman har även skrivit ett kapitel i Anton Stigermark och Jonas Nilsson bok ”Att förstå Alternativhögern”. 

Utöver det sitter Stigermark i förbundsstyrelsen för det nystartade “Sverigevänliga“ fackförbundet Arbetstagarna.

– Det är ju framförallt en opinionsbildande grej snarare än något som har med facklig verksamhet att göra. Och i ledningen där, tillsammans med Anton Stigermark, sitter flera personer inom den högerextrema rörelsen, säger Jonathan Leman.

Men det slutar inte här. I juli förra året avslog Länsstyrelsen återigen ett bevakningsföretags ansökan om att anställa Anton Stigermark. Detta under tiden som han fortfarande arbetade på Svea Hovrätt. Beslutet överklagades och även i det här fallet valde Förvaltningsrätten att neka överklagan. Orsaken anges inte med hänvisning till stark sekretess. Under tiden arbetar Stigermark kvar på hovrätten.

Arbetaren har vid upprepade tillfällen sökt kanslichefen efter att de här uppgifterna framkommit. Hon har nekat att prata i telefon men svarar till slut via mejl:

”Jag kan inte kommentera enskilda anställningsärenden eller anställda personer i hovrätten. Hovrätten tillämpar en kompetensbaserad rekryteringsmetod. Det innefattar en noggrann referenstagning av de personer som är aktuella för anställning. I detta fall, dvs. för en anställning som domstolsvärd, gäller dessutom att personen i fråga ska inneha ett giltigt ordningsvaktsförordnande och uppfylla de krav som gäller för det.”

Vidare tillägger hon att ”Vi kommer att se över våra rutiner för rekryteringsprocessen och utvärdera om något kan göras annorlunda, för att ytterligare säkerställa att den person som är skickligast och mest lämpad för en anställning erbjuds den.”

På Sveriges domstolar står att “Alla ska kunna få sitt ärende prövat i en opartisk domstol. Att göra det möjligt är Sveriges Domstolars viktigaste uppgift.” Där står även att “Rättssäkerhet innebär också att lika fall ska behandlas lika och att alla är jämlika inför lagen oavsett till exempel ursprung eller kön”.

Går detta att upprätthålla om personer av den här kalibern kan slinka igenom och anställas inom Sveriges domstolsväsende?

– Som jag skrev kan jag inte kommentera enskilda anställda eller anställningsärenden. Rent allmänt kan sägas att hovrätten, liksom andra arbetsgivare, på olika sätt ser till att de anställda utför sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt och fullgör det som gäller för anställningen. Det sker bland annat genom arbetsledning, uppföljning och kontroller, svarar Karin Sandahl, kanslichef på Svea hovrätt, via mejl.

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.

Den prisbelönta och kompromisslösa filmskaparen Maj Wechselmann fyllde i fredags 80 år. Sholeh Irani porträtterar den ständigt aktuella jubilaren, som nyligen mottog en historisk hedersutmärkelse och är högaktuell med en film om pacifisten och agitatorn Kata Dalström. Allt började med Kvinnomänniska (1970) och Flickor på Marabou (1971). Filmen Viggen 37 – ett militärplans historia (1972) […]

Inlägget Filmaktuella legendaren Maj Wechselmann fyller 80 dök först upp på Fempers Nyheter.

Yasin har släppt en efterlängtad dubbelsingel. Efter att ha hintat på sin instagram att ett album är på väg gjorde han två släpp, med helt olika stilar.  

Inlägget Yasins dubbelsingel en personlig banger dök först upp på Nyhetsbyrån Järva.

Ewa Pihl Krabbe är psykolog och, som hon säger själv, rent tekniskt egentligen pensionär sedan många år. Hon är 74 år i dag. Det stoppar inte henne från att fortfarande jobba. Hon har varit skolpsykolog i Östra Göinge i 40 år och har en rad andra uppdrag dessutom. Bland annat som ordförande för S i Kristianstad där hon bor och aktiv i regionpolitiken sedan många år tillbaka. I dag är hon vice ordförande i regionfullmäktige.

– Jag är igång precis hela tiden, säger Ewa Pihl Krabbe.

Nu är hon namn tre på den skånska riksdagslistan för Skåne läns norra och östra valkrets. I nuläget har valkretsen just tre platser så Ewa Pihl Krabbe räknar med att komma in. Inte minst med tanke på den uppgång som Socialdemokraterna just nu befinner sig i.

Hur känns det?

– Jag tycker det är väldigt spännande. Det är lite oväntat. Det är ingen tanke jag tänkt överhuvudtaget utan jag blev tillfrågad för något år sedan. Jag har aldrig haft någon sådan ambition, utan jag har trivts bra i regionen, säger Ewa Pihl Krabbe.

Men hon konstaterar att 28 procent av Sveriges befolkning är över 65 år och att representationen av dem över 65 är väldigt liten, cirka två procent.

Kraven från pensionärsorganisationerna om att fler äldre ska komma in i riksdagen är mycket starka.

– Det är alldeles för lite och kraven från pensionärsorganisationerna om att fler äldre ska komma in i riksdagen är mycket starka. Så jag ser fram emot det.

Vad vill du helst ha hand om för frågor i riksdagen?

– Jag bestämmer ju inte vilket utskott jag ska sitta i men om jag får önska så är det något med funktionshinderfrågorna. Jag är så klart också intresserad av barnfrågor eftersom jag jobbat som skolpsykolog under så många år. De frågorna är väldigt angelägna, säger hon.

Det är de sociala frågorna som ligger henne närmast och hon konstaterar att man behöver stor erfarenhet och kunskap för att kunna hantera det området.

Under sina år i regionpolitiken, först i landstinget och sedan i Region Skåne, har hon arbetat mycket med frågor kring funktionshinder för att föra den politiken framåt.

– Det har varit mitt stora engagemang.

Ewa Pihl Krabbe stod faktiskt på riksdagslistan redan när hon var i 25-årsåldern och bodde i Svalöv.

– Men sedan dess har jag helt ägnat mig åt kommunpolitik under ett antal år och sedan början av 80-talet landstings- och regionpolitik.

I den mån hon har någon fritid ägnar hon den åt de sju barnbarnen mellan tre och 23 år. Hon är också en läsare av rang. Det blir nog nästan fem böcker i veckan.

– Jag läser väldigt fort.

Hon är också intresserad av kultur i övrigt, inte minst konst, och sitter också i styrelsen för bland annat den ideella organisationen ShareMusic & Performing Arts och Keramiskt center i Höganäs.

Vad säger du om stämningen i Socialdemokraterna just nu?

– Det är väldigt god stämning. Vi har ju en Magda-effekt som är fantastisk. De resultat och den stämning som finns nationellt spiller ju över på oss i regioner och kommuner. Det bådar gott. Men sedan vet ingen i det här läget vad som blir de stora frågorna i valet. Men det känns som att vi är på gång ordentligt, inte minst när det gäller våra områden som vi har som vallöften, avslutar Ewa Pihl Krabbe.

Zinaida Kajevic står precis utanför valbar plats på Malmös riksdagslista. Men med S-medvinden kan det finnas chans för Malmö till en plats till. Foto: Jaqueline Lenander

På andra sidan av Skåne, i Malmö närmare bestämt, finns Zinaida Kajevic. I dag förste ombudsman för Socialdemokraterna i Malmö. Och nu också namn fyra på riksdagslistan för Malmö kommun. I nuläget har Malmö tre platser i riksdagen, men med tanke på medvinden finns absolut hopp om en fjärde.

– Det ser ju bra ut i opinionsmätningar just nu så jag tror absolut att det finns en chans men det är relativt många månader till valet så saker kan förändras. Det krävs rätt så många procent till här för att Malmö ska få en plats till så jag försöker att se nyktert på det hela, säger Zinaida Kajevic.

Hon är 42 år och tvåbarnsmamma och bor i Malmö. Hon har pluggat statsvetenskap och islamologi. Ombudsman för S har hon varit i många år, med en kort avstickare till Hyresgästföreningen, men är nu sedan ett tag förste ombudsman.

– Planeringen sträcker sig fram till valet. Sedan får man göra en ny planering. Jag ville verkligen ta tillfället i akt och forma valrörelsen lite mer. Inte på egen hand så klart, vi är många som formar den men där jag ändå har en hel del att säga till om.

Zinaida Kajevic stod på listan redan 2014, då på plats fem, och säger att då var hon så klart yngre men såg också, som hon uttrycker det, mer möjligheter med den nationella politiken.

Jag har sett hur våra riksdagsledamöter kämpar och hur de försöker prata med Malmöborna om vad vi gör.

– Så då var jag jätteexalterad över plats fem. Dels är jag mer mogen nu, dels har de här mandatperioderna varit lite stökiga… Jag har sett hur våra riksdagsledamöter kämpar och hur de försöker prata med Malmöborna om vad vi gör. Jag är absolut glad över förtroendet men jag ser också vilket jobb det är.

Om du kommer in vilka frågor skulle du vilja var dina?

–  Jag kan se många möjligheter, men vill inte säga någon särskild fråga. Jag vet också från Skånes håll att man vill ha sina riksdagsledamöter på flera platser så att man täcker många olika frågor. Jag är redo att ta vad som helst.

Men om Zinaida Kajevic tänker just för Malmöbornas del tycker hon att skolfrågor är väldigt viktiga och att det har gjorts mycket på det området i Malmö. Hon ser stora möjligheter att ta frågorna nationellt ner till lokal nivå och omvänt.

– Malmö har också hög arbetslöshet. Den frågan når inte riktigt den nationella debatten tycker jag. Vi behöver både mycket hjälp och strukturellt stöd. Det hade varit en viktig fråga att jobba med.

Finns det något område du helst inte skulle vilja få hand om?

– Konstitutionsutskottet och försvarsfrågor är jag längre ifrån så det skulle kräva mer för att sätta mig in i de frågorna så jag hoppas att det inte skulle bli det, säger Zinaida Kajevic med ett skratt, men tillägger att om det skulle bli så skulle hon så klart ta sig an det.

Vad gör du när du inte arbetar?

– Det är en bra fråga. Jag kan berätta vad jag inte gör längre. Jag tränar inte så mycket. Men barnen tränar så jag vill ställa upp så att de kan göra det. Jag har också en hel drös med syskon och syskonbarn som jag försöker träffa någon helg då och då.

Om du kommer in i riksdagen, vad kommer du att sakna med Malmö då?

– Medlemmarna. I det här jobbet jag har nu träffar jag medlemmar hela dagarna. Jag är lite rädd för att förlora känslan för vad det snackas om i vardagen.

Riksdagslista, Malmö kommuns valkrets

1. Joakim Sandell
2. Rose-Marie Carlsson
3.Jamal El Haj
4. Zinaida Kajevic
5. Arwin Sohrabi Nejad
6. Vanja Andersson
7. Johan Sjöstrand
8. Ida-Therese Högfeldt
9. Ali Reza Yakhdani Riazi
10. Jaqueline Lenander
11. Christian Jönsson
12. Emilie Malm
13. William Spegel,
14. Helena Weigel
15. Nadjam Malik
16. Izabela Striner
17. Klas Abelson

Riksdagslista Skåne läns norra och östra valkrets

1. Anna Wallentheim, Hässleholm
2. Per-Arne Håkansson, Åstorp
3. Ewa Pihl Krabbe, Kristianstad
4. Jan Vokoun, Simrishamn
5. Marika Bjerstedt, Osby
6. Paul Gustafsson, Klippan
7. Kristin Skoog, Tomelilla
8. Fredrik Winberg, Kristianstad
9. Jessica Svensson, Klippan
10.Torgny Handreck, Ängelholm
11. Meta Jarl, Hässleholm
12 Ronny Nilsson, Perstorp
13.Therese Larsson Sturesson, Kristianstad
14. Miklos Liewehr, östra Göinge
15. Kerstin Engle, Ängelholm
16. Roger Persson, Tomelilla
17. Kristina Lindbåge, Kristianstad
18. Thomas Lindell, Hässleholm
19. Minette Jansson, Örkelljunga
20. Daniel Landin, Osby
21. Jenny Önnevik, Bromölla
22. Patrik Håkansson, Klippan
23. Sabina Månsson Hultgren, Kristianstad
24. Elo Johannesen, Hässleholm

Riksdagslista Skåne läns västra valkrets

1. Niklas Karlsson, Landskrona
2. Yasmine Bladelius, Helsingborg
3. Ola Möller, Helsingborg
4. Agneta Nilsson, Eslöv
5. Stefan Lissmark, Höör
6. Bedrija Halilovic, Svalöv
7. Anders Månsson, Bjuv
8. Carola Persson, Höganäs
9. Henrik Andersson, Hörby
10. My Rosell, Helsingborg
11. Tony Hansson, Eslöv
12. Jessika Kronvall, Landskrona
13. Tony Petersson, Höganäs
14. Liselott Ljung, Bjuv
15. Kenth Hellqvist, Helsingborg
16. Catherine Borgkvist, Helsingborg
17. Adis Heldic, Landskrona

Riksdagslista Skåne läns södra valkrets

1. Morgan Johansson, Lund
2. Marianne Fundahn, Trelleborg.
3. Adrian Magnusson, Ystad
4. Elin Gustafsson, Lund
5. Roland Wiking, Sjöbo
6. Laila Olsen, Staffanstorp
7. Viktor Eriksson, Burlöv
8. Catrin Tufvesson, Kävlinge
9. Leif Göthed, Svedala
10. Jessica Möller, Skurup
11. Paul Andersson, Lomma
12. Petra Revemark, Vellinge
13. Thomas Westman, Trelleborg
14. Cecilia Olsson Carlsson, Sjöbo
15. Per-Ola Nilsson, Ystad
16. Cecilia Dahl Andersson, Trelleborg
17. Andreas Johansson, Svedala
18. Elfva Barrio, Lund
19. Sebastian Merlöv, Lomma
20. Selvete Murtezi, Burlöv

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.