Inlägg publicerade i “Samhälle”

Världshälsoorganisationen (WHO) säger att över 100 attacker mot vården i Ukraina har bekräftats. – Fram till nu har WHO verifierat 103 attacker mot hälso- och sjukvården, med 73 dödade och 51 skadade, inklusive sjukvårdspersonal och patienter, säger WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus vid en presskonferens. Av de bekräftade attackerna var 89 mot sjukvårdsinrättningar och majoriteten […]

The post WHO: Över 100 attacker mot vården i Ukraina appeared first on Syre.

Europaparlamentet har haft ett sammanträde idag den 7 april om situationen för marginaliserade romska samhällen.

Under den debatten förekom ett flertal rasistiska yttranden gjordes av ett antal Europaparlamentariker bland annat av en Guido Reil från Tyska Alternative für Deutschland (AfD). Han sa bland annat att romers största inkomstkälla är bedrägeri, prostitution och kriminalitet. Susanna Ceccardi från Italienska Lega, skröt om hur hon som borgmästare hade rivit ett romskt läger och prisade hennes partikollega tillika Italiens tidigare vice premiärminister och inrikesminister, Matteo Salvini för att ha ”kämpat mot romer” som hon menade utnyttjade landets välfärdssystem och tillgången till billiga bostäder.

Europaparlamentariker Evin Incirs (S) sa efter Guido Reils uttalande att:

Jag skäms över att sitta i ett parlament med ett gäng rasister.

Hatet och hotet mot Romer fortsätter menar Evin.

Det var fler parlamentariker som reagerade på hur de uttryckte sig bland annat Alice Bah Kuhnke (MP) protesterade mot det. Att tillåta dem att uttrycka sig på sättet de gör utan att protestera är att acceptera deras rasism, menade hon.

För att lyssna in på hela debatten så kan ni gå in HÄR

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS

Tidigare fanns Kommissionen mot antiziganism som var en kommitté tillsatt av regeringen. Uppdraget för Kommissionen var att skapa en kraftsamling mot antiziganismen samt komplettera och förstärka samhällets insatser mot antiziganism.

Kommissionen lämnade in sitt slutbetänkandet till regeringen 2016 och efter det upplöstes Kommissionen mot antiziganism. Därmed försvann också den samlade kraft som fanns kring antiziganism. Som en del i slutbetänkandet lades det fram ett förslag om att det skulle bildas en ny myndighet för minoriteten Romer.

I den utredningen som Kommissionen mot antiziganism gjorde kom man fram till att det borde finnas en en romsk myndighet, en nämndmyndighet som skulle ligga under en värdmyndighet, Myndigheten för romska frågor. Myndigheten skulle ha ett nationellt ansvar för att främja arbetet med mänskliga rättigheter för den nationella minoriteten Romer.

Tanken med Myndigheten för Romska frågor var att den skulle:

initiera, främja och stödja åtgärder för att öka minoriteten romers egenmakt och inflytande, vari det ligger ett särskilt ansvar att stärka kvinnors samt barns och ungas egenmakt och inflytande,bidra till den fortsatta utvecklingen av det romska civilsamhället genom att genomföra olika insatser,återkommande anordna en landsomfattande sammankomst där minoriteten romers organisationer, aktivister och andra sakkunniga från och företrädare för minoriteten kan mötas och diskutera för minoriteten viktiga frågor,synliggöra, samla och sprida kunskap samt verka för att metoder utvecklas för att motverka den antiziganism och diskriminering som minoriteten romer utsätts för och den påverkan som historisk rasism och diskriminering för med sig,samla och medverka till att levandegöra och sprida kunskap om minoriteten romers kultur, språk och historia samt skapa en kunskapsbank över minoriteten romers kultur, språk och historia, samtfrämja högtidlighållande av centrala högtidsdagar för minoriteten romer.

Det blev ingen ny myndighet, och idag finns det fortfarande inget samlande organ för minoriteten Romer. Ändå är minoriteten Romer den grupp förutom Samer som varit här längst i Sverige av de fem nationella minoriteterna och borde ha ett samlande organ eller myndighet för sin grupp. För hur och vem ska ta tillvara Resande/Romers specifika frågor? Är det meningen att de som sitter i referensgrupperna utan egentlig makt ska göra det? Jag har haft en del funderingar om aktivism, representation i referensgrupper och det Resande/Romska tillsammansskapet.

Frågan om antiziganism är alltid aktuell och Thomas Hammarberg frågade vår nya Vilka åtgärder planeras nu inom Regeringskansliet för att säkerställa att romernas rättigheter får ett starkare stöd i det svenska samhället och att antiziganismen motverkas? Svaret blev nog inte det han hade räknat med, det framkom inget konkret eller nytt i det svar hon gav. Thomas Hammarberg menat att: Alla fem minoriteter ska få den respekt som konventionen kräver.

Som aktivist nomineras man ofta till olika myndigheters referensgrupper och sen väljer myndigheten vilka som ska bli de utvalda, inte minoriteten själv. Det man kan fundera på är på vilka grunder personerna väljs, för att bli lyssnade till och tillföra kunskap i frågan eller för att följa myndighetens linje. Det finns en risk att det blir som väljer, de som har makten, och deras agenda kommer styra valet. Vilket inte bara är ett ett Resande/Romskt problem utan också ett demokratiskt problem.

Minoriteten Romer består av fem olika grupper Resandefolket, svenska Romer, finska Romer, utomnordiska Romer och nyanlända Romer. Resandefolket är den största gruppen och förmodligen, fortfarande, den mest okända gruppen inom minoriteten Romer. Sen har vi de nyanlända Romerna kom för över 20 år sedan, och hur nyanländ är man efter 20 år kan man undra. Ett märkligt namn på en grupp och säkert svårt att identifiera sig med för de som har bott här så länge. Minoriteten Romer är ingen homogen grupp vilket bäddar för misstolkningar och fördomar. Kunskapen och informationen om Resande/Romer är minst sagt lågt prioriterad, bristfällig och eftersatt.

I rapporten, Romers kulturella och språkliga rättigheter, som är skriven av Lars Lindgren och publicerad 2011, konstateras det att trots att Romani chib har ställning som nationellt minoritetsspråk har Resande/Romer svårt att du få tillgång till undervisning i och på sitt modersmål. Det saknas modersmålslärare och läromedel. (Ett faktum som kvarstår fortfarande). Vidare står det att läsa i Lars Lindgrens rapport att Resande/Romer tvingats dölja sin tillhörighet och sina barns ursprung i rädsla för diskriminering, antiziganism. Han skriver att minoritetspolitiken som riksdagen beslutat om har inte förmått bryta diskrimineringen mot Resande/Romer. Därmed är Resande/Romers språk och kultur i många avseende fortfarande inte synliga i samhället. Detta trots att Romani chib har ställning som nationellt minoritetsspråk har Resande/Romer svårt att du få tillgång till undervisning i och på sitt modersmål.

Det finns många felgrepp, fördomar och mycket antiziganism att jobba med och mot. Romer finns till exempel inte ens med som en självklar del i Förintelsen utan utesluts från det begreppet. Magasin DIKKO har tagit ställning för begreppet Förintelsen av romer eftersom det är ett viktigt synliggörande av gruppens historia. Det finns flera eldsjälar och många som vill göra skillnad. Några som försöker förena och jobba med dessa frågor är Nätverket mot antiziganism som vill vara en röst i olika sammanhang. De har bland annat reagerat på ”Uteslutningen av romer ur begreppet Förintelsen och anser att det är oacceptabel” 

En annan person som höjer sin röst mot antiziganism, och som även arbetar med begreppet Förintelsen av Romer är Jan Selling som är aktuell i en talkshow om Antiziganism. Jan Selling skriver berättar i sin bok, FRIGÖRELSEN, att det enda monument som finns över den antiziganism som finns och har funnits i Sverige är det minnesmärke som står uppfört i Jönköping. Det uppfördes 2015 till minne av raskravallerna mot Resande som förekom i staden 1948. Jan Selling menar att utbildning och medvetandegörande är de viktigaste ingredienserna för att komma till rätta med antiziganism.

Men först måste man kanske förstå att antiziganism är ett problem som inte enbart ligger hos Resande/Romer utan även hos majoritetsbefolkningen. Det innebär att om problemet/okunskapen också ligger hos majoritetsbefolkningen så finns det även på regeringsnivå. Vi behöver aktivister som strider för Resande/Romers sak eftersom det är vår sak, vi behöver vara obekväma för att få igenom det som är viktigt. Annars kommer vi aldrig få regeringen att förstå vad eller varför det är viktigt att vi till exempel borde ha en Romsk myndighet. Eller varför det är viktigt att minoriteten romer själva måste få utse sina egna representanter. Eller varför det är viktigt att öka kunskapen, synliggörandet och bekämpandet av antiziganismen på alla plan och att kalla Förintelsen av Romer vid dess rätta namn, nämligen Förintelsen av Romer och inte folkmord.

Magasin DIKKO har sök Kulturministern, Jeanette Gustafsdotter, vid flera tillfällen för att hon ska klargöra på vilket sätt hon och hennes departement ska jobba med minoriteten romers och de nationella minoriteternas frågor. Första mailet skickades när hon blev utsedd till ny minister och vi fick ett löfte om ett svar, men vi har fortfarande inte fått något svar trots att vi påmint vid ett flertal tillfällen.

Fakta

Antiziganism är den särskilda rasistiska struktur, ideologi och de fientliga fördomar som riktas mot Resande/Romer. Antiziganismen kränker principen om människors lika värde och rättigheter. Den bygger på en ojämlik värdering av människor och bidrar till en ojämlik fördelning av makt och resurser. Antiziganismen i samhället är utbredd och påverkar Resande/Romer bland annat genom en omfattande diskriminering inom samhällets alla områden, marginalisering och utsatthet för hatbrott.

De nationella minoriteterna är förutom Romer, Samer som också är ett urfolk, judar, sverigefinnar och tornedalingar.

Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500

Länsstyrelsen har nu släppt uppföljningsrapport av året 2021 Nationella minoriteter och minoritetsspråk Minoritetspolitikens utveckling år 2021.

I rapporten följer Länsstyrelsen upp och analyserar utvecklingen inom det minoritetspolitiska målets delområden; diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet.

Det övergripande målet för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. I rapporten konstateras att målet är långt ifrån uppnått och att coronapandemin begränsat utvecklingen inom politikområdet.

En rad insatser har ändå kunnat genomföras på kommunal och regional nivå. Flera myndigheters minoritetspolitiska uppdrag och insatser har också fått genomslag i kommunerna.

Civilsamhällets förutsättningar till inflytande har förändrats till följd av att fysiska möten och aktiviteter begränsats och av att organisationerna, främst på lokal nivå, har förlorat medlemmar. På nationell nivå har digitaliseringen dock delvis gynnat riksorganisationernas medverkan i samråd med uppföljningsmyndigheterna och andra statliga myndigheter.

Bedömningen är att det krävs insatser på alla samhällsnivåer för att arbetet inom politikområdet ska växlas upp ytterligare. Förslagen i budgetpropositionen för 2022 om åtgärder inom alla tre delområden kommer sannolikt bidra till att utvecklingen får förnyad fart. Ytterligare insatser behövs dock för att säkerställa återstart och långsiktighet inom delområdet språk och kultur.

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS

Fler personer med funktionsvariationer får LSS-insatser, visar ny statistik från Socialstyrelsen. Samtidigt skedde ett trendbrott vad gäller kommunalt beviljad personlig assistans. Den 1 oktober förra året hade 76 700 minst en insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrande (LSS) vilket var 900 fler än 2020. Det vanligaste var insatser i form av daglig verksamhet och […]

The post Färre fick personlig assistans beviljad appeared first on Syre.

Det tog över 10 000 år för den svenska granen att återerövra Sverige efter den senaste istiden. Varför det gick så långsamt är ett mysterium. Både innan och efter den senaste istiden har granen varit ett vanligt inslag i den svenska naturen. Men att göra ”come back” efter den långa kylan visade sig svårare än […]

The post Svenska granens ”comeback” tog tusentals år appeared first on Syre.

I Ryssland har Putin kraftigt begränsat vad som får skrivas om invasionen genom lagar och nedstängning av medier. Samtidigt blockeras även du i Sverige just nu från att läsa de ryska statsunderstödda medierna Sputnik och RT, efter ett uppmärksammat EU-beslut. Men hur funkar censur – och hur kan du runda den? Syre förklarar vad högre […]

The post Syre förklarar censur – och hur du kringgår den appeared first on Syre.

EU-parlamentet har antagit en resolution för att samfällt ta i mer mot Ryssland, bland annat med ett fullständigt embargo mot import av olja, kol, naturgas och kärnbränsle därifrån. Men det betyder inte att det nu råder bojkott, för då måste alla medlemsländer först komma överens. Svenska Dagbladets Peter Wennblad argumenterar i en ledare emot en […]

The post Att inte våga bojkotta ryskt bränsle är mer än lovligt sjåpigt appeared first on Syre.

Bilderna från Butja gjorde en hel värld rasande. Men utan handlingsvägar leder till slut även sådana bilder till apati. Här finns det vägar. På länge sikt.

Det pågick förfärliga saker i Ukraina. Vi hade läst rapporterna om 300 döda på teatern i Mariupol, civila som flytt hade berättat om mord och direkt bombningar av civila mål.

Allt det visste vi.

Men det var först när bilderna nådde oss som vi förstod. När vi såg de döda kropparna på gatorna i Butja. De döda, bakbundna i en källare. Den avrättade borgmästaren med sin familj i en grop i skogen.

Det var då reaktionerna kom. Vreden. Kraven på insatser, åtgärder.

För snart 40 år sedan lanserade Susan Sontag tanken att vi började bli mätta på bilder av mänskligt lidande. Att flödet av eländesbilder trubbar av vår empatiska förmåga.

Och visst kan det kännas så.

kommer vi att vänja oss vid liknande bilder och titta bort?  

I dag svämmas det offentliga rummet över av sådana bilder. Med ny teknik har kriget, döden och blodet visuellt flyttat in i våra vardagsrum. Vi vet mer, men gör det oss mer engagerade? Mer villiga att protestera?

Eller gör det oss mätta, passiva?

I en senare essä, ”Att se andras lidande”, hade Sontag tänkt om. Det är inte det stora flödet av intryck som gör oss passiva. Som exempel tog hon bilderna på tortyren i Abu Ghraib-fängelset i Irak. De flesta visste nog att USA inte bara ägnade sig åt välgörenhet i Irak, men bilderna där amerikanska soldater torterar sina fångar väckte en vrede som i längden gjorde kriget omöjligt att driva vidare.

Men, skriver Sontag, även bilder på det värsta elände kan göra oss passiva om det inte kombineras med en handlingsväg. Det måste finnas verktyg för att stoppa lidandet.

Annars tröttnar vi, blir apatiska.

Så, finns det någon handlingsväg den här gången? Eller kommer vi att vänja oss vid liknande bilder och titta bort i stället för att förfasas?

Det humanitära arbetet är förstås en sådan väg. Vi kan hjälpa dem som kommer hit och skicka matpaket och annat stöd till dem som är kvar. Militärt stöd till den ukrainska regeringen är ett annat sätt. Leveranserna lär bli fler nu, liksom sanktionerna mot Ryssland.

Någon direkt intervention blir det dock inte. Riskerna är för stora. Putin har trots allt hotat med kärnvapen om omvärlden lägger sig i för mycket. Därmed lär övergreppen tyvärr kunna fortsätta. Som alltid. I P1 Morgon i tisdags sade historikern Klas-Göran Karlsson om tidigare fall av krigsbrott och folkmord:

”I retoriken finns en vilja att fördöma och ta avstånd, men realpolitiskt måste man ingripa i ett tidigt skede, och som i det ukrainska fallet, om det nu är ett folkmord, kommer den här sortens händelser ofta väldigt plötsligt”.

Det stämmer för Rwanda, ett Bosnien eller övergreppen mot rohingyerna i Burma. När våldet är som mest uppenbart har det handlat om ord, inte handling. Insatserna har bedömts vara för stora.

Övergreppen har kunnat fortsätta.

I vissa fall har förövarna ändå kunnat åtalas och dömas i efterhand. Bosnien är ett sådant exempel. Ibland tog det tid. Bosnien-serbernas ledare Radovan Karadžić greps, skäggig och sliten, efter att ha hållit sig gömd i tolv år efter krigsslutet.

Nu är det nödvändigt med dokumentation. Vartenda övergrepp ska noteras, kartläggas och systematiseras. De ansvariga ska pekas ut.

Internationella brottmålsdomstolen i Haag har öppnat en undersökning om kriget. Redan tidigare har domstolen undersökt övergrepp i kriget om Krim. Ryssland är inte medlem i domstolen, vilket gör det svårt att nå ända fram den vägen, men det är en tydlig markering.

Om det konstateras att det begåtts brott mot mänskligheten öppnar sig också en möjlighet att åtala ryska ledare i andra stater.

Efter detta är det otänkbart att Putin skulle få en enda möjlighet att verka som vanligt i det internationella samfundet.

Inlägget Vartenda övergrepp ska dokumenteras dök först upp på Dagens Arena.