Allt flera europeiska storstäder förbjuder biltrafik i delar av citykärnan och i Sverige får vi fler gågator och miljözoner. Hur skulle våra tätorter se ut om de blev bilfria i framtiden? Det är en fråga som Tekniska museet i Stockholm vill svara på med utställningen ”Zero city”. Intendenten Lars Pålsson, som har projektlett utställningen, sveper […]
The post En bilfri stadsmiljö kan vara framtiden appeared first on Syre.
En fröbank som redan hade världens största samling av bönor och kassava flyttade i mitten av mars till nya lokaler i Colombia. Här lagras mängder av grödor för att avvärja framtidens hot mot den globala livsmedelsförsörjningen. Växter har en central plats i ekosystemen och ger oss kläder på kroppen, mat att äta, det syre vi […]
The post Colombia: Fröbanken som ska säkerställa framtidens jordbruk appeared first on Syre.
Som första nyhetstidning i Sverige tillsätter Syre en fredskorrespondent. ”Det är oerhört viktigt att lyfta de perspektiv som ser lösningar bortom våld och militarism”, säger Seda Aksoy om sitt uppdrag. Krigsrapportering har alltid varit ett tacksamt område för media, och väpnade konflikter tycks trigga ett klassiskt narrativ där ont ställs mot gott. En uttalad fredsjournalistik […]
The post Syre satsar på fredsjournalistik appeared first on Syre.
Det finns fraser och ord som jag bara inte står ut med. Som exempelvis det horribelt äppelkindade påståendet att det ”inte finns något dåligt väder, bara dåliga kläder”. Eller när någon säger att ”barn erövrar ett språk” och att det skulle vara något att fascineras över. Fullkomligt nonsens, det man erövrar kan man inte ha […]
The post Vad betyder ”fredsskadad”? appeared first on Syre.
Klimatriksdagen har lagt fram ett åtgärdspaket för hur Sverige kan gå mot klimatneutralitet 2035, grundat på landets koldioxidbudget. “Vi presenterar en lösning som visar att det är genomförbart”, säger ordförande Jonas Bane. Under Klimatriksdag 2022, som hölls den 2-3 april på Kulturhuset i Stockholm, presenterade föreningen Klimatriksdagen sin rapport Klimatomställning för Sverige 2035 – Klimatriksdagens […]
The post Klimatriksdagen ställer krav baserade på koldioxidbudgeten appeared first on Syre.
Chiles natur ska få juridiska rättigheter och djur ska erkännas rätten att leva ett liv fritt från övergrepp. Det vill en majoritet av de politiker som jobbar med att ta fram landets nya konstitution. I december berättade Syre om Ecuadors nya skyddslag som ger naturen legal rätt att existera och frodas. Nu tar Chile steg […]
The post Naturen i Chile kan få juridiska rättigheter appeared first on Syre.
Alla länder har möjlighet att påverka innehållet i sammanfattningarna till de rapporter som FN:s klimatpanel publicerar. En möjlighet oljenationen Saudiarabien inte försakade i samband med godkännandet av den rapport som publicerades i måndags, enligt Climate home news. I tre delrapporter har FN:s klimatpanel levererat underlag till världens beslutsfattare i det som kallas den sjätte utvärderingsrapporten. […]
The post Saudiarabien gav utrymme till omdiskuterad teknik i klimatrapport appeared first on Syre.
När Norges statsminister Jonas Gahr Støre besökte Sverige på tisdagen passade Greenpeace på att framföra sin kritik mot landets fortsatta oljeprospektering. Aktivister har manifesterat i anslutning till statsministerns möten med regering och näringsliv, möten som bland annat resulterat i överenskommelser om koldioxidlagring. Norges statsminister Jonas Gahr Støre är i Sverige för att bland annat prata […]
The post Protester mot Norges oljeplaner vid statsministerbesök appeared first on Syre.
“Det jag framför allt reagerade på bland kommentarerna är den åsiktskorridor där många läsare verkar befinna sig och och dessutom trivas rätt bra”
Under förra veckan skrev jag en text om mansroller i förhållande till kriget i Ukraina som väckte stor uppståndelse i Dagens Arenas kommentarsfält. Detta var till viss del något jag förväntat mig, att upphöja klassisk maskulinitet är i många sammanhang förknippat med viss kontrovers. Det som var anmärkningsvärt bland reaktionerna var hur snabbt många gick från att kritisera innehållet i min essä till att ifrågasätta att jag överhuvudtaget får skriva i tidningar som Dagens Arena och Dagens ETC.
Någon skrev: “En text för Bulletin, kanske?”. Någon annan: “När började Dagens Arena propagera för konservativa maskulinitetsideal? (…) Hade väntat mig detta av Kvartal, inte av er.”. En tredje: “Skriver hon i ETC också, hur fan går det ihop?”.
Läser de endast tidningen för att bli strukna medhårs?
För den som tvekar på min politiska hållning hänvisar jag till andra texter av mig där den framkommer tydligt. Och med tanke på den höga journalistiska nivå både Dagens Arena och Dagens ETC upprätthåller har jag svårt att tro att dessa publicister skulle låta mig skriva för dem om de inte inte tyckte att jag förtjänade det. Framför allt inte när mediebranschen är så pass pressad som den är.
Det jag framför allt reagerade på bland kommentarerna är den åsiktskorridor där många läsare verkar befinna sig och och dessutom trivas rätt bra. Läser de endast tidningen för att bli strukna medhårs? I så fall kommer det sällan vara mina texter de njuter av. Jag är nämligen övertygad om att det är när journalistiken vågar överraska, väcka nya tankar, känslor och impulser som den för oss längst.
Här har högern på många sätt ett övertag. För de som kommenterat att min text snarare hör hemma på Kvartal eller Bulletin har en poäng, där hade den med stor sannolikhet väckt betydligt mindre motstånd. Men det är inte minsta möjliga motstånd jag strävar efter när jag skriver. Tvärtom, den underbyggda och intressanta kritik vissa av Facebook-kommentarerna bjuder på är en ynnest att ta del av. Det är den typen av samtal jag strävar efter, ett samtal där vi vågar pröva tankar, där vi behåller förmågan att vrida och vända på saker istället för att slå bort allt som inte direkt bekräftar vår världsbild.
Tyvärr är det flera av kommentarerna som vittnar om en oförmåga till just detta och den oförmågan skrämmer mig. Om vi ska lyckas mobilisera en bred och samlad vänsterrörelse måste vi ha högre i tak och vara mer varsamma med varandra. Vi måste öppna upp för en vänster där individer delar grundsyn på vissa mänskliga värden men tillåts spreta åt olika håll när det kommer till åsikter i enskilda frågor.
Det måste finnas utrymme för att diskutera kontroversiella ämnen utan den givna vänstervinkeln även utanför tidningar som Bulletin och Kvartal. Jag är i alla fall öppen för att ge det ett nytt försök.
Inlägget Det borde vara högre i tak inom vänstern dök först upp på Dagens Arena.
Den eviga hyvlingen i offentlig sektor fungerar inte. Skattekvoten är på 70-talsnivå, men kraven högre än så.
Sedan nittiotalet har vi varje år krävt effektiviseringar i välfärden. Oavsett om det handlat om vård, skola eller annan skattefinansierad verksamhet är mönstret det samma. De folkvalda höjer anslagen för att kompensera för löne- och kostnadsökningar, men tar direkt till baka 1 eller till och med 2 procent för att öka produktiviteten. Som tankesmedjan Balans visat i genomgångar av kommunala handlingar kallas det ofta för generella effektiviseringar. En besparing som respektive verksamhet själv får ta ansvar för utan att de folkvalda prioriterar.
små summor blir stora konsekvenser över tid
I statlig verksamhet kallas samma mekanism för produktivitetsavdrag och infördes 1994 för att pressa fram en gradvis effektivisering av statlig sektor. Några som vet vad det får för följder är fackförbundet ST som organiserar medlemmar som arbetar inom statliga myndigheter och verk, statliga bolag, universitet och högskolor. I en ny rapport visar ST på stora konsekvenser av produktivitetsavdraget. Trots att det varje enskilt år handlar om förhållandevis små summor blir konsekvenserna stora över tid. Enligt förbundets beräkningar av effekterna sedan produktivitetsavdraget infördes 1994 skulle löneanslagen till de statliga verksamheterna ha varit 44 (!) procent högre år 2021 om avdraget aldrig hade införts.
1993 skrev dåvarande folkpartiledaren och socialministern Bengt Westerberg tillsammans med Sture Nordh, som var ordförande i SKTF (numera fackförbundet Vision), en bok med titeln ”Välfärdsstatens vägval och villkor”. Det var en skrift till välfärdens försvar efter den stora skattereformen 1990. Bengt Westerberg var tydlig ”En rimlig utgångspunkt är därför att vi bör räkna med att skatte- och avgiftsuttaget långsiktigt måste begränsas till ungefär dagens nivå.” Det skulle bli svårt med högre skatter, men Westerberg sade tydligt emot de som hävdade att det svenska skattetrycket hämmade tillväxten.
Den svenska skattekvoten var som högst strax före skattereformen 1990. Då nådde vi nästan 50 procent av BNP. Fortfarande i slutet av 1990-talet var skattekvoten drygt 48 procent. I dag är vi nere på 42,9 procent. Vi måste gå tillbaka till 1976 för att hitta skatter på samma nivå som idag. Sedan dess har kraven på välfärden ökat markant. Vi förväntar oss en välfärd värdig 2022, men betalar som om det vore sjuttiotal. Närmast oavsett vilken skattefinansierad verksamhet det handlar om är det samma saker som får ekvationen att gå ihop. Allt hårdare pressad personal i statlig förvaltning. Större barngrupper i förskolan. Mer distansundervisning på komvux. Färre lärarledda undervisningstimmar i högskolan. Fler ansikten från hemtjänsten varje vecka. Priset betalas av personal, barn, studenter och äldre.
Vi måste inse att även med en osthyvel som skär tunna skivor tar osten slut.
Inlägget Förr eller senare tar osten slut dök först upp på Dagens Arena.