När vi ska ställa om vägtrafiken är elbilar en viktig del – men det räcker inte, skriver Jarmo Riihinen på Under ytan. Han gör en genomgång av förutsättningarna för att minska trafikens klimatpåverkan och kommer fram till att det inte bara är en fråga om fordon som ger mindre utsläpp. Vi behöver också resa mindre. […]
The post Vägen till framtidens trafik appeared first on Syre.
För att klimatomställningen ska kunna genomföras och för att EU och Sverige ska kunna vara mindre beroende av Kina och Ryssland behövs brytning av malmer…
Åklagaren har avslutat förundersökningen om den kraftiga explosionen på Övre Husargatan den 28 september 2021. Flera personer skadades, varav en senare avled på sjukhus. Läs…
The 2nd edition of the Toolkit for Police Officers has just been published by the Council of Europe’s Roma and Travellers Team. The Toolkit focuses on Council of Europe standards on racially motivated crimes and non-discrimination of Roma and Travellers.
This 2nd edition includes interactive icons and hyperlinks which will facilitate the use of the Toolkit and its relevant annexes and various materials. The publication also includes updated relevant case-law of the European Court of Human Rights with the aim of supporting police officers in better understanding, investigating and prosecuting human rights violations. Roma and Traveller communities suffer from widespread and persisting discrimination and antigypsyism – recognised as a specific form of racism fuelled by prejudice and stereotypes – and they are victims of various other forms of discrimination, including harassment, hate speech and hate crimes in many Council of Europe member states.
Police officers are at the forefront of the justice system, as they are among the first to come in contact with the victims of hate speech, harassment, racially motivated crimes and other forms of human rights violations and are therefore pivotal to Roma and Traveller communities securing adequate and rightful access to justice.
All police officers, from the lowest to the highest rank, are expected to be fully informed of the latest developments in human rights standards and practices and to apply them in their everyday work, a truly demanding task even for human rights professionals.
The 2nd edition of the Toolkit was updated by human rights lawyers, with the support of the Roma and Travellers Team of the Council of Europe.
Finally, the Toolkit can be used as an awareness raising and educational tool as it includes proposals for training events and information sessions with/for police officers and other law enforcement officials.
Download the 2nd edition of the Toolkit
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
Det kom en uppmaning till magasin DIKKO och en önskan att vi skulle ta upp ett specifikt ämne. Har du något du vill att vi ska skriva om eller har du själv skrivit ihop något som du tycker är viktigt? Har du ett ämne som du tycker är viktigt att belysa? Skriv till redaktionen@dikko.nu
Demonstrera för Ukrainas romer på 1 maj är den uppmaning som vi fick i ett mail.
Jag skulle vilja att ni publicerar att alla Romer ska ut och demonstrera den Första Maj för Romers rättigheter och för Romerna i Ukraina. Att staterna runtom använder de pengarna som finns till alla på flykt, även till Romarna.
Hämta ut romerna från Ukraina
Katarina Taikon och hennes syster Rosa, demonstrerade på första maj för att alla svenskar – det vill säga även andra Romer – skulle få samma rätt. Deras krav om rätten till bostad och rätten till skolgång för Romerna fick stor uppmärksamhet, men det dröjde långt in på 1960-talet innan det blev verklighet.
Budskapen i en 1 maj- demonstration speglar ofta dagsaktuella frågor och därför är uppmaningen från vår skribent inte helt orimlig sak att demonstrera om. Romers flykt från Ukraina är en högaktuell fråga som borde uppmärksammas mer och där kan vi Resande/Romer visa vår solidaritet med Ukrainas Romer.
1 maj är arbetarrörelsens internationella högtidsdag och den har firats sedan 1890. Initiativet till den första demonstrationen togs av Andra internationalen, som då krävde åtta timmars arbetsdag. 1 maj har också kommit att firas till åminnelse av Haymarketmassakern 1886.
1 maj firas runt om i världen av olika vänsterorganisationer, partier och fackföreningar med demonstrationer och möten. Det har funnits ett varierande utbud av orsaker till vad det demonstreras mot. I skuggan av kalla kriget handlade det mycket om förbud mot atomvapen, även om alla inte var emot. Under 50-talet demonstrerades det för allmän tjänstepension, vilken röstades igenom 1959 och genomfördes året därpå.
1 maj blev en allmän helgdag 1939. Året efter det ställdes demonstrationerna in efter tyskarnas ockupation av Norge och Danmark. I stället genomfördes ett medborgartåg över partigränserna.
Kanske var det då de övriga partierna i Sverige började se poängen med en demonstrationsdag. I Sverige har dagen blivit en dag för demonstrationer för de flesta svenska partier. För även Piratpartiet, F!, SD och KD har använt arbetarrörelsens dag för att manifestera. Liksom nazister.
I tidningen Dagens Arena skriver åtta Muf-representanter i en debattartikel att:
Moderaterna måste stå upp för att vi har den bästa politiken såväl för de på som utanför arbetsmarknaden och markera att vänstern inte har ensamrätt till arbetarnas högtidsdag, första maj.
Så vem vet, kanske kommer 1 maj i år gå från att ha haft den dominerande färgen av rött till att bli en palett av färger i rött, brunt, blått, grönt och rosa.
Källor: minoritet.se arkiv, Wikipedia, Dagens Arena
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
1980 hade Sverige högst antal vårdplatser per capita bland OECD-länder. Idag ligger Sverige sist bland OECD-länder i Europa i samma liga. Däremot har Sverige numera flest miljardärer per capita i OECD, skriver Sten Axelsson Fisk, läkare vid kvinnokliniken i Ystad och kandidat för Vänsterpartiet till regionvalet i Skåne.
Efter pandemin råder politisk enighet från höger till vänster om att sjukvårdens kris ska lösas med fler sjuksköterskor och fler vårdplatser. Det är dock anmärkningsvärt tyst om den intressekonflikt som råder mellan hur vi ska hantera frågan om välfärdens kris och de senaste decenniernas politik för att gynna de extremt rika. Utan ökad beskattning av stora förmögenheter, toppinkomster och stora bolag går det inte att finansiera nödvändiga satsningar.
För ett par veckor sedan rådde stor oro på min arbetsplats, kvinnokliniken i Ystad. Ett beslut från förvaltningen om att hyrsjuksköterskor skulle förbjudas innebar att medicinavdelningen, ryggraden på ett akutsjukhus, hotades av nedstängning. Detta kunde i förlängningen hota det enda sjukhuset i sydöstra Skåne, resonerade vi i personalrummet. Så småningom beslutade förvaltningsledningen att medicinavdelningen inte fick stänga, men bemanningskrisen består. Alltjämt har vi på KK neddragen kapacitet att genomföra annat än kejsarsnitt och andra akuta gynekologiska operationer.
Onödigt länge får kvinnor blöda för mycket, läcka urin eller i väntan på steriliseringsoperation riskera oönskade graviditeter.
Onödigt länge får kvinnor blöda för mycket, läcka urin eller i väntan på steriliseringsoperation riskera oönskade graviditeter. Orsaken är bristen på personal på operations- och vårdavdelningarna.
Den vårdpolitiska debatten tenderar att isoleras från andra samhällsfrågor och präglas därför av en otydlig ideologisk konfliktlinje. Om politiker utlovar mer resurser talar de sällan om varifrån pengarna ska komma.
Utan att diskutera vilka prioriteringar vi vill att samhället ska göra kan vi inte rädda den välfärdsmodell som har inkluderat en högkvalitativ vård som är behovsstyrd och gemensamt finansierad, ett resultat av flera generationers kamp från arbetarrörelsen. Inför valet i höst, det första valet efter den djupa vårdkris som pandemin har inneburit, är det viktigt att de ideologiska vägvalen hamnar i fokus.
Från 1980-talets början har utvecklingen i Sverige oavsett regering gått högerut. Bolagsskatten har sänkts kraftigt och förmögenhetsskatt, fastighetsskatt, gåvoskatt och arvsskatt har avskaffats. Sverige var under 1980-talets början ett samhälle med historiskt små ekonomiska klyftor.
Idag har Sverige flest miljardärer per capita bland OECD-länder. 1980 hade Sverige högst antal vårdplatser per capita bland OECD-länder. Idag ligger Sverige sist bland OECD-länder i Europa i samma liga. Vad som framträder ur denna beskrivning är en alltmer aggressiv kapitalism. Valfrihet och marknadsprinciper har ersatt en målsättning om jämlik och behovsstyrd vård. När miljardärerna blir fler tycks vårdplatserna bli färre.
Argumenten för denna högerpolitik har till viss del lyst med sin frånvaro – skattesänkningar för rika brukar inte bli en stor valfråga, eftersom en väldigt liten andel av befolkningen tjänar på det. Argument om att det ska stimulera till arbete och att det ska löna sig att utbilda sig klingar falskt när så många med en sjuksköterske- eller barnmorskeutbildning idag inte orkar arbeta i sina professioner, just för att resurser saknas i offentlig verksamhet.
Jag har inte sett någon opinionsmätning som ger stöd för att Sverige ska satsa på att våra miljonärer ska bli miljardärer, eller att sänkta skatter för höginkomsttagare ska prioriteras framför vårdplatser.
En sjukvård av god kvalitet för hela befolkningen med rimlig arbetsmiljö för vårdpersonalen kommer att kosta. En bra sjukvård för alla är därför inte möjlig i ett samhälle som tillåter ekonomiska klyftor att växa eller som låter marknaden dominera i välfärden. Samhällets och sjukvårdens utveckling hänger ihop och en kursändring mot vänster är nödvändig.
Min uppmaning till alla väljare är att inte nöja er med vaga löften om mer resurser till sjukvården. Kräv besked på hur vården ska finansieras. För kvinnosjukvården är frågan: är vi beredda att beskatta mångmiljonärer tuffare för att ha råd med välfungerande förlossningsavdelningar och rimliga väntetider på operation? För Vänsterpartiet är svaret ja.
Sten Axelsson Fisk, Läkare, regionvalskandidat, Vänsterpartiet Skåne
Inlägget När miljardärerna blir fler blir vårdplatserna färre dök först upp på Dagens Arena.
Kommunaliseringen av skolan är Jesper Rönndahls första case i SVT:s nya true crime-serie “Vem mördade skolan?” som hade premiär i veckan.
Men är en statlig skola lösningen?
Sänkt status för läraryrket, en mindre jämlik skola och sämre ekonomi är några av de konsekvenser som Rönndahl menar att kommunaliseringen medförde. Nu utreds den svenska skolan som en mordgåta. Själv har jag inte några problem med vare sig det genrespecifika formspråket eller att det är lite “Stefan & Krister” över serien, som Ivar Arpi uttryckte det på Svenska Dagbladets ledarsida. Men Arpi har en poäng i att SVT:s nya skolsatsning inte är helt nyanserad. Därför kliver jag här in i rollen som försvarsadvokat för kommunaliseringens räkning.
Först och främst vill jag lyfta fram Ulf P. Lundgren. I tio år, mellan 1991 och 2000, var han Skolverkets generaldirektör. Således en central gestalt i sammanhanget. För om det var Göran Persson som drev igenom reformen i riksdagen, var det ytterst Lundgren, med flera andra, som arbetade med implementeringen av den nya reformen. Lundgren intervjuas också i programmets första avsnitt. Men Rönndahl ställer knappast de intressanta frågorna.
Hur tänkte sig då Lundgren kommunaliseringen? Framför allt skulle lärarna få mer makt över sin egen arbetssituation, det säger han i en intervju i Ord&Bild, nr 3-4 från 2006. Större frihet att välja hur undervisningen skulle bedrivas och mer inflytande över vilket ämnesinnehåll som skulle stå i fokus.
En annan central idé var att skolsystemet skulle målstyras, i motsats till den styrning av resurser som gällt tidigare. Styrningsfrågan var särskilt angelägen för Lundgren. Skolans verksamhet hade vuxit i flera decennier och kommit att bli en svårstyrd apparat. Staten ansågs inte längre klara jobbet. Lundgren menar att staten före kommunaliseringen var dålig på att anpassa undervisningen till lokala förändringar i samhället, därav tanken på decentralisering. För är det någon som har kunskap om hur resurserna bäst ska fördelas i skolan, så är det väl kommunen och inte staten?
Trots de goda intentionerna om ökat lokalt självbestämmande blev det varken som Persson eller Lundgren hade hoppats. Dels kom kommunaliseringen att kratta manegen för friskolornas utbredning, dels ledde reformen inte till mer makt åt lärarna. Snarare fastnade makten på de kommunala skolkontoren.
Tanken med kommunaliseringen var att systemet skulle utvärderas, däremot var den aldrig att eleverna och lärarna så fullkomligt skulle tvingas underkasta sig.
Här vill jag inflika att jag är lärare och att läraryrket är fantastiskt. Jag är nu inne på mitt sjunde år. Men i takt med att New public management får ett allt större genomslag i verksamheten, har situationen blivit mer ansträngd.
Nyligen beslutades att elevernas resultat på nationella proven ska väga tyngre vid betygssättning, för att nämna ett exempel. Det har i många fall lett till en likriktning av undervisningen. Om en uppgift som vi ger eleverna inte antas kunna hjälpa dem på nationella proven är det en dålig uppgift. Över huvud taget stirrar sig ibland många lärare blinda på det som går att mäta och väga, inklusive jag själv. Vad anser skolpolitikerna om New public management?
En viktig anledning till att Ulf P. Lundgren slutade som generaldirektör för Skolverket var att allt arbete i myndigheten kom att handla om kontroll och inspektion. Tanken med kommunaliseringen var att systemet skulle utvärderas, däremot var den aldrig att eleverna och lärarna så fullkomligt skulle tvingas underkasta sig kunskapsmatriser, kontroller, manualer och bedömningssystem. Det slog över i en jakt på elever, säger Lundgren. Men, och det här är viktigt, med en statlig skola skulle det sannolikt bli mer och inte mindre av New Public Management,eftersom avståndet mellan skola och beslutsfattare då skulle öka.
Det är valår, med en sedvanlig brist på systemkritik från skolpolitikerna. Men i nästa avsnitt av SVT:s nya true crime-serie “Vem mördade skolan?” ska friskolereformen avhandlas. Därefter skolvalet. Serien tar ett helhetsgrepp på skolfrågan. Därför är Jesper Rönndahls granskning, trots inslag av buskis, ett välkommet inlägg i debatten.
Johan Frick går på Aftonbladets ledarskribentutbildning och är utbildad journalist och lärare. Sedan sju år tillbaka jobbar han som lärare i svenska på Grillska gymnasiet i Stockholm.
Inlägget Till kommunaliseringens försvar! dök först upp på Dagens Arena.
L drev pappamånad – jag tog del av föräldraledigheten 1974. Så avgick då Nyamko Sabuni. Jaha. Problemet för Liberalerna är att de är ett hot…
Häromveckan var det åter dags för den i rasistsammanhang alltid lika aktuelle Putinkramaren Åkesson att väcka hela vänstersidan av svenska politiker och debattörer. Denna gång genom en debattartikel där han gjorde tydligt att det enligt hans mening är skillnad på flyktingar och ”flyktingar”.
Utrikesminister Ann Linde (S) besökte under fredagen gränsen mellan Polen och Ukraina och träffade sin ukrainske kollega Dmytro Kuleba. Att skicka mer vapen är ett alternativ. – Vi fortsätter att titta på vad mer Sverige kan bidra med, säger Linde till TT. Linde har rest till gränsen som en del i ordförandeskapstrojkan i OSSE (Organisationen […]
The post Linde utesluter inte fler vapen till Ukraina efter möte med Kuleba appeared first on Syre.