Sverige följer andra EU-länder och utvisar tre ryska diplomater, säger utrikesminister Ann Linde (S). Ett tiotal EU-länder har sedan Rysslands invasion av Ukraina utvisat rysk personal på ambassader och konsulat. Under tisdagen beslutade Danmark att utvisa 15 ryska diplomater. De beskrivs som medlemmar av den ryska underrättelsetjänsten, och får två veckor på sig att lämna […]
The post Sverige utvisar tre ryska diplomater appeared first on Syre.
Stina Künstlicher är krogknegaren som skriver musik om sina erfarenheter. På albumdebuten som släpps den 8 april berättar hon om karaktären ”Svempa”, om restaurangernas diskberg och om berusade personer som inte förstår när det är stängningsdags.
I närmare tjugo år har Stina Künstlicher slitit på krogar, restauranger, hak och etablissemang. Yrkesbanan började redan när hon gick på hotell- och restauranggymnasiet i Växjö. Hon har sedan dess jobbat på julbord och restauranger i såväl Växjö och Malmö, där hon numera bor. Parallellt med krogjobbet har hon också skrivit vismusik. Tanken på att skriva låtar om restaurangjobbet dök dock upp först för fem år sedan, ungefär samtidigt som hon slutade jobba för att istället börja plugga arbetslivsfrågor.
– Jag har ju skrivit om andra saker tidigare, men sen dök det upp en idé att det vore kul att göra låtar efter ett särskilt tema. Det var inte tänk som ett konceptalbum först men jag ville göra låtar som var tydligt fokuserade på restaurangbranschen.
Även om idén kom samtidigt som hon började utbilda sig i arbetslivskunskap, och därmed fick nya perspektiv på arbetet, så är hon tydlig med att hon inte har velat att musiken ska kännas för teoretisk. Låtarna är snarare baserade på direkta erfarenheter och på möten med olika personer.
Som Svempa till exempel. Den låten handlar om en kock som står på en lastkaj i en liten håla och röker och längtar ut till sjöss. Stina Künstlicher säger att Svempa inte är någon särskild person utan en blandning av olika personer som hon har jobbat med genom åren.
– Det är ett försök att göra ett kärleksfullt porträtt av en typ av kock som man ofta stöter på, en sådan riktig arbetare som alltid knegar på.
Under den tid som Stina har jobbat inom restaurangbranschen säger hon att väldigt mycket har förändrats. När hon började var det till exempel fortfarande vanligt att många betalade kontant, och rökförbudet på restauranger hade ännu inte börjat gälla.
– Mina lärare pratade mycket om att risken för lungcancer ökar om man jobbar i bar. Men det är ju helt borta nu.
Vid en första anblick kan det se ut som att skivan bara tar upp de tunga baksidorna av krogjobbet. Låten ”Gröna hissen” handlar om någon som vill ha mer sprit fast han redan fått för mycket, i ”Julbord” sjunger hon om ”ryggskott, ischias, skitfack och fyllesnack” och i andra låtar beskriver hon oändliga diskberg som ”inte plockar in sig själv”. Samtidigt som det finns mycket med yrket som är slitigt och hårt så säger hon att det också kan vara helt fantastiskt.
Vad är det som du tycker är fantastiskt med jobbet?
– Jag har funderat mycket på den frågan. Det är en laganda som jag har upplevt på nästan alla jobb jag varit på. Man gör något tillsammans och kämpar hårt. Det gör att man kommer människor nära i situationer där man blir utsatt för väldigt hög press. Så kamratskapet, men också problemlösning. Man blir prövad varje dag och får vara väldigt kreativ.
Musikaliskt drar skivan åt lite olika håll, men grunden är klassisk svensk vispop med gitarr, piano och ibland inslag av stråkar och körer.
Stina Künstlicher säger att hon har jobbat mycket med att få musiken att passa till texterna, i ”Svempa” hörs smäktande stråkar medan ”Krogen kriget” har ett rappt tempo. I grunden finns dock hela tiden visan och låtarna känns ibland som hämtade ur en annan tid, som om de kunde ha varit inspelade under proggens storhetstid på 70-talet.
Det görs ganska lite sån här musik nuförtiden, inte bara musikaliskt utan också textmässigt, där texterna handlar om att arbeta, är det något du har reflekterat över?
– Ja det var faktiskt lite därför jag var sugen på att göra skivan. Det finns en hel del skrivet i böcker och dikter, men jag saknar de här skivorna som tar ett musikaliskt grepp på olika branscher. Och jag kan ju själv bara skriva om den bransch jag kan.
Vad tror du det beror på att det inte görs mer sådan musik?
– Jag tror att det går trender i allt. På 70-talet var det mer inne att skriva om jobb och göra bred kultur om att arbeta, medan det i dag är andra saker som är inne.
Vilken musik har du influerats av när du har jobbat med skivan?
– Jag har försökt tänka på sådana skivor som alltid brukade spelas när man jobbar. När man fortfarande brukade lyssna på cd-skivor så kunde det ibland vara samma skiva som snurrade i tio timmar. En låt som dyker upp i huvudet på mig nu är ”Piano man” av Billy Joel. Jag vill att man ska kunna lyssna på min musik på det sättet.
Har du någon egen favorit bland låtarna?
– ”Svempa” är en favorit. Men just nu är jag inne i en period där alla låtar är favoriter på olika sätt. Jag är nog fortfarande i ett stadium av nyförälskelse. Framförallt är det roligt att höra dem i den här formen med alla olika instrument. Sen ser jag väldigt mycket fram emot att komma ut och spela dem live nu.
Inlägget En krogknegare tar ton dök först upp på Landets Fria.
Här kan du hitta intressanta evenemang i hela landet, från norr till söder. Mycket ställs in eller skjuts upp med hänsyn till coronaläget. Dubbelkolla därför att evenemanget som du är intresserad av verkligen ska hållas, och följ Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
Naturens rättigheter och biologisk mångfaldGÄVLE/ONLINE. Föreläsning med Sebastian Kirppu, inventerare och talesperson för Naturskogen och dess invånare.Tid: 18.00–20.00Plats: Stadsbiblioteket, Nygatan 25, Gävle och onlineAnmälan: Senast 5 april till johan.lindman@sensus.seInfo: naturskyddsforeningen.se/engagera-dig/kalender/forelasning-med-sebastian-kirppu-2022-04-07
Grundkurs i omställningSKELLEFTEÅ. En kurs om omställningsrörelsen för dig som känner att du vill bli en positiv kraft i ditt lokalsamhälle för att öka lokal hållbarhet och gemenskap, och som vill träffa andra med liknande tankar.Tid: 9.00–17.30Plats: Klutmarks byagård, SkellefteåKostnad: 1 900 kr inklusive matAnmälan: Senast 23 mars på studieframjandet.se/vasterbottens-lan/gustav-arrangemang/kurser/2022/februari/grundkurs-i-omstallning-transition-launch
Grundkurs i omställningVÄNERSBORG. En kurs om omställningsrörelsen för dig som vill ställa om på riktigt och som söker efter sammanhang och verktyg för att göra det tillsammans med andra.Tid: 18.00–21.00Plats: Nordkrokens semesterhem vid Vänerns strand, nära VänersborgKostnad: Från 450 kronor för unga till 2 200 kronor för heltidsarbetande inklusive boende och matAnmälan: Senast 24 mars på studieframjandet.se/vastra-gotalands-lan/gustav-arrangemang/kurser/2022/april/grundkurs-i-omstallning
Till fröets äraUCKLUM. Lär dig mer om fröers kulturarv och politiska utmaningar samt ekologisk odling och hållbarhet med fröodlaren och entreprenören Johnny Andreasson från Runåbergs fröer.Tid: 18.00–20.30Plats: Ladan på gården Törneröd 560, Ucklum, StenungsundInfo: naturskyddsforeningen.se/engagera-dig/kalender/froer-huvudrollsinnehavaren-i-all-varldens-matproduktion-ucklum-2022-04-11
Feminism ❤ miljökamp = santDISTANS/ÖSTFÄRNEBO. En kurs på halvfart om hur feminism och miljökamp kan kroka arm med varandra och bidra till att lösa miljö- och klimatkriserna. Ekofeminism, ekologiska maskuliniteter och urfolksrörelser är exempel på alternativ till patriarkat och dominans gentemot andra människor och vår jord.Plats: Distans med en fysisk träff i Östfärnebo i GästriklandKostnad: 100 kr + transporter, mat och logi för träffenAnmälan: Senast 5 april på farnebo.se/kurser/feminism-miljokamp
En kurs vid Färnebo folkhögskola belyser hur feminismen och miljökampen hänger ihop. Foto: Lewis Joly/AP/TT
LieslagetNÄÄS. Den 29:e maj arrangeras tävlingen Lieslaget på Nääs seminarieområde i Lerums kommun. Vässa lien, öva på svingen och kom och tävla individuellt eller ta med ett lag med fyra personer!Tid: Kl. 13.30Anmälan: Slojdocbyggnadsvard.seArrangör: Slöjd & Byggnadsvård och August Abrahamsons stiftelsen samt Gunnebo slott
Var med och tävla i lieslåtter på Nääs seminarieområde. Foto: Adam Ihse/TT
Nätverket Stockholm 50+ mobiliserarSTOCKHOLM/GLOBALT. I samband med FN:s toppmöte i Stockholm samlar klimat- och miljörörelsen till manifestationer, kultur och sammankomster, även globalt. På onsdagar under våren planeras dessutom lunchträffar på Sergels torg samt evenemang i ABF-huset i Stockholm med aktivister, artister, forskare och debattörer.Plats: Stockholm och globaltInfo: stockholmplus50.se
Jorden är själens hemDISTANS/GAMLEBY/TYRESTA. En distanskurs i ekopsykologi på halvfart där du kan utforska och uppleva naturens intelligens och läkande kraft, återfinna en mer besjälad relation till Jorden och till ditt eget liv samt få kraftfulla verktyg att använda i omställningen.Plats: Fysiska träffar i Tyresta nationalpark, Stockholm samt Gamleby folkhögskola, SmålandKostnad: 12 650 kr inklusive kost och logiAnmälan: Senast 15 april på https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSen9mSDfhkemBdQCf7dG-IhWih1HxKyrkN7GvozzsFW4OypSw/viewform?vc=0&c=0&w=1&flr=0Info: gamlebyfolkhogskola.se/kurser-och-utbildningar/distanskurser/ekopsykologi/
Natur- och kulturvägledningDISTANS/STÖLLET. En ettårig utbildning där du som deltagare får lära dig vad natur-och kulturlandskapet berättar och hur du på olika sätt kan förmedla det till andra genom guidning, berättande, utställning och digitala verktyg. Värmland och vi bjuder in till ett sammanhang inom natur och kulturvägledning att jobba och verka i.Plats: Distans samt 10 närträffar i StölletAnmälan: Senast 15 april på regionvarmland.se
Inlägget På gång i hela landet dök först upp på Landets Fria.
Den svenska skogen fortsätter att fara illa. Framför allt är det granbarkborren och betesskador av älg och annat vilt som ställer till problem, visar en ny rapport från Skogsstyrelsen.
Enligt en analys från i fjol riskerar den framtida skogstillväxten i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län att bli ungefär 20 procent mindre per år än tidigare beräknat.
– Läget är bekymmersamt. Betesskadorna ligger på för höga nivåer och skadorna från granbarkborren har varit höga sedan den torra sommaren 2018 då vi fick ett stort utbrott, säger Lennart Svensson, nationell skadesamordnare på Skogsstyrelsen.
För att komma tillrätta med betesskadorna behöver antingen viltstammen minskas eller viltet utfordras med annat.
– Den mest förödande skadan är att de äter toppskotten. Träden kan överleva, men det blir en väldigt krokig stam och som inte går att använda som sågvirke, säger Lennart Svensson.
Även skadesvampar är ett stort problem. Rottickan angriper flera olika trädslag, men främst gran, och leder till röta i både stam och rötter. Enbart virkesförsämringen beräknas kosta skogsbruket uppemot en miljard kronor per år.
Av Skogsstyrelsens skaderapport för 2021, som tagits fram i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, framgår att flera skador på skogen också förvärras av klimatförändringarna.
– Normalt ska granbarkborren inte kunna övervinna ett friskt träd, men längre torra perioder på sommaren utan nederbörd stressar granen och gör att den inte orkar trycka tillbaka barkborren. Från och med den 1 april i år får man därför inte plantera gran på mager och torr mark, säger Lennart Svensson.
Inlägget Stora skador på svenska skogen dök först upp på Landets Fria.
Över hälften av Afghanistans befolkning lider av akut hungersnöd efter decennier av krig, återkommande torka och en ekonomisk kollaps sedan talibanerna tagit över makten. ”Vi träffar mammor som har sålt sina döttrar för mat”, säger Jakob Wernerman, chef för humanitärt bistånd på myndigheten Sida.
Här i bergen, i provinsen Badghis i nordvästra Afghanistan, har hjälpen haft svårt att nå fram de senaste 20 åren.
– Vi hör berättelser om människor som kokar gräs för att överleva i de mest svåråtkomliga distrikten, berättar Jakob Wernerman för TT när han är på resande fot i Afghanistan.
Sedan striderna upphört har nödhjälpen även börjat nå hit. Men behoven är enorma. För många består den dagliga födan endast av bröd. Barn skickas i väg på milslånga turer i jakt på rent vatten.
– Situationen är så allvarlig att människor är beredda att ta till de mest extrema metoder för att överleva, säger Wernerman, som besökt läger för internflyktingar och delar av FN:s livsmedelsprogram WFP.
Läger med internflyktingar i provinsen Badghis i nordvästra Afghanistan. Foto: Sida
Särskilt kvinnor och barn har det svårt. I många samhällen har männen gett sig av för att tjäna pengar att skicka hem.
– Här bor nästan bara kvinnor, barn och gamla gubbar.
För att klara sig säljer de fattiga familjerna allt av värde. Först möblerna. Sedan motorcykeln, kläderna och åsnan.
– När man har sålt allting säljer man kroppsdelar, sina egna organ, för att få pengar till mat.
Svårt undernärda barn tilldelas näringspaket med högenergikakor för att komma på fötter.
– Vi hör att många mödrar säljer medicineringen för att få pengar till mat till de andra barnen i familjen, säger Wernerman.
Han träffar mammor som sålt sina döttrar som spädbarn för att rädda familjen från svält.
De berättade att de får 20 000 kronor för en dotter. Ett barn mindre är också en mun mindre att mätta.
Köparen är ofta en äldre man som tar in flickorna i sina familjer där de får mat.
– Tills de är tillräckligt gamla att giftas bort, antingen med den gamla gubben eller med en annan man i familjen.
Sedan blir de gravida, och föder barn.
– En av de kliniker vi besökte hade sett mödrar så unga som tio till tolv år gamla. Men det finns berättelser i distriktet om mödrar som är sex till åtta år gamla. Barn som föder barn, med svåra komplikationer.
Närmare 23 miljoner människor i Afghanistan – omkring 55 procent av befolkningen – befinner sig i allvarlig hungersnöd, enligt FN.
Jakob Wernerman beskriver situationen som en ”perfekt storm” av lidande.
– Det är inte bara ett resultat av vad som hände i augusti förra året.
Efter decennier av krig med utbredd fattigdom står Afghanistan inför svår återkommande torka. Sedan talibanernas maktövertagande har ekonomin kollapsat. Det råder brist på mat, mediciner och kontanter.
Matutdelning från Världslivsmedelsprogrammet (WFP) i provinsen Herat i nordvästra Afghanistan. Foto: Sida
Internationellt bistånd stod under den USA-stödda administrationen för 80 procent av landets budget och 40 procent av BNP. Sverige, likt Världsbanken, har stoppat alla pengar som gick via den afghanska staten.
Delar av biståndet har ställts om till humanitära insatser. Kortsiktig hjälp – till akuta behov, som nu befaras öka dramatiskt.
TT: Hur ställer sig talibanerna till hjälpen?
– Tillträdet för humanitära aktörer har dramatiskt förbättrats då det inte längre pågår strider. Och talibanerna är måna om att befolkningen inte ska svälta ihjäl.
Men det sker inte utan problem, säger han. Till exempel vill talibanerna inte tillåta kvinnliga hjälparbetare.
Sveriges humanitära stöd till Afghanistan uppgick till över 300 miljoner kronor förra året. För 2022 har 245 miljoner kronor betalats ut, mer kan tillkomma.
Mat, vatten, sjukvård och skyddsinsatser för barn, särskilt flickor, är av högsta prioritet. Det finns en oro inom FN att mobiliseringen till de stora humanitära behoven efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina ska påverka möjligheten att finansiera nödhjälp i andra delar av världen.
Inlägget Sida i Afghanistan: Flickor säljs för mat dök först upp på Landets Fria.
Spelar det någon roll om du är tandläkare eller undersköterska när du ställer frågor till en skola om skolvalet? Spelar det roll om ditt namn som klingar svenskt eller arabiskt? Enligt en ny studie är svaret ja.
Studien innebar att 3 430 skolor i landet fick brev med frågor om skolans profil, kötid och hur ansökningsprocessen ser ut, skickade från påhittade föräldrar. Enligt Uppsala universitet är det största diskrimineringsexperimentet som gjorts i Sverige hittills.
Mejlet undertecknades av påhittade föräldrar, som i mejlet gett information om sitt namn och sitt yrke. Mejlen skickade från dels ”en undersköterska” och dels ”en tandläkare”. Föräldrarna hade också svenskklingande respektive arabiskklingande namn.
– Högutbildade föräldrar fick mer vänliga och välkomnande svar. De blev oftare informerade att det fanns plats på skolan och de fick mer positiv information om skolans egenskaper. Resultaten visar att alla föräldrar från olika socioekonomiska grupper inte har samma förutsättningar i skolvalet, säger Jonas Larsson Taghizadeh, forskare i statskunskap vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
Experimentet täckte nästan alla skolor i Sverige och visa att de socioekonomiskt starka föräldrarna fick mer uppmuntran från skolan att söka. De socioekonomiskt svagare föräldrarna fick mindre välkomnande svar.
– Det är mycket sällan som socioekonomisk diskriminering diskuteras i den offentliga debatten och det finns heller inte med bland diskrimineringsgrunderna. Denna diskrimineringsform har heller inte studerats i särskilt hög grad. Trots detta visar min studie att socioekonomisk diskriminering förekommer i den svenska skolan, med potentiellt stora negativa konsekvenser både individen och för skolväsendets möjlighet att erbjuda alla barn en likvärdig undervisning, säger Jonas Larsson Taghizadeh.
Inlägget Bemöter skolor föräldrar olika beroende på bakgrund? dök först upp på Landets Fria.
Nio av tio väljare tar del av politisk information på internet varje dag. Samtidigt är förtroendet för informationen som sprids där lågt, visar ny undersökning.
Inför valet i höst har Internetstiftelsen undersökt hur svenskarna tar del av det politiska innehållet och samtalet på internet. Mer än hälften av internetanvändarna har ett stort intresse för politik. Och nio av tio väljare tar del av politiskt innehåll på nätet varje dag. Den viktigaste informationskällan för nästan samtliga internetanvändare över 18 år är traditionella medier som TV, dagstidningar och radio. Men det finns tydliga skillnader mellan unga och äldre väljare.
För drygt sex av tio förstagångsväljare, 00-talister, är sociala medier en viktig källa för politisk information. Medan endast 20 procent av pensionärerna anser att den är viktig. Fyra av tio förstagångsväljare tar del av politiskt innehåll på sociala medier på daglig basis, medan åtta av tio pensionärer dagligen tar del av politisk information från TV.
Bland förstagångsväljarna är Instagram den plattform där de flesta tar del av politiskt innehåll. Medan Facebook är viktigast för personer födda på 80-talet och tidigare. För 90-talister är Instagram och Facebook ungefär lika viktiga. Enligt Internetstiftelsen är Facebook den vanligaste plattform för att uttrycka politiska åsikter bland samtliga användare.
Det är fortfarande artiklar och nyhetsinslag från de traditionella medierna som internetanvändare tar del av på sociala medier. Internetstiftelsen konstaterar därför att de sociala medieplattformarna är ett bra sätt att frekvent nå ut med politisk information. Särskilt till unga.
Även om sociala medier är en viktig plattform för att nå ut med politisk information till väljarna visar undersökningen att förtroendet för det politiska innehållet på sociala medier är generellt lågt.
34 procent av internetanvändarna uppger att en liten del av innehållet på Facebook är pålitligt. Och nästan en femtedel svarar att inget på Facebook är pålitligt. Även Twitter, Youtube och Instagram har lågt förtroende. Endast fyra procent anser att större delen av innehållet på Instagram är pålitligt. Och endast tre procent att större delen av innehållet på Youtube och Twitter är det.
När det gäller förtroendet för kvällstidningar svarar 24 procent att innehållet är pålitligt. 32 procent uppger att inget eller en liten del av innehållet är pålitligt.
Förstagångsväljare har generellt ett större förtroende för den politiska informationen de tar del av i traditionella medier än pensionärer. Samtidigt har de ett lägre förtroende för innehållet i sociala medier än pensionärer och internetanvändare generellt.
Bland förstagångsväljarna svarar nio av tio att internet ger möjlighet att ta del av politisk information, medan endast en av fem pensionärer gör det. Hälften av 00-talisterna uppger att internet ger möjlighet att påverka samhällsfrågor, endast sju procent av pensionärer tycker det.
62 procent av männen och 45 procent av kvinnorna uppger att de har ett stort politiskt intresse. Männen diskuterade mestadels energipolitik, invandring/integration och lag och ordning på nätet under 2021. För kvinnorna var de största ämnena sjukvård, miljö/klimat och invandring/integration. Nästan dubbelt så många män som kvinnor har diskuterat politik med någon de inte känner.
Undersökningen visar också att även om tjänstemän har ett större intresse för politik är det arbetare som i högre grad diskuterar politik på nätet.
Undersökningen visar också att två av tio internetanvändare avstår från att delta i det politiska samtalet på nätet för att undvika hat, hot eller hård kritik. Sju procent har under det senaste året blivit utsatta för sådant.
Inlägget Så tar väljarna del av politisk information på nätet dök först upp på Dagens Arena.
Arbetaren kan i dag avslöja att en ordningsvakt som är tillsvidareanställd av Svea hovrätt är aktiv inom den svenska vit makt-miljön. Något som gjort att han nekats anställningar på bevakningsbolag och hindrats från att göra lumpen.
2020 släppte Försvarshögskolan rapporten ”Från Nordiska motståndsrörelsen till alternativhögern – En studie om den svenska radikalnationalistiska miljön” där de på uppdrag av Centrum mot våldsbejakande extremism gjort en lägesanalys av hur högerextremism och vit makt-rörelsen hotar och påverkar demokratin i Sverige i dag. I rapporten nämns ordningsvakten Anton Stigermark, som tillsammans med den våldsdömde nazisten Jonas Nilsson, driver det högerextrema propagandabolaget Palaestra Media.
Företaget producerar podcasts, dokumentärer, föreläsningar och intervjuer med personer inom den yttersta extremhögern. Det här är alltså något som Anton Stigermark gör samtidigt som han arbetar som ordningsvakt inom det svenska domstolsväsendet.
– Palaestra media är väldigt betydelsefulla inom den högerextrema miljön. De producerar propaganda med antisemitiska konspirationsteorier som de försöker få ut till bland annat nazistiska organisationer, genom framförallt videoproduktioner. De försöker flyta över de motsättningar som finns inom många av de högerextrema grupperna och just Anton Stigermark och Jonas Nilsson är kärnan i det här bolaget. De har ju också arrangerat kampsportsträning för högerextrema, säger Jonathan Leman, researcher på tidningen Expo, till Arbetaren.
Ett år innan rapporten släpptes drog Länsstyrelsen i Stockholm tillbaka Anton Stigermarks godkännande för anställning på ett auktoriserat bevakningsbolag. All personal som arbetar på ett sådant ska nämligen vara godkänd av Länsstyrelsen. Det handlar om laglydnad, “medborgerlig pålitlighet” och lämplighet i övrigt för anställning på ett bevakningsföretag.
Palaestra media är väldigt betydelsefulla inom den högerextrema miljön. De producerar propaganda med antisemitiska konspirationsteorier som de försöker få ut till bland annat nazistiska organisationer, genom framförallt videoproduktioner
Jonathan Leman, Researcher på Expo
Stigermark överklagade beslutet till Förvaltningsrätten, som i sin tur avslog överklagan. Både Länsstyrelsen och Förvaltningsrätten valde att inte meddela honom anledningen till att hans godkännande som ordningsvakt återkallades, med hänvisning till sekretess där förvaltningsrätten anser att det finns en ”synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs”.
Därefter hade Anton Stigermark alltså inte rätt att arbeta på något av landets auktoriserade bevakningsföretag. Det vill säga bolag som bland annat Securitas och Avarn.
Han nekades även att göra grundläggande militär utbildning vid Södra skånska regementet, P7, efter ett beslut från Pliktverket hösten 2020.
Men endast några månader senare fick Anton Stigermark en anställning. Han har fortfarande, enligt det anställningsavtal som Arbetaren tagit del, en tillsvidareanställning på Svea hovrätt där han arbetat heltid sedan den 1 december 2020.
Svea hovrätt är en av Sveriges sex hovrätter. Foto: Leif R Jansson/TT
I samtal med Svea hovrätts kanslichef Karin Sandahl framkommer att hovrätten direktanställer ordningsvakter, eller domstolsvärdar som de kallas, och att alla domstolsvärdar på hovrätten har ett giltigt ordningsvaktsförordnande. Hon bekräftar att Svea Hovrätt inte gör någon säkerhetsprövning.
– Ordningsvakterna deltar inte i säkerhetskänslig verksamhet och genomgår därför inte heller en säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen, säger Karin Sandahl.
Hans Brun är terrorexpert och säkerhetsanalytiker verksam vid bland annat King’s College i Storbritannien. Han säger till Arbetaren att Svea Hovrätt inte gjort något formellt fel.
– Men sedan kan man ju diskutera lämpligheten och att det borde ställas högre krav. Om en person av den här kalibern kan slinka igenom har man inte lyckats och då kan man ju också tänka sig att personer inom den grova organiserade brottsligheten kan få jobb där. Det handlar trots allt om en dömande verksamhet där rättssäkerheten borde vara central, säger Hans Brun.
Arbetaren har sökt säkerhetsansvarig på Domstolsverket för att prata om vilken säkerhetskontroll som görs vid anställning av personal, men de har avböjt intervju. Däremot har ett mejlsvar inkommit från Linnéa Littorin, arbetsrättsjurist på Domstolsverket, som skriver att ”Varje domstol är en egen självständig myndighet som själv rekryterar sina ordningsvakter. Domstolsverket kan därför inte uttala sig om hur andra myndigheter anställer eller utför kontroller av sina ordningsvakter”.
Den säkerhetskontroll som görs vid anställning på Svea hovrätt, liksom på majoriteten av landets allmänna domstolar inklusive Högsta domstolen, baserat på de enkätsvar Arbetaren fått in, förlitar sig framförallt på den bakgrundskontroll som görs vid Polismyndighetens förordnande av ordningsvakt. Utöver det görs sedvanliga referenstagningar och personliga intervjuer.
Gunilla Fulton, processutvecklare på Polismyndighetens rättsavdelning, förklarar i samtal med Arbetaren att Polismyndighetens laglydnads- och lämplighetsprövning vid förordnande av ordningsvakter sker genom registerkontroll i misstanke- och belastningsregister med utgångspunkt från regleringen om ordningsvakter, medan Länsstyrelsens prövning utgår från lagen och förordningen för bevakningsföretag, där även “medborgerlig pålitlighet” prövas.
– Jag tycker däremot att det är olyckligt att det är olika regleringar som hanterar laglydnad och lämplighetskontrollen, säger hon.
På Sveriges domstolars hemsida beskrivs ordningsvakternas roll i domstolsväsendet. ”I ditt arbete har du bland annat ansvar för den dagliga säkerhetskontrollen av besökare och ser till att det är lugnt och tryggt i domstolarnas förhandlingssalar när förhandlingar pågår.”
På Svea Hovrätt bemannar vakterna bland annat säkerhetskontrollen och metalldetektorn vid entrén. Men arbetsuppgifterna för domstolsvärdarna omfattar betydligt mer än detta. Enligt Ellenor Gallman Martinsson, servicechef och biträdande säkerhetsansvarig på hovrätten, utför vakterna även administrativt arbete. De beslutar och betalar ut ersättning till vittnen som kallats till hovrätten. De ansvarar för salsplanering och för teknik och säkerhet under pågående förhandling.
– De hanterar även begäran om handlingar om det är en ljudfil från en förhandling som ska brännas ned och lämnas ut, säger Ellenor Gallman Martinsson.
Hon berättar att de även kan stötta upp hantering av pappersdokument om det kommit in en större beställning på handlingar som ska skickas ut.
Elisabeth Åkesson, jurist med fokus på bevakningsfrågor vid Länsstyrelsen i Stockholm, berättar i samtal med Arbetaren att det som de kontrollerar vid godkännande för anställning hos auktoriserat bevakningsföretag är misstanke- och belastningsregistret, precis som Polismyndigheten gör, men att de även kontrollerar det som kallas för ”medborgerlig pålitlighet”.
Detta gör de genom att begära en registerkontroll hos Säkerhetspolisen som omfattar samma kontroll som när någon placeras i säkerhetsklass 3. En person placeras i säkerhetsklass 3 om den “får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell, i ringa omfattning får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, eller till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka en inte obetydlig skada för Sveriges säkerhet”.
Om en person av den här kalibern kan slinka igenom har man inte lyckats och då kan man ju också tänka sig att personer inom den grova organiserade brottsligheten kan få jobb där. Det handlar trots allt om en dömande verksamhet där rättssäkerheten borde vara central
Hans Brun, terrorexpert och säkerhetsanalytiker
– Det kan bland annat handla om kopplingar till den typ av verksamhet som Säkerhetspolisen har anledning att kontrollera, säger Elisabeth Åkesson.
Enligt Jonathan Leman har Anton Stigermark ett mångårigt engagemang i den högerextrema världen samtidigt som Jonas Nilsson, som han driver Palaestra media med, har ett stort våldskapital och är dömd för bland annat grov misshandel.
I en grovt antisemitisk och konspiratorisk dokumentärfilm som släpptes hösten 2021 menar Palaestra media bland annat att anledningen till att Sverige blivit en mångkultur har att göra med ”judiska intressen”. Slutsatsen som dras i dokumentären är, som Jonas Nilsson uttrycker det i filmen, att ”resultatet är att svenskarna inte tar sin grupp i beaktande och det kommer att leda till att vi blir en minoritet i vårt land. Vi måste börja erkänna svensken som grupp och ha det som utgångspunkt för hur Sverige och vårt land ska styras”.
Jonas Nilsson Foto: Skärmdump
Jonas Nilsson har tidigare varit aktiv i dåvarande Svenska motståndsrörelsen (SMR), som 2015 ändrade namn till Nordiska motståndsrörelsen (NMR). Han har enligt Försvarshögskolans rapport stridit för främlingslegionen och tränat Azovförband i Ukraina som har nära koppling till nazistiska organisationer. Han har även vapentränat i sydafrikanska Boerlegionen som är en beväpnad självförsvarsenhet för vita, rasistiska bönder.
Anton Stigermark har i sin tur en bakgrund i Sverigedemokraterna där han satt som suppleant i SD:s styrelse i Stockholms stad. 2015 uteslöts han ur partiet tillsammans med bland annat William Hahne. Anledningen till att Stigermark uteslöts ska enligt Expo berott på att han hade ideologiskt avvikande åsikter.
– Han skrev även i Sverigedemokraternas tidning Samtiden innan han blev utesluten ur partiet. Och redan under tiden han var han intresserad av icke-demokratisk konservatism, vilket man kunde läsa i hans texter, säger Jonathan Leman.
2018 gav Stigermark ut en bok på det nazistiska bokförlaget Logik förlag – som bland annat gett ut böcker av den kända antisemiten och före detta Ku Klux Klan-ledaren David Duke och NMR:s hedersmedlem, den övertygade nazistveteranen Vera Oredsson.
Logik förlag är i sin tur kopplat till föreningen Det fria Sverige, där bland annat den kände nazisten Magnus Söderman sitter i styrelsen. Så sent som mars i år var Palaestra media inbjudna som föreläsare till deras “kamratafton”.
Enligt Försvarshögskolans rapport ska Magnus Söderman på Facebook ha hyllat Adolf Hitler och skrivit att han var ”en vis klok och stor man och ett föredöme”. Han har en lång bakgrund och framträdande roll inom den svenska vit makt-miljön där han varit aktiv i Svenskarnas parti och agerat chefsideolog i SMR. Söderman har även skrivit ett kapitel i Anton Stigermark och Jonas Nilsson bok ”Att förstå Alternativhögern”.
Utöver det sitter Stigermark i förbundsstyrelsen för det nystartade “Sverigevänliga“ fackförbundet Arbetstagarna.
– Det är ju framförallt en opinionsbildande grej snarare än något som har med facklig verksamhet att göra. Och i ledningen där, tillsammans med Anton Stigermark, sitter flera personer inom den högerextrema rörelsen, säger Jonathan Leman.
Men det slutar inte här. I juli förra året avslog Länsstyrelsen återigen ett bevakningsföretags ansökan om att anställa Anton Stigermark. Detta under tiden som han fortfarande arbetade på Svea Hovrätt. Beslutet överklagades och även i det här fallet valde Förvaltningsrätten att neka överklagan. Orsaken anges inte med hänvisning till stark sekretess. Under tiden arbetar Stigermark kvar på hovrätten.
Arbetaren har vid upprepade tillfällen sökt kanslichefen efter att de här uppgifterna framkommit. Hon har nekat att prata i telefon men svarar till slut via mejl:
”Jag kan inte kommentera enskilda anställningsärenden eller anställda personer i hovrätten. Hovrätten tillämpar en kompetensbaserad rekryteringsmetod. Det innefattar en noggrann referenstagning av de personer som är aktuella för anställning. I detta fall, dvs. för en anställning som domstolsvärd, gäller dessutom att personen i fråga ska inneha ett giltigt ordningsvaktsförordnande och uppfylla de krav som gäller för det.”
Vidare tillägger hon att ”Vi kommer att se över våra rutiner för rekryteringsprocessen och utvärdera om något kan göras annorlunda, för att ytterligare säkerställa att den person som är skickligast och mest lämpad för en anställning erbjuds den.”
På Sveriges domstolar står att “Alla ska kunna få sitt ärende prövat i en opartisk domstol. Att göra det möjligt är Sveriges Domstolars viktigaste uppgift.” Där står även att “Rättssäkerhet innebär också att lika fall ska behandlas lika och att alla är jämlika inför lagen oavsett till exempel ursprung eller kön”.
Går detta att upprätthålla om personer av den här kalibern kan slinka igenom och anställas inom Sveriges domstolsväsende?
– Som jag skrev kan jag inte kommentera enskilda anställda eller anställningsärenden. Rent allmänt kan sägas att hovrätten, liksom andra arbetsgivare, på olika sätt ser till att de anställda utför sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt och fullgör det som gäller för anställningen. Det sker bland annat genom arbetsledning, uppföljning och kontroller, svarar Karin Sandahl, kanslichef på Svea hovrätt, via mejl.
Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.
Den prisbelönta och kompromisslösa filmskaparen Maj Wechselmann fyllde i fredags 80 år. Sholeh Irani porträtterar den ständigt aktuella jubilaren, som nyligen mottog en historisk hedersutmärkelse och är högaktuell med en film om pacifisten och agitatorn Kata Dalström. Allt började med Kvinnomänniska (1970) och Flickor på Marabou (1971). Filmen Viggen 37 – ett militärplans historia (1972) […]
Inlägget Filmaktuella legendaren Maj Wechselmann fyller 80 dök först upp på Fempers Nyheter.