Ett utländskt klingande namn kan leda till diskriminering när man söker arbete. Men män med sådana namn drabbas hårdare än kvinnor, visar en studie.

Det är i en studie vid Stockholms universitet som 5 000 fiktiva jobbansökningar skickats ut – där de sökandes kvalifikationer vari identiska, sånär som på namn som är kopplade till kön och till etnisk bakgrund.Studien har bara tittat på det första steget i processen – i vilken omfattning de sökande fått ett svar från rekryteraren – och konstaterar både manliga och kvinnliga rekryterare diskriminerar personer med utländsk klingande namn.

­­– Det vi såg är att kvinnliga rekryterare favoriserar kvinnliga sökande med utländskt klingande namn framför manliga sökande med utländska namn, och det sker framförallt i yrken som kräver högre utbildning. De manliga rekryterarna diskriminerar på samma sätt men då i ansökningar till mansdominerade yrken, säger Anni Erlandsson, doktor i sociologi vid  Institutet för social forskning.

I studien fick män med utländskt klingande namn ”betydligt färre svar” på sina ansökningar än kvinnliga sökande med utländskt klingande namn.Resultatet bekräftar det man sett i andra studier tidigare – att bland personer med utländskt klingande namn diskrimineras män mer än kvinnor.

Rekryterarens kön spelar in

En ny slutsats gäller att rekryterarnas kön är kopplat till diskriminering – framför allt i mansdominerade respektive högkvalificerade yrken.

– Det kan ha att göra med förutsättningarna inom de enskilda yrkena, yrkeskontexten spelar sannolikt roll här. Exempelvis vad det finns för normer kring ett yrkes könstillhörighet, eller hur könssammansättningen, inklusive andel kvinnliga och manliga rekryterare, ser ut i yrket och på den specifika arbetsplatsen. Även utbudet och efterfrågan av arbetskraft inom yrket kan spela roll. Får du många kvalificerade jobbansökningar har du mer utrymme att diskriminera, säger Anni Erlandsson.

Nu återstår att fortsätta studera varför diskrimineringen uppstår, om den är koncentrerad till vissa  yrken.

Inlägget Utländska arbetssökande män väljs oftare bort  dök först upp på Landets Fria.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) riskerar att förbli i fattiga. Det konstaterar föreningen FUB i en ny rapport.

Enligt FUB har den ekonomiska situationen för personer med IF svåröverskådlig och osammanhängande.

Trots att riksdagen förra året beslutade höja både sjuk- och aktivitetsersättningen och bostadstillägget, samtidigt som skatten sänktes, blir inte de enskildas disponibla inkomst större. Pengarna hamnar istället hos kommunerna, som behöver betala arvode till gode män och förvaltare. Höjda inkomster riskerar också att bara leda till högre avgifter för kommunala insatser.

”Konsekvensen blir en ofta livslång fattigdom och därigenom bristande delaktighet i samhället”, skriver FUB:s förbundsordförande Anders Lago i förordet till rapporten ”Fångad i fattigdom?”.

FUB vill att sjuk- och aktivitetsersättningen ska följa löneutvecklingen och att personer med IF ska kunna tillåtas ha besparingar utan att det påverkar bostadstillägget.

Inlägget Funktionsnedsättning kan leda till dålig ekonomi dök först upp på Landets Fria.

I en unik studie pekar forskare för första gången ut de länder som har störst ansvar för miljöförstörelsen globalt. Sverige hamnar bland de 20 värsta förstörarna i världen.

I studien som publicerades i The Lancet, rankas Sverige ur hållbarhetssynpunkt som världens 19:e värsta land av sammanlagt 165 länder. Även Danmark och Finland hamnar långt ned och Norge var sämst av nordens länder.

James Hickel som ledde arbetet med rapporten, är professor vid International Inequalities Institute, London School of Economics and Political Science. I en intervju med Landets Fria förklarar han bakgrunden till Sveriges placering.

– Som ni ser ligger Sverige 4,5 gånger högre än gränsen för vad planeten klarar av, vilket är sämre än höginkomstländernas genomsnitt på fyra gånger över gränsen, säger Jason Hickel.

Om jordens alla länder konsumerade resurser som Sverige, hade planetens resurser tagit slut redan den tredje april. En av anledningarna är att landets invånare i snitt konsumerar nästan 32 ton material per år och person. När det gäller utsläpp av växthusgaser kniper vi plats 30 av de länder som släpper ut mest – i hela världen.

– Studiens huvudresultat är att höginkomstländer bär ett överväldigande ansvar för det globala ekologiska sammanbrott som orsakats av överanvändning av naturresurser, under perioden 1970-2017. USA har störst skuld och står för 27 procent av världens överskridande materialanvändning, följt av EU på 25 procent. Höginkomstekonomier som grupp är kollektivt ansvarig för totalt 74 procent.

Ekologisk skuld till världen

Enligt Jason Hickel pekas ofta Kina ut som de skyldiga. Men i själva verket är landet endast ansvarigt för drygt 15 procent av skadorna. Resten av den globala södern, låg- och medelinkomstländerna i Asien, Latinamerika, Afrika och Mellanöstern – har bidragit med knappt åtta procent.

– Dessa resultat indikerar att rika länder har en ekologisk skuld till resten av världen, och bör leda vägen för att reparera skadorna som de har orsakat, säger Jason Hickel.

Det första steget är enligt honom att världens höginkomstekonomier måste reducera sin resursanvändning till hållbara nivåer. Detta kräver en minskning med i genomsnitt 70 procent från dagens nivå.

Rapporten visar tydligt att en tillräckligt stor minskning av resursanvändningen i rika länder inte kan uppnås – om de samtidigt fortsätter att sträva efter ekonomisk tillväxt. Enligt Jason Hickel blir den största utmaningen att förändra ländernas ekonomiska målsättningar och värderingar.

– All befintlig data visar att mer tillväxt leder till mer resursanvändning. Det betyder att rika länder kommer att behöva överge tillväxt som mål och istället organisera sina ekonomier kring att stödja mänskligt välbefinnande, minska ojämlikhet och minska slösaktiga och socialt mindre nödvändiga produktionsformer.

Finns det något positivt i er rapport för våra läsare att ta till sig?

– Ja, nyligen satte Europaparlamentet upp ett mål för att minska resursanvändningen till hållbara nivåer innan 2050. Detta är ett viktigt steg, även om det ännu inte har ratificerats av Europeiska kommissionen. Vi bör uppmuntra lagstiftare att göra detta mål juridiskt bindande.

– Men vi behöver också USA ombord, såväl som Kanada, Australien, Nya Zeeland, Japan och andra rika länder, om vi vill se verkliga förändringar. Kina borde också ingå i en sådan koalition. Människor pratar mycket om klimatlagstiftning och klimatpolitik, vilket är viktigt, men vi behöver liknande åtgärder för resursanvändning om vi ska lyckas stoppa förlusten av biologisk mångfald och förnya vår biosfär.

Inlägget Europa och USA ansvariga för majoritet av miljöskada globalt dök först upp på Landets Fria.

Just nu sprider sig en stor gräsbrand på Järvafältet. Enligt räddningstjänsten är branden över en kilometer i omkrets och den är inte under kontroll.

Inlägget Järvafältet brinner dök först upp på Nyhetsbyrån Järva.

Majoriteten av Sveriges allmänna domstolar utför ingen egen säkerhetsprövning vid anställning av vaktpersonal. Det framkommer efter en enkätundersökning som Arbetaren gjort i samband avslöjandet om att en ordningsvakt på Svea hovrätt är aktiv inom vit makt-miljön. Varken Svea hovrätt, Domstolsverket, Justitieombudsmannen eller justitieminister Morgan Johansson svarar på frågan om hur detta påverkar rättssäkerheten.

Arbetaren avslöjade förra veckan att en ordningsvakt som är anställd på Svea hovrätt är aktiv inom den svenska vit makt-miljön. Mannen har av Länsstyrelsen nekats anställningar på bevakningsbolag efter att en kontroll gjorts av Säkerhetspolisen, en kontroll som enligt lagen om bevakningsföretag alltid görs för att säkerställa ”medborgerlig pålitlighet”. Han har även av Pliktverket hindrats från att göra lumpen år 2020.

Vad som framkommit är att Svea hovrätt direktanställer sina ordningsvakter och förlitar sig på den bakgrundskontroll som görs i samband med Polismyndighetens förordnande av ordningsvakt, vilket innebär kontroll av belastnings- och misstankeregister utifrån regleringen om ordningsvakter.

Eftersom att hovrätten rekryterar ordningsvakterna direkt, eller domstolsvärdarna som de kallas för där, så faller det inte på Länsstyrelsen att kontrollera ”medborgerlig pålitlighet” på samma sätt som när en ordningsvakt ska anställas av ett bevakningsbolag. Svea hovrätts kanslichef har även bekräftat för Arbetaren att de inte gör någon egen säkerhetsprövning.

Efter Arbetarens avslöjande har tidningen skickat ut enkätfrågor till samtliga allmänna domstolar, det vill säga till landets 48 tingsrätter, sex hovrätter och till Högsta domstolen. I enkäten ställs frågor om domstolarna direktanställer sina ordningsvakter eller om de går via ett auktoriserat bevakningsbolag. Om domstolen direktanställer sin vaktpersonal frågas om någon ytterligare säkerhetskontroll görs utöver den som Polismyndigheten gör vid ett ordningsvaktsförordnande. Om svaret är nej ställs frågan om de ser några risker med att ytterligare säkerhetsprövning inte görs.

Som jag angett tidigare kan jag inte kommentera en enskild person, en enskild anställningsprocess eller ett enskilt anställningsförhållande. Jag vill dock återigen framhålla att hovrätten på olika sätt följer upp att de anställda utför sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt och fullgör det som gäller för anställningen.

Karin Sandahl, kanslichef på Svea hovrätt

Av svaren framgår att landets allmänna domstolar – inklusive Högsta domstolen – förlitar sig på den säkerhetskontroll som görs i samband med Polismyndighetens förordnande av ordningsvakt. Utöver det görs sedvanlig referenstagning och intervjuer i samband med rekryteringen.

Majoriteten uppger att de inte ser några risker med att de inte utför någon ytterligare säkerhetsprövning av deras personal. Den enda tingsrätt som varar att de gör en mer omfattande bakgrundskontroll är Ystad tingsrätt.

Exempelvis gör Gävle tingsrätt ”Ingen ytterligare kontroll förutom att ordningsvakten ska kunna visa upp godkänt förordnande från polisen. Eftersom ordningsvakten lyder under polisen görs ingen ytterligare bakgrundskoll från vår sida”.

Göteborgs tingsrätt svarar att: ”Vi utgår från att den kontroll som polisen gör i samband med utfärdande av ordningsvaktförordnande är tillräcklig”.

På samma sätt svarar Högsta domstolen som skriver att ”Vi har inte sett behov av särskild bakgrundskontroll/säkerhetskontroll, men har naturligtvis intervju och tar referenser i anställningsförfarandet”.

På Sveriges domstolars hemsida står att “Alla ska kunna få sitt ärende prövat i en opartisk domstol. Att göra det möjligt är Sveriges Domstolars viktigaste uppgift”. Där står även att “Rättssäkerhet innebär också att lika fall ska behandlas lika och att alla är jämlika inför lagen oavsett till exempel ursprung eller kön”.

Domstolsverket uppgift är bland annat är att ”bidra till en rättssäker och effektiv verksamhet i domstolarna och de övriga nämnderna och myndigheterna inom Sveriges Domstolar”. Arbetaren har kontaktat myndigheten flertalet gånger för att få en kommentar från generaldirektören, eller annan som kan uttala sig, på myndigheten. Dels om riskerna med säkerhetsbristerna vid rekrytering inom landets domstolar, dels om hur detta kan tänkas påverka rättssäkerheten i landet och tilltron till domstolsväsendet.

Det är synnerligen viktigt att man som allmänhet får veta hur Svea hovrätts chef, liksom justitieministern och Domstolsverket, ser på detta. Det behövs en förklaring för hur det ligger till med rekryteringen med tanke på det ni har fått fram.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande på Brottsofferjouren

”Eftersom varje domstol är en egen myndighet – som själva anställer ordningsvakter och genomför eventuella säkerhetsprövningar – så kommer du inte kunna hitta någon som har ansvar för – eller kan uttala sig för- hela Sveriges Domstolar. Varje domstol äger själv frågan”, svarar Domstolsverket kommunikatör Hannah Sturesson Ekeroos Arbetaren via mejl.

Trots detta hänvisar flera tingsrätter till Domstolsverket när det kommer till den här frågan, eftersom att de inte kan uttala sig på nationell nivå.

Hänvisar till Domstolsverket gör även justitieminister Morgan Johanssons pressekreterare Sofie Rudh när Arbetaren ber justitieministern kommentera uppgifterna som kommit fram.

När Arbetaren återigen kontaktar Domstolsverket hänvisar de istället till Justitieombudsmannen, JO, vars uppgift är att granska att landets domstolar arbetar enligt de lagar och regler som styr domstolarnas arbete.

De i sin tur kan inte heller svara på frågan om riskerna med att domstolarna inte säkerhetsprövar sin vaktpersonal och hur detta kan tänkas påverka rättssäkerheten i landet.

Anders Jansson, informationschef för Riksdagens ombudsmän, svarar via mejl att ”JO:s tillsyn tittar främst på domstolarnas processuella hantering, till exempel handläggningstider och hur mål drivs framåt. Och detta ligger utanför sådant som JO normalt granskar. Det har inte heller kommit in någon anmälan till JO och det finns inga gamla fall som liknar detta”.

Åter till Svea hovrätt där den högerextrema ordningsvakten arbetat sedan december 2020. Där vill varken hovrättens kanslichef Karin Sandahl eller hovrättspresident Anders Perklev uttala sig om uppgifterna som framkommit.

”Som jag angett tidigare kan jag inte kommentera en enskild person, en enskild anställningsprocess eller ett enskilt anställningsförhållande. Jag vill dock återigen framhålla att hovrätten på olika sätt följer upp att de anställda utför sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt och fullgör det som gäller för anställningen. Det sker bland annat genom arbetsledning, uppföljning och kontroller”, svarar Karin Sandahl via mejl.

Detta trots att frågorna som ställs handlar om säkerhetsbristerna vid rekrytering i allmänhet och hur detta i sin tur kan påverka rättssäkerhet och tilltron till domstolen.

När frågorna ställs till hovrättspresident Anders Perklev svarar han via mejl att han ”hänvisar till de svar som kanslichefen Karin Sandahl, som också är chef för den administrativa enheten, har lämnat”.

Brottsofferjourens förbundsordförande Sven-Erik Alhem anser att det är viktigt för allmänheten att en förklaring ges för att upprätthålla förtroendet för alla som tjänstgör inom en opartisk domstol. 

– Det är synnerligen viktigt att man som allmänhet får veta hur Svea hovrätts chef, liksom justitieministern och Domstolsverket, ser på detta. Det behövs en förklaring för hur det ligger till med rekryteringen med tanke på det ni har fått fram, säger Sven-Erik Alhem till Arbetaren.

Hur tror du att rättssäkerheten kan påverkas av att en person som är aktiv i vit makt-rörelsen anställts på en av landets allmänna domstolar?

– Rekryteringen av alla anställda och funktionärer inom rättsväsendet är väldigt viktig när det kommer till förtroendefrågan för rättsväsendet. Det här känns som ett ifrågasättande av alla människors lika värde, säger han

Här kan du hitta intressanta evenemang i hela landet, från norr till söder.  Mycket ställs in eller skjuts upp med hänsyn till coronaläget. Dubbelkolla därför att evenemanget som du är intresserad av verkligen ska hållas, och följ Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Hela landet

Tisdag 19 april–tisdag 17 maj

Feminism ❤ miljökamp = santDISTANS/ÖSTFÄRNEBO. En kurs på halvfart om hur feminism och miljökamp kan kroka arm med varandra och bidra till att lösa miljö- och klimatkriserna. Ekofeminism, ekologiska maskuliniteter och urfolksrörelser är exempel på alternativ till patriarkat och dominans gentemot andra människor och vår jord.Plats: Distans med en fysisk träff i Östfärnebo i GästriklandKostnad: 100 kr + transporter, mat och logi för träffenAnmälan: Senast 5 april på farnebo.se/kurser/feminism-miljokamp

Länge fram

Söndag 29 maj

LieslagetNÄÄS. Den 29:e maj arrangeras tävlingen Lieslaget på Nääs seminarieområde i Lerums kommun. Vässa lien, öva på svingen och kom och tävla individuellt eller ta med ett lag med fyra personer!Tid: Kl. 13.30Anmälan: Slojdocbyggnadsvard.seArrangör: Slöjd & Byggnadsvård och August Abrahamsons stiftelsen samt Gunnebo slott

Var med och tävla i lieslåtter på Nääs seminarieområde. Foto: Adam Ihse/TT

Onsdag 1–fredag 3 juni

Nätverket Stockholm 50+ mobiliserarSTOCKHOLM/GLOBALT. I samband med FN:s toppmöte i Stockholm samlar klimat- och miljörörelsen till manifestationer, kultur och sammankomster, även globalt. På onsdagar under våren planeras dessutom lunchträffar på Sergels torg samt evenemang i ABF-huset i Stockholm med aktivister, artister, forskare och debattörer.Plats: Stockholm och globaltInfo: stockholmplus50.se

Tisdag 19 juli 2022–söndag 18 juni 2023

Jorden är själens hemDISTANS/GAMLEBY/TYRESTA. En distanskurs i ekopsykologi på halvfart där du kan utforska och uppleva naturens intelligens och läkande kraft, återfinna en mer besjälad relation till Jorden och till ditt eget liv samt få kraftfulla verktyg att använda i omställningen.Plats: Fysiska träffar i Tyresta nationalpark, Stockholm samt Gamleby folkhögskola, SmålandKostnad: 12 650 kr inklusive kost och logiAnmälan: Senast 15 april på https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSen9mSDfhkemBdQCf7dG-IhWih1HxKyrkN7GvozzsFW4OypSw/viewform?vc=0&c=0&w=1&flr=0Info: gamlebyfolkhogskola.se/kurser-och-utbildningar/distanskurser/ekopsykologi/

Augusti 2022 – juni 2023

Natur- och kulturvägledningDISTANS/STÖLLET. En ettårig utbildning där du som deltagare får lära dig vad natur-och kulturlandskapet berättar och hur du på olika sätt kan förmedla det till andra genom guidning, berättande, utställning och digitala verktyg. Värmland och vi bjuder in till ett sammanhang inom natur och kulturvägledning att jobba och verka i.Plats: Distans samt 10 närträffar i StölletAnmälan: Senast 15 april på regionvarmland.se

Inlägget På gång i hela landet dök först upp på Landets Fria.

Tomelilla kommun ska bli den första svenska kommunen att använda sig av den så kallade munkmodellen. Med den kan man undersöka hur människors behov kan tillgodoses utan att vi överskrider de planetära gränserna. 

Munkmodellen, eller Doughnut economics, är en modell som har utvecklats av den brittiska ekonomen Kate Raworth. Modellen har fått sitt namn eftersom den liknar en munk med ett hål i mitten. Hålet i mitten representerar alla de som saknar tillgång till tolv sociala grundmål. Dessa mål har inspirerats av FN:s hållbara utvecklingsmål och består bland annat av rätten till mat, hälsa, bostad och utbildning, men också fred, demokrati, jämställdhet och social rättvisa. 

Tomrummet utanför munkens ytterkant representerar de nio planetära gränserna, som har hämtats från bland annat Johan Rockströms forskning. Här hittar vi till exempel klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, luftföroreningar, havsförsurning med mera. 

Själva munken utgör den ”säkra och rättvisa ytan för mänskligheten” och målet är alltså att uppfylla alla grundbehov men utan att vi hamnar på utsidan av munken och börjar tära på vad jorden klarar av. 

Så här ser munkmodellen ut, målet är att det inte ska råda brist på något av det som utgör det sociala fundamentet samtidigt som man inte ska överskrida det ekologiska taket. Bild från Doughnut Economics.

Modellen presenterades första gången 2012 i ett diskussionsunderlag som gavs ut av organisationen Oxfam. Kate Raworth har sedan utvecklat konceptet i en bok med titeln Doughnut Economics: Seven Ways to Think Like A 21-Century Economist.   

Målet med doughnut-ekonomin, enligt Kate Raworth, är att vi ska inse att BNP inte är det enda, eller bästa, sättet att mäta utveckling utan att det ekonomiska målet måste vara att både tillgodogöra människors behov men också att skydda planeten.

Sprids över världen

I dag finns ett antal städer i världen som på olika sätt arbetar med munkmodellen. Några av dem är Amsterdam, Bryssel, Cornwall, Köpenhamn och nu alltså även Tomelilla i Skåne.

Stefan Persson är verksamhetsutvecklare på Tomelilla kommun. Han berättar att idén om att börja arbeta med munkmodellen kom till när de för ungefär ett år sedan antog ett livskvalitéprogram som ersatte deras tidigare miljö- och folkhälsostrategier.

– Vi tog alltså två ganska komplexa områden och sammanförde dem, målet är att försöka förenkla och visualisera arbetet i kommunen, säger han. 

Tillsammans med RISE (Research Institute of Sweden) har tillväxt- och utvecklingsenheten i Tomelilla studerat hur munkmodellen skulle kunna användas i deras kommun.

Stefan Molnar arbetar på RISE och är en av de som har jobbat med förstudien. 

– En fördel med munkmodellen är att den bygger på globala mål som väldigt många aktörer känner igen och har enats om. Den är också visuellt slagkraftig vilket gör att den blir lätt att kommunicera. Men den största poängen som jag ser det är att den omdefinierar vad ett gott liv är, inom ramen för klimatfrågorna, säger han. 

Stefan Molnar är samhälls- och beteendevetare vid Rise, Research Institute of Sweden. Foto: Rise

Ytterligare en fördel är att den kan göra det enklare för olika förvaltningar och andra aktörer inom en kommun att samverka. 

– En vanlig orsak till att det inte går framåt med miljömålen i kommuner och andra organisationer är det klassiska stuprörstänkandet. När man använder den här modellen kan man ha den framför sig i diskussioner mellan politiker och tjänstemän och se hur alla olika delar knyter an till de olika målen. Det mest intressanta tror jag är om man kan få till en närmare dialog mellan de som jobbar med de ekonomiska modellerna i en kommun och de som jobbar med miljöfrågor. 

Drar åt samma håll

Stefan Persson i Tomelilla delar Stefan Molnars bild av att munkmodellen är ett bra kommunikationsverktyg dels utåt, men också inom den kommunala verksamheten. 

– Den gör att vi alla kan prata samma språk och det underlättar om vi ska kunna dra åt samma håll. 

Än så länge är Tomelilla fortfarande i startgroparna för att börja arbeta med modellen, man har hållit workshops för kommunledningen och på tjänstemannanivå, men däremot inte applicerat modellen i praktiken.

Däremot har man börjat ta fram så kallade stadsporträtt som går ut på att man jämför kommunen ur fyra olika linser: lokal och global social hållbarhet samt lokal och global ekologisk hållbarhet. Inom ramen för dessa områden diskuterar man olika frågor som till exempel hur livsmedelskedjan skulle kunna se ut för att få den lokala miljön att blomstra eller hur Tomelillas livsmedelskonsumtion påverkar den globala miljön. 

Tomelilla kommun styrs av de tidigare allianspartierna M, L, C och KD. Att anta livskvalitéprogrammet var ett politiskt beslut, men att man skulle använda sig av just munkmodellen som metod beslutades av den icke-politiska utvecklingsenheten, förklarar Stefan Persson, som främst ser modellen som ett visualiseringsverktyg snarare än ett politiskt verktyg.   

Att modellen kan accepteras av partier som både står till höger och till vänster på den politiska skalan blir också tydligt om man ser till hur den har använts i andra europeiska städer. 

I Köpenhamn var det till exempel det gröna och socialliberala partiet Alternativet som föreslog att man skulle arbeta med munkmodellen 2020, men samtliga partier utom ett röstade för att man skulle införa den. Fanny Broholm, som sitter i Köpenhamns kommunfullmäktige för Alternativet, och var den som lyfte fram munkmodellen berättar på Youtube att hon först diskuterade modellen med partier till vänster på den politiska skalan, men eftersom det inte räckte för att bilda en majoritet så tog hon även kontakt med Dansk Folkeparti och lyckades övertyga även dem om modellens fördelar.   

Tillväxtagnostisk

Stefan Molnar på RISE säger att den ekonomiska teorin som utgår från munkmodellen är ”tillväxtagnostisk” på så sätt att den ifrågasätter den norm som säger att ökad tillväxt automatiskt leder till en bättre värld. Däremot finns det ingen detaljerad handbok för hur exempelvis en kommun ska arbeta med munkmodellen, snarare än att ses som en manual bör man tänka på den som en kompass säger han. 

Samtidigt som Stefan Molnar ser många fördelar med modellen varnar han också för att man inte ska överskatta den. Han menar att det inte är givet att modellen i sig kommer leda till förbättring om den inte också kopplas till ett långsiktigt arbete med fokus på hur olika förvaltningar ska samverka och sträva efter samma mål.

– En förhoppning många har är i alla fall att det ska leda till att man börjar satsa resurser på ett mer långsiktigt sätt och inte bara på korta mandatperioder som vi så ofta ser.

Inlägget Tomelilla blir den första svenska munkstaden dök först upp på Landets Fria.

Nästan hela världens befolkning andas luft som är hälsofarlig på grund av föroreningar, varnar Världshälsoorganisationen WHO. Mest utsatta är låg- och medelinkomstländer – men även i Sverige dör människor i förtid.

Ta ett djupt andetag, för här kommer det dåliga nyheter. Eller förresten, gör inte det – 99 procent av världens befolkning andas nämligen in luft som inte lever upp till WHO:s riktlinjer för vad som anses vara god luftkvalitet.

Även om luften är dålig i stort sett överallt finns det vissa områden där situationen är särskilt svår – som kring östra Medelhavet, i Sydostasien och Afrika.

– Nästan 100 procent av världens befolkning andas fortfarande luft som överstiger de standarder som rekommenderas av Världshälsoorganisationen, sade Maria Neira, chef för WHO:s avdelning för miljö och hälsa, nyligen på en presskonferens.

– Det är en stor och viktig folkhälsofråga.

Skärpta riktlinjer

I ett försök att skydda människors hälsa skärpte WHO förra året rekommendationerna för hur mycket gaser och partiklar som får finnas i luften innan kvalitén döms ut som dålig. Den smutsiga luften tränger djupt in i lungor, vener och artärer där den kan orsaka sjukdomar – och sju miljoner förtida dödsfall i världen varje år.

– De nya riktlinjerna innebär att fler personer utsätts för dålig luft där halterna överskrider de rekommenderade nivåerna, säger Ågot Watne, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, till TT.

Just nu håller man på att uppdatera det europeiska luftkvalitetsdirektivet, som är juridiskt bindande, och i de diskussionerna lyfts hela tiden WHO:s nya riktlinjer in. Det kommer i framtiden att få effekt på hur man i Europa jobbar med luftkvalitet.

Halter av partikeln PM2,5 mellan 2010 och 2019. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Över 6 000 städer, samhällen och byar i 117 länder mäter regelbundet sin luftkvalitet och rapporterar in resultaten till WHO. FN-organets databas har tidigare bara omfattat halterna av de hälsoskadliga partiklarna PM2,5 och PM10 men numera ingår också genomsnittsnivåer av kvävedioxid. Av de som har rapporterat in sina kvävedioxidhalter ligger bara 23 procent på godkända nivåer.

Samtidigt är det mindre än en procent av städerna i låg- och medelinkomstländer som uppfyller WHO:s rekommenderade tröskelvärden för PM2,5 eller PM10 medan 17 procent får godkänt i höginkomstländer.

"Lite skevt"

Mätningarna i WHO:s databas är dock ojämnt fördelade, enligt Ågot Watne.

– Det blir lite skevt eftersom det är mycket som vi inte vet om hur luftkvalitén ser ut i städer i Afrika, Latinamerika och Ryssland, säger hon.

– Det är väldigt tydligt utifrån WHO:s rapport att det är många i världen som andas dålig luft. Men det behövs bättre och mer omfattande mätningar och kartläggningar, särskilt utanför Europa.

En stor bov bakom den dåliga luften är förbränningen av fossila bränslen som olja och gas – som även driver den globala uppvärmningen.

Världshälsoorganisationen betonar vikten av att snabbt minska det smutsiga beroendet för att främja hälsan för såväl människor som planet. Enligt WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus borde oron över stigande energipriser, bland annat till följd av Rysslands invasion av Ukraina, kunna driva på en förändring.

”De nuvarande energiproblemen visar hur viktigt det är att skynda på övergången till renare och hälsosammare energisystem”, skriver han i ett uttalande.

Dör i förtid

Jämfört med andra länder har Sverige relativt bra luft. Ändå dör här omkring 7 600 personer i förtid varje år på grund av exponering för framförallt kvävedioxid och partiklar, enligt beräkningar som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort för 2015.

– Det har inte hänt så mycket med luftkvalitén sedan dess, säger Ågot Watne.

– Det finns områden där halterna av partiklar och kvävedioxid i Sverige överskrider de rekommenderade nivåerna och det alltså är dålig luft. Det krävs effektiva åtgärder för att få ner utsläppen av luftföroreningar, bland annat vad gäller trafik och mobilitet.

Inlägget Dålig luft – ett problem för nästan alla dök först upp på Landets Fria.

FN varnar för att rapporter om våldtäkter och sexuellt våld ökar i Ukraina. Massflykt, i kombination med legosoldater och brutalitet mot civila, ”hissar alla varningsflagg”, enligt FN-enheten UN Women.

Kvinnor och barns lidande till följd av kriget i Ukraina stod i fokus vid ett möte i FN:s säkerhetsråd på måndagskvällen.

– Unga kvinnor som tvingats lämna sina hem på natten, familjer som separeras, den konstanta skräcken för framtiden. Det här traumat riskerar att förstöra en generation, säger Sima Bahous, chef för FN:s enhet för kvinnors egenmakt och jämställdhet, UN Women.

Enligt henne ökar rapporterna om våldtäkter och sexuellt våld.

– Kombinationen av massflykt med en stor närvaro av rekryter och legosoldater, och brutaliteten som uppvisats mot civila i Ukraina, har hissat alla varningsflagg, säger hon.

Två av tre barn

Barnorganisationen Unicefs krischef Manuel Fontaine, som nyss lämnat Ukraina, deltog också vid rådsmötet.

– Något som är slående är att nästan två tredjedelar av Ukrainas barn är på flykt, och det inom loppet av sex veckor. Jag sade till säkerhetsrådet att under mina 31 år inom det humanitära kan jag inte minnas en situation som gått så illa så snabbt, säger han vid en efterföljande presskonferens.

Många utan vatten

Mer än 4,5 miljoner personer har flytt landet, och 7,1 miljoner är på flykt inom landet. De allra flesta är kvinnor och barn. Av de 3,2 miljoner barn som inte lämnat sina hem beräknas nästan hälften riskera att inte ha tillräckligt att äta, enligt Unicef.

Barn är långt ifrån fredade från våldshandlingar och brott mot deras mänskliga rättigheter, konstaterar Fontaine.

– Jag mötte en familj i sjukhuset i Zaporizjzja vars fyraåring, en liten pojke som heter Vlad, vårdades för att ha skjutits två gånger i magen när hans familj tog en risk och försökte att fly, och deras bil besköts. Sjukhuschefen berättade att de hittills vårdat 22 barn som förlorat lemmar till följd av våldet, säger han.

Inlägget FN-organ varnar för ökat våld mot kvinnor dök först upp på Landets Fria.

Regeringen har utsett justitierådet Kerstin Calissendorff till ordförande i den sanningskommission som ska kartlägga och granska politiken som förts gentemot samerna och dess konsekvenser för det samiska folket.

”Regeringen har ett ansvar att öka kunskapen om de övergrepp, kränkningar och rasism som samer har blivit och blir utsatta för, som bidragit till att samerna i många fall fråntagits sitt språk, sin kultur och sin identitet. Därför är jag glad att Kerstin Calissendorff nu kan påbörja detta viktiga arbete”, säger kulturminister Jeanette Gustafsdotter i ett pressmeddelande.

Sanningskommissionens 13 ledamöter ska enligt regeringen utses efter samråd med Sametinget. Uppdraget består bland annat i att lämna förslag på åtgärder som bidrar till upprättelse och främjar försoning och ett livskraftigt samiskt samhälle.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 december 2025.

Inlägget Justitieråd leder kommission om samepolitik dök först upp på Landets Fria.