Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Inlägg publicerade i “Samhälle”

Digitala möten lyfte – myndigheter avstod flyg

Pandemin satte tydliga spår i svenska myndigheters utsläpp även i fjol. Flygresandet sjönk kraftigt medan antalet digitala möten inom staten sköt i höjden – till 15,5 miljoner. Mer utsläpp från fartyg och byggnationer gjorde ändå att de totala utsläppen ökade jämfört med året dessförinnan. Nästan halverade utsläpp från flygresor och en minskning på 30 procent […]

The post Digitala möten lyfte – myndigheter avstod flyg appeared first on Syre.

Pakistans premiärminister avsatt – i kritiskt politiskt läge

Premiärminister Imran Khan förlorade helgens misstroendeomröstning i parlamentet och avsätts därmed till förmån för oppositionsledaren Shehbaz Sharif som svärs in i början av veckan.

Den 69-årige Khan blir därmed den förste i Pakistans historia att skickas hem i förtid – en parlamentarisk utgång som väckt storskaliga protester i flera städer och i ett land kantat av utbredd fattigdom och massarbetslöshet i covid-19-pandemins fotspår.

PAKISTAN | Marken skakar under Pakistan. Turbulensen beror förutom den parlamentariska missförtroendevoteringen mot Imran Khan även på en fallande valuta och chockhöjda priser på basvaror.

Oppositionen har under en längre tid pekat skuldfinger mot Khan, en före detta cricketspelare som tillträdde 2018 och året därpå vände sig till Internationella valutafonden (IMF) för ett treårigt lån för att svalka skärselden från en ekonomisk kris.

När Imran Khan tillträdde var växande fattigdom ett reellt problem i Pakistan och att tackla de mest utsatta folklagrens umbäranden stod högst på agendan. Sedan kom pandemiutbrottet och en ny virussjukdom som svepte igenom Pakistans socialt utsatta med frenesi samtidigt som landets ekonomi led stora förluster.

Kvinnor ­– särskilt drabbade

Särskilt kvinnor och barn har påverkats av covid-19 och de efterföljande sociala och ekonomiska konsekvenserna av pandemin, menar FN-organet ILO och pekar på massarbetslöshet inom den kvinnodominerande klädesindustrin.

Men inte alla är nöjda med helgens missförtroendeomröstning mot Imran Khan. I flera städer har anhängare slutit upp i mångtusental för att vädra sitt missnöje med utvecklingen som de menar kastar fotogen på en pyrande storskalig politisk konflikt hellre än släcker några bränder.

”Ett svek”

Fawad Chaudhry, talesperson för Imran Khans sociala rättviseparti Pakistan Tehreek-e-Insaf (PTI), har uppmanat den avsatte premiärministerns anhängare att fortsätta sina protester mot parlamentets beslut:– Omröstningen är ett svek mot landets politik och konstitution, säger Chaudhry i ett uttalande, rapporterar The Hindu.

* * *

LÄS ÄVEN:Fortsatta bondeprotester i Indien63 döda i bombdåd mot moské i PakistanSvagt rättsväsende skyddar våldtäktsmän i Sydasien

The post Pakistans premiärminister avsatt – i kritiskt politiskt läge appeared first on Tidningen Global.

Kampen för urfolkens rättigheter är en kamp för hela mänskligheten

Att nödvändig samhällsförändring kräver uppoffring bör vid det här laget vara självklart. Att politiken inte är beredd att gå detta till mötes detsamma.

Den politiska oviljan att leva upp till klimatmålen och att vända skenande ekonomiska klyftor faller som vanligt i skymundan när politiker under valår lovar fylla medelklassens plånböcker med några extra hundralappar under nästa mandatperiod. Signalpolitiken har normaliserats till den grad att vi i dag inte förväntar oss något mer. Ingen verkar förmögen att samla medborgarna kring en framtidsvision där våra barnbarn har möjligheten att leva fria och jämlika liv i välmående ekosystem. Varför? För att en sådan framtid kräver uppoffringar idag.

I januari tilldelades Kichwa-ledaren Patricia Gualinga från Ecuador det årliga Olof Palme-priset för sin kamp för urfolks rättigheter och biologisk mångfald i Amazonas. Ceremonin avslutades med ett samtal mellan Gualinga och Sara-Elvira Kuhmunen, ordförande för samiska ungdomsförbundet, där de erkände varandras ömsesidiga kamp och förenades runt att gruvprojektet i Gállok kränker samernas rättigheter.

En ny rapport visar på ett positivt samband mellan välmående ekosystem och skyddandet av urfolks landrättigheter. Dessutom pekar rapporten på tydliga korrelationer mellan landområden förvaltade av urfolk och minskade koldioxidutsläpp, och därmed hur dessa landrättigheter är ett effektivt sätt att närma sig klimatmålen i Parisavtalet.

Statsminister Magdalena Andersson höll under prisceremonin ett kärnfullt tal där hon gratulerade Gualinga och lyfte sin socialdemokratiska föregångare Palmes uppmaning om att välja mellan välstånd för alla människor och ohållbar exploatering av vår gemensamma miljö. Kampen för urfolkens rättigheter är en kamp för hela mänskligheten, sa statsministern. Två månader och ett regeringsbeslut om att tillåta gruvbrytning i Gállok senare, framstår statsministerns tal som nästan förolämpande tomt.

Historikerna Jo Guldi och David Armitage identifierar i The history manifesto hur vår kultur har fastnat i korttidstänkande. De korrelerar historievetenskapens tillbakadragande från offentligheten under 1980-talet med att frimarknadskapitalistiska myter började dominera politiken. Reduktionistiska ekonomiska kalkyler blev på modet och främjade en neoliberal diskurs där människans öde var betingat av hennes så kallade själviska gener. Myterna inkorporerades i samhällsinstitutionerna som sanningar utanför historien, och föll därmed bortom människans förmåga att förändra dem. Historiens slut utropades och ekonomisk rationalism, grundad i evig tillväxt, blev det enda rumsrena alternativet. Entreprenörer och VD:s gavs rollen som arkitekter av vår gemensamma framtid.

Ingen har lyckats sätta bättre ord på vår tids förstoppade och visionslösa politik än (om än ofrivilligt) Region Stockholms trafikborgarråd Kristoffer Tamson (M), som i DN härom veckan proklamerade: ”Vi måste ta riktiga beslut, med riktiga pengar baserade på den riktiga verkligheten och det återspeglar inte det här förslaget”, angående ett förslag från Vänsterpartiet som syftade till att närma sig en skattefinansierad nolltaxa på Stockholms kollektivtrafik.

Nolltaxan vore ju, förutom insparade kontroll- och administrationskostnader, ett effektivt steg mot en jämlik och hållbar omställning som främjar ett fossilfritt (och litiumjon-batterifritt) resande.

Men att våga tänka långsiktigt och möta de krav en samhällsförändring i hållbar riktning kräver, tycks inte längre ingå i den politiska yrkesbeskrivningen. På vagt formulerade värdegrunder varvar man i stället signalpolitik med mutpengar till bilister och villaägare, vilket endast befäster ett ohållbart ”business-as-usual”.

Korttidstänkandet känns just nu oerhört ogenomträngligt. Detta i en tid då politiken mer än någonsin måste lyckas samla medborgarna kring en framtid som är värd uppoffringar.

Tumme ner:

Valår, och valfläsket når nya nivåer. Nödvändig förändring uteblir.

Tumme upp:

Sambandet mellan urfolksrättigheter och en välmående planet börjar uppmärksammas.

The post Kampen för urfolkens rättigheter är en kamp för hela mänskligheten appeared first on Tidningen Global.

Ett rikt land med jättemycket pengar

”Massinvandringen har lett till gruppvåldtäkter, bilbränder och utanförskapsområden – ord som vi inte ens hade innan. Men de ukrainska flyktingar som kommer hit har ingenting med det att göra. De är kristna ortodoxa många av dem. De vill jobba och försörja sig.”

ovan kommer från Sverigedemokraternas gruppledare i Karlskrona, Christopher Larsson, i en intervju med DN. Om någon trodde att SD:s välkomnande av ukrainska flyktingar verkligen handlade om en kursändring, att de var på väg att ompröva sin tidigare politik när de på nära håll kunde se vad krig leder till, så är jag ledsen att göra er besvikna. Rasismen är lika tydlig som någonsin.

Larssons polare Tomas von Dahn (som förvisso inte har några uppdrag för partiet men verkar vara på väldigt god fot med SD:s starke man i Karlskrona) uttrycker sig ännu grövre. ”Såna som kommer nere från Afrika – det är ett jävla tjuvpack. De stjäl och våldtar och mördar och knarkar och fan vet vad de håller på med”, säger han när DN besöker honom. Christopher Larsson protesterar inte direkt när han hör von Dahns ord, men han tycker att DN ska låta bli att citera det där om tjuvpack.

På riksnivå låter det förstås lite annorlunda. Men något som återkommer både när Christopher Larsson och SD:s partisekretare Richard Jomshof pratar är att flyktingarna från Ukraina är ”riktiga flyktingar”. Till skillnad från dem som flyr från Afghanistan, Jemen, Etiopien eller något av alla andra länder i världen där det pågår krig som för närvarande har hamnat i skuggan av Ukrainakriget. Som om bomberna som trasat sönder städerna i Jemen vore mindre verkliga. Som om den humanitära katastrof som pågår i Tigray inte räknades.

Något annat som återkommer när Jomshof och Jimmie Åkesson uttalar sig, men som vi också har hört från exempelvis Moderaterna, är att vi ska hjälpa ukrainarna eftersom de tillhör vårt närområde. Flyktingar ska framför allt bosätta sig i närliggande länder, tycker de. Det är bara ett problem med den verklighetsbeskrivningen – det gör de redan. I Turkiet lever närmare 4 miljoner flyktingar, i Libanon (som har en befolkning som är en bra bit under Sveriges) bor 1,4 miljoner flyktingar. Andra länder som ligger på topp tio-listan när det gäller flyktingmottagande är Pakistan, Iran, Etiopien och Sudan. Enligt World population review befinner sig 80 procent av världens flyktingar i ett utvecklingsland.

Jomshof föreslår att syrierna ska fly till Saudiarabien, ”ett väldigt rikt land med jättemycket pengar och hur mycket utrymme som helst. Varför är de inte där?” frågar han retoriskt. Det enkla svaret på den frågan är att Saudiarabien inte har velat klassa syrier som flyktingar, ändå befinner sig runt 2,5 miljoner syrier där, men mestadels som gästarbetare. Det är förstås beklagligt att inte Saudiarabien har visat en större generositet, men är det skäl för att vi inte ska ta emot några flyktingar? ”Ett rikt land med jättemycket pengar och hur mycket utrymme som helst” skulle ju förresten lika gärna kunna appliceras på Sverige.

Vad Jomshof och andra gärna glömmer när de pratar om ”närhetsprincipen” är att många av de länder som de förväntar sig att folk ska fly till är totalitära stater där kvinnor och oliktänkande förtrycks. I andra närliggande länder råder det akut missväxt och hungersnöd – jag är inte säker på att Jomshof själv skulle vilja fly till ett sådant land om det hade råkat ligga i hans närområde.

Under flera århundraden har den europeiska befolkningen koloniserat, förtryckt och utnyttjat fattigare länder. Man kan med fog säga att det välstånd vi åtnjuter bygger på att vi har utnyttjat billig arbetskraft i fattiga länder. Det är också västs kolonialisering som i många fall ligger till grund för många av de konflikter vi ser i världen. Ändå blundar SD och andra partier för att vi skulle ha något som helst moraliskt ansvar.

Flyktingar är flyktingar oavsett vilket krig de flyr ifrån. Det är bra att vi välkomnar ukrainarna med öppna armar, men det borde inte hindra oss från att ta emot flyktingar från andra länder i världen. Christopher Larsson och Richard Jomshof må använda olika ord när de pratar om flyktingar, men under ytan döljer sig samma gamla vanliga unkna rasism.

Alla som vill hjälpa flyktingar, oavsett härkomst.

Alla som gör skillnad på flyktingar och flyktingar.

The post Ett rikt land med jättemycket pengar appeared first on Tidningen Global.

Linde kräver sanktioner mot olja och gas 

Sverige kräver nu EU-sanktioner även mot olja och gas – men räknar inte med enighet ännu. ”Vi ligger på så mycket vi kan,” säger utrikesminister Ann Linde (S). EU-ländernas femte sanktionspaket spikades i förra veckan och innehåller bland annat ett kommande stopp för kolimport från Ryssland.  Vid måndagens utrikesministermöte i Luxemburg krävde Sverige att man […]

The post Linde kräver sanktioner mot olja och gas  appeared first on Syre.

Medlare utsedda efter strejkvarsel för kyrkoanställda

För första gången någonsin varslar Kommunal om konflikt på kyrkans område.Idag, den 11 april utsågs medlare sedan förhandlingarna strandat. Förbundsordförande Malin Ragnegård kallar utvecklingen »tragisk». 

Om det inte blir någon överenskommelsen blir det blockad mot övertids- och mertidsarbete samt mot nyanställning och inhyrning på avtalsområdet från och med den 22 april och strejk vid utvalda arbetsplatser från och med den 27 april.

Planerade begravningar undantas från konfliktvarslen.

»Jag kan bara beklaga att arbetsgivarna som representerar Svenska kyrkan uppenbarligen anser att just deras verksamhet ska ha en särställning på svensk arbetsmarknad. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation borde förstå att det ligger i deras eget intresse att förbättra möjligheterna för de anställda att få yrkesutveckling och omställningsmöjligheter utan kraftiga försämringar i deras kollektivavtal, säger Johan Ingelskog, avtalssekreterare Kommunal i ett pressmeddelande.

Kommunal har cirka 5 200 medlemmar inom kyrkans område, bland annat krematoriearbetare och vaktmästare. Varsel om nyanställnings- och övertidsblockad och därefter strejk gäller omkring 500 medlemmar.

Enligt Kommunal vill Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation »göra kraftiga försämringar i medlemmarnas arbets- och lönevillkor, vilket Kommunal inte kan gå med på».

En strejk är alltid en sista utväg och absolut inget Kommunal gör lättvindigt. Men det är omöjligt för oss att acceptera ett avtal där medlemmarna i Kommunal skulle gå med på villkorsförsämringar för att få likvärdiga omställningsmöjligheter som flertalet på svensk arbetsmarknad, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal i ett pressmeddelande.

»Kommunals utgångspunkt är att ett avtal med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation ska innehålla ett likvärdigt omställningsavtal som har förhandlats fram på svensk arbetsmarknad. I nuläget säger Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation att om deras anställda ska omfattas av innehållet i regeringens trygghets- och omställningspaket, då ska det betalas med försämrade villkor», skriver förbundet i pressmeddelandet.

Cecilia Herm, förhandlingschef vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, bekräftar för Kommunalarbetaren att man velat göra förändringar av villkoren i avtalet.

– Bland annat vill vi förändra uppsägningstiderna. Svenska kyrkan har unikt långa uppsägningstider. Det skapar inlåsningseffekter och orimliga kostnader när Svenska kyrkan behöver omorganiseras. Men det vill vi kompensera genom ett nytt omställningsavtal som balanserar det här. Vi har föreslagit mycket generösa villkor i ett nytt omställningsavtal

Medlingsinstitutet utsåg i dag Robert Schön, Ronny Wenngren och Anders Norberg att medla i arbetstvisten mellan Svenska Kommunalarbetareförbundet och Svenska Kyrkans Arbetsgivarorganisation i förhandlingar om nytt kollektivavtal.

Robert Schön har tidigare varit bland annat vice vd för Industriarbetsgivarna.

Ronny Wenngren har tidigare varit bland annat förhandlingschef för Svenska Elektrikerförbundet.

Anders Norberg har tidigare varit bland annat vice vd för Transportföretagen och förhandlingschef för Biltrafikens arbetsgivareförbund.

Medlingsinstitutet är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet med uppgift att medla i arbetsmarknadstvister i förbundsförhandlingar om kollektivavtal samt i lokala tvister då fackförbund kräver kollektivavtal med enskilda arbetsgivare

Enligt Kommunals ordförande Malin Ragnegård är det första gången någonsin det finns ett konflikthot på kyrkans område.

– Vi har inte ens varslat tidigare på kyrkans område, säger hon till Kommunalarbetaren och kallar utvecklingen för tragisk.

Enbart den som är medlem i Kommunal senast klockan 08.59 den 27 april omfattas av rätten till strejkersättning, skriver facket på sin hemsida.

Inlägget Medlare utsedda efter strejkvarsel för kyrkoanställda dök först upp på Dagens Arena.

Natodiskussionen oroar på ”Fredens öar”

Ett finskt medlemskap i Nato rycker allt närmare. Något som oroar på strategiskt belägna Åland, som i över 150 år varit en demilitariserad zon.

– Det är en pappersöverenskommelse – man vet inte vad den har för betydelse i praktiken i händelse av en konflikt, säger Jonas Bladh, politisk redaktör för Ålandstidningen.

ÅLAND | Ögruppen Åland, som är en självstyrande del av Finland, är sedan 1856 en demilitariserad zon, vilket innebär att varken militär personal, fartyg eller fordon får vistas i landskapet. Dessutom är alla krigshandlingar mot Åland förbjudna – och Finland är skyldigt att garantera att demilitariseringen upprätthålls.

Ögruppen – som kallas ”Fredens öar” – har dock ett militärstrategiskt viktigt läge i Östersjön, och frågan kring Ålands status har aktualiserats i samband med Rysslands krig mot Ukraina – och efter att Finland alltmer närmat sig en Natoansökan.

Enligt Jonas Bladh, politisk redaktör på Ålandstidningen, finns en farhåga på Åland kring hur ett eventuellt finskt Natomedlemskap skulle kunna påverka öarnas status.

Det finns en oro på Åland – precis som den finns i Finland och Sverige. För alla vet ju att demilitariseringen är en pappersöverenskommelse. Man vet inte riktigt vad den har för betydelse i praktiken i händelse av en konflikt, säger han.

"Bred konsensus"

Den åländska statusen har under åren diskuterats med jämna mellanrum. 2016 skapade dåvarande finske försvarsministern Jussi Niinistö stor uppståndelse, då han i en intervju hävdade att ögruppens position som demilitariserat område måste ses över.

Enligt Niinistö var det naivt att tro att demilitariseringen skulle minska hotet mot Åland i en krissituation– ett uttalande som ledde till att dåvarande statsminister Juha Sipilä i skarpa ordalag fick påpeka att statusen är stadfäst i internationella avtal.

Bland ålänningarna tycks de flesta också vara överens om att statusen har gagnat ögruppen, enligt Jonas Bladh.

Jag tror att det finns en ganska bred konsensus kring att demilitariseringen har varit bra – och därför vill man få en försäkran om att statusen fortsätter att gälla om det skulle bli aktuellt med ett finskt Natomedlemskap, säger han.

"Förväntar oss att avtal hålls"

I spåren av Rysslands anfall mot Ukraina har frågan återigen tagit plats i den finska debatten, och nyligen försäkrade den finska marinens kommendör Jori Harju i en intervju i Hufvudstadsbladet att Finland är väl förberett på att försvara Åland – trots demilitariseringsavtalet.

Från officiellt åländskt håll vill man inte kommentera frågan kring huruvida en eventuell finsk anslutning till Nato skulle kunna påverka ögruppen, enligt Ålands lantråd, Veronica Thörnroos.

Det offentliga Åland har inga kommentarer, men precis som i Finland och Sverige diskuteras frågan såklart runt köksborden även här. Men då det är Finland som i så fall ansluter sig, ligger det inte inom vårt behörighetsområde, säger hon.

Vad gäller Ålands framtida status som demilitariserad zon är budskapet från landskapsregeringen dock tydligt, enligt Veronica Thörnroos.

Vi har varit väldigt tydliga från Ålands landskapsregerings sida att vi förväntar oss att de ingångna avtalen hålls. Det handlar om internationella avtal, där även folkrätten är inkopplad. Det är vårt tydliga ställningstagande, säger hon.Enligt Jonas Bladh är det också föga troligt att den konstruktion som allt sedan mitten av 1800-talet har gällt för ögruppen på något sätt skulle förändras med ett eventuellt finsk Nato-medlemskap.

Senast i höstas var 100 länder representerade när demilitariseringen högtidlighölls här på Åland. Då slog Finlands president Sauli Niinistö fast att statusen är viktig i allra högsta grad – och samma besked har kommit från utrikesminister Pekka Haavisto de senaste dagarna, säger han.

The post Natodiskussionen oroar på ”Fredens öar” appeared first on Tidningen Global.

Gömd i bärnsten – den blev dinosauriernas död

Forskarna kan ha hittat en bit av den asteroid som tros ha utrotat dinosaurierna för 66 miljoner år sedan.

DJURLIV | En skärva av asteroiden har bevarats i bärnsten i North Dakota och trots att den är långt från den enorma Chicxulub-kratern i Mexiko där asteroiden tros ha slagit ner, är paleontologerna övertygade om att den är en bit av den asteroid som orsakade de jättelika djurens död, skriver New York Times.

Den jättelika himlakroppen som bröt av Yucatánhalvön som nu skjuter ut från östra mexikanska fastlandet och skiljer Karibiska havet från Mexikanska golfen tros ha varit mer än 9,5 kilometer bred och har diskuterats flitigt av forskare, eftersom man inte varit säker på om det rört sig om en asteroid eller en komet. Och om det var en asteroid – vad var den gjord av?

”Om du kan identifiera det, och vi är på god väg att göra det, då kan du faktiskt säga vad det var för någonting, säger paleontologen Robert DePalma som undersökt fyndplatsen, på ett möte vid Nasa Goddard Space Fligt Center i Maryland förra onsdagen.

Enorm krater

När objektet träffade jorden uppstod en krater som är drygt 160 kilometer bred och drygt 32 kilometer djup. Smält sten stänkte upp i luften och svalnade till glassfärer, vilket är ett av de distinkta bevisen för ett meteornedslag.

De som landade i vattnet kvävde djurlivet och förvandlades efter miljontals år av kemiska reaktioner i vattnet, men de som hamnade på land, i träden, hade en perfekt grogrund för att kapsla in sig och bevaras nästan intakta genom ett skyddande lager av bärnsten.

De flesta av stenbitarna som nu hittats innehåller höga halter av strontium och kalcium, indikationer på att de var en del av den kalkstensskorpa som meteoren träffade.

"Oerhört annorlunda"

Men två av bitarna som hittades var oerhört annorlunda.

”De var inte berikade med kalcium och strontium som vi förväntade oss”, säger DePalma.

I stället innehöll de högre värden av bland annat järn, krom och nickel, vilket tyder på att det kan ha varit en asteroid, i synnerhet en typ känd som kolhaltiga kondriter. Liknande fynd gjordes på Hawaii 1998, mer än 800 mil från nedslagningsplatsen.

Paleontologerna hoppas nu dessutom att bitarna innehåller lite 66 miljoner är gammal luft eftersom de är intakta med luftbubblor.Vetenskapsmännen på Nasa planerar nu att jämföra fyndet med de prover som togs vid Nasas expedition med OSIRIS-REX till asteroiden Bennu.

The post Gömd i bärnsten – den blev dinosauriernas död appeared first on Tidningen Global.

Dina val kan hjälpa till att rädda planeten

Flyga mindre eller bli vegan? Förändringar i hur vi lever våra liv kan göra stor skillnad när planeten blir varmare, enligt FN:s klimatpanel IPCC.

– Medelsvensken lever på ett sätt som kräver fyra jordklot. Det är inte hållbart, säger miljösociologen Åsa Nyblom.

KLIMAT | Alla människor har en roll att spela för att hjälpa till att bromsa den globala uppvärmningen och därmed minska de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringen.

Det är budskapet från FN:s klimatpanel IPCC som i sin senaste rapport för första gången ägnar ett helt kapitel åt hur individens konsumtion och efterfrågan på varor och tjänster påverkar utsläppen av klimatskadliga växthusgaser.

– Ledare måste leda, men vi kan alla göra vår del, säger FN:s generalsekreterare António Guterres.

Minskade utsläpp

För att begränsa den globala temperaturhöjningen i enlighet med målen i Parisavtalet måste utsläppen av växthusgaser nå sin topp inom tre år, enligt IPCC:s rapport.

För att vända skutan måste fossila bränslen fasas ut till förmån för förnybara alternativ och energibehovet minska radikalt – men politiker bör också fatta beslut som ger människor förutsättningar att uppdatera sina konsumtionsmönster.

Rätt politik, infrastruktur och teknologi möjliggör förändringar i livsstilar och beteenden som kan resultera i en minskning av utsläppen av växthusgaser med 40-70 procent till 2050, enligt rapporten som bygger på tusentals vetenskapliga studier.

– Den samlade forskningen bedömer att förändrad konsumtion, efterfrågan och beteende har en stor utsläppsminskningspotential och att det är säkrare att få ut den potentialen i praktiken än potentialen av avancerade tekniska lösningar, säger Åsa Nyblom, miljösociolog vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Men potentialen kommer inte att kunna realiseras utan understöd av samhällets regler, institutioner, infrastruktur och incitament. Vi kan inte lägga ansvaret för systemförändring på individen utan hela samhället måste dra åt samma håll.

Cykel och tåg

Klimatpanelens rapport lyfter en rad åtgärder för en mer hållbar livsstil – allt från att bli mer energismart till att byta till koldioxidsnål teknik och förbättra effektiviteten hos befintlig teknik.

Störst potential att minska det individuella koldioxidavtrycket finns i de val vi gör för att transportera oss, som att byta förbränningsmotorn mot en elektrisk eller försöka cykla och gå mer. Byts långdistansflyg mot tåg när det är möjligt kan de totala utsläppen från flyget minska med 10-40 procent till 2040, enligt rapporten.

Växtbaserad kost är ett annat klimatsmart val men att bli vegetarian eller vegan har mindre påverkan på utsläppen än att hoppa över en enda långdistansflygning om året.

De flesta människor tar dock aldrig ett långväga flyg. Nästan hälften av de globala utsläppen kan kopplas till konsumtionen hos de rikaste 10 procenten i världen.

– De allra flesta tycker nog att det är orimligt och djupt orättvist att en liten del av jordens befolkning använder 90 procent av resurserna, säger Nyblom.

– En hållbar livsstil kommer att innebära materiella uppoffringar för den välbeställda medelklassen men också möjligheter till förbättrad livskvalitet. Exempelvis mer tid till det som faktiskt ger glädje och återhämtning, för det resursrika liv vi lever i dag leder nödvändigtvis inte till ett gott liv.

"Falskt argument"

Behovet för den rika världen att förändra den livsstil som för många har blivit en viktig identitetsmarkör är inte alltid populärt. Men det är hög tid att inse vilken enorm utmaning som väntar och vad det är vi väljer mellan, enligt Nyblom.

– Ibland framstår det som om vi väljer mellan en neddragning av vårt materiella överflöd eller att fortsätta med business-as-usual. Det är ett falskt argument eftersom det läget inte kommer att finnas kvar, säger hon.

– Det går inte att kombinera dagens utsläppsnivåer med ett stabilt klimat, vilket är förutsättningen för det resursuttag vi har i dag. Framtiden innebär med nödvändighet förändring och det finns inte en, utan flera, vägar till ett hållbart samhälle.

The post Dina val kan hjälpa till att rädda planeten appeared first on Tidningen Global.