Inlägg publicerade i “Tidningar”

Pristak fungerar lite som en köpstrejk, men den förutsätter att ingen bryter strejken, och med oljan gjordes det omedelbart. Ransonering är troligen en bättre väg.

Kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland har lett till skenande energi- och livsmedelspriser. Det har varit en starkt bidragande orsak till den höga inflation och levnadskostnadskris vi nu ser. Sedan anfallskriget startade har EU jobbat intensivt för att hitta andra alternativa energikällor och snabba på sin egen energiproduktion. Nu är pristak senaste verktyget på bordet.

I fredags enades EU och G7-länderna, efter långa förhandlingar, om ett gemensamt pristak på rysk olja på 60 dollar per fat. Pristak på gas var även det aktuellt, men gick inte igenom.

Europas energiberoende från Ryssland har gjort att Ryssland haft en maktposition gentemot Europa. På samma sätt är Ryssland beroende av exportintäkterna från olja och gas, som står för nästan hälften av landets budget. Detta ömsesidiga ekonomiska beroende trodde många av Europas ledare skulle leda till fred och integration. Det har visat sig inte vara fallet.

 Fossila bränslen är ändliga resurser och för att uppnå prisstabilitet måste omställningen till gröna energikällor snabbas på 

När det är en högre efterfrågan än det finns utbud trissar det upp priserna. Det är det som skett sedan Ryssland invaderade Ukraina. 35 procent av Europas energiimport bestod vid krigets inledning av rysk gas, varav Tyskland är den största importören inom Europa. Både Ryssland och Ukraina är också stora spannmålsexportörer som tillsammans står för nästan 30 procent av världshandeln med vete.

Pristak fungerar lite som en köpstrejk. De som köper kommer överens den högsta möjliga summan de är villiga att handla varan för. För att det ska fungera krävs det att ingen bryter strejken och köper varan till ett högre pris än det som konsumenterna gemensamt har kommit överens om.

Risken för ”strejkbrytare” är större om varan som är föremål för pristaket är en bristprodukt. Då kan det framstå som lockande att ändå kringgå pristaket och erbjuda sig att köpa varan för ett högre pris för att inte riskera stå utan. På samma sätt har ett pristak dåliga förutsättningar att vara verkningsfullt om det finns andra marknader som producenten kan sälja på. Ryssland lyckades redan samma dag som pristaket trädde i kraft att sälja sin olja för mer än pristaket till Asien.

Som tur är finns det mer effektiva sätt att pressa ner energipriserna.

Elefanten i rummet stavas ransonering. Det har en direkt efterfrågedämpande effekt. I EU:s plan för att göra Europa oberoende av rysk gas och olja till senast 2030 står energieffektivisering för 13 procent av minskningen. EU-länderna har åtagit sig att energieffektivisera och de höga priserna har redan fått både hushåll och företag att vilja spara el och bensin. Samtidigt bör vinsterna för elbolag och bensinbolag beskattas hårdare så att en del av överskottet kan gå tillbaka till konsumenterna, utan att för den delen slå ut incitamenten att spara.

Fossila bränslen är ändliga resurser och för att uppnå prisstabilitet (även i fredstid) måste omställningen till gröna energikällor snabbas på – samtidigt som vi sparar på energi på kort sikt.

I bästa fall kan pristaket köpa Europa lite tid. Men det mest effektiva sättet att komma åt Putins krigskassa är inte att försöka reglera priserna på deras export, utan att helt enkelt sluta handla av dem. För det krävs att vi minskar vår energiförbrukning.

Elinor Odenberg, är chefsekonom på Arena Idé och ny ledarskribent i Dagens Arena.

Inlägget Bästa sättet att stoppa prisökningarna är att spara energi dök först upp på Dagens Arena.

Var tredje vecka dödas en kvinna av en man som hon haft en nära relation med. I samband med den globala kampanjen mot femicide som pågår denna vecka kräver S-kvinnor att arbetet för att motverka det dödliga våldet mot kvinnor växlas upp.   

Att stoppa mäns våld mot kvinnor har varit en högt prioriterad fråga för den socialdemokratiska regeringen. Genom ett 99-punktsprogram har straffen höjts för bland annat misshandel, sexualbrott och grov kvinnofridskränkning. Samtidigt har en rad åtgärder vidtagits för att förbättra kunskap, metoder och samverkan för att förebygga våldet. 

S-kvinnor ser med oro på att arbetet för att motverka mäns våld mot kvinnor nu prioriteras ner med högerregeringen.

Socialdemokraterna vill fortsätta arbetet genom att bland annat införa en ny straffskärpningsgrund för brott där ett motiv varit att offret är av ett visst kön, och införa en Lex Lotta. Det innebär att när en kvinna mördas, trots att en myndighet känt till hennes utsatta situation, ska myndigheten ta sitt ansvar och anmäla sig själv. Socialdemokraterna vill också stärka socialtjänstens arbete mot mäns våld mot kvinnor. Yrkesverksamma inom socialtjänst och hälso- och sjukvård inklusive tandvård ska ha tillräckliga kunskaper att för att upptäcka och möta våldet. 

S-kvinnor ser med oro på att arbetet för att motverka mäns våld mot kvinnor nu prioriteras ner med högerregeringen, inte minst när det gäller resurser till kommunernas viktiga arbete för att skydda våldsutsatta kvinnor. SKR har redan meddelat att det saknas finansiering i regeringens budget för att den nya lag som ska förbättra situationen för kvinnor i skyddat boende ska kunna efterlevas. 

Nyligen uttalade den nya regeringen att man vill ”växla upp arbetet mot mäns våld mot kvinnor”. Vad denna uppväxling består i är svårt att se med det stålbad som kommuner och regioner står inför. Med stora hål i finansieringen av välfärden försämras kommunernas arbete med att stödja våldsutsatta kvinnor och deras barn. 

Varje gång en kvinna mördas av en närstående innebär det ett misslyckande för hela samhället. S-kvinnor kommer att fortsätta arbeta för en nollvision mot det dödliga våldet mot kvinnor och att polisen, socialtjänsten och kvinnojourerna ges tillräckliga resurser för att kunna stoppa våldet i tid. 

Annika Strandhäll, Ordförande S-kvinnor

Inlägget Arbetet mot det dödliga våldet mot kvinnor måste växlas upp dök först upp på Dagens Arena.

Studie efter studie visar på ett orsakssamband mellan en bättre skola och lägre brottslighet. Det visar en ny rapport från Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi. Men ofta glöms den goda skolans brottssänkande effekter bort.

Skolundervisning minskar möjligheten till att begå brott och mer utbildning minskar framtida brottslighet. Dessutom leder en högre utbildningskvalitet till färre brott. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.

– Ja, utbildning av högre kvalitet minskar brottsligheten, och det gäller i synnerhet missgynnade grupper. Det vet vi, även om det inte finns så mycket explicita belägg om varför det är så, säger Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet.

Utifrån de vetenskapliga belägg som finns i dag är utbildning ett av de socialpolitiska områdena där forskarna kan vara som mest säkra på att det uppstår en brottssänkande effekt, enligt Randi Hjalmarsson. Forskningsrapporten radar upp många studier som visar att brottsligheten kan minska genom socialpolitiska insatser. Det gäller inte bara inom utbildningsområdet utan även till exempel inom alkoholpolitiken, hälso- och sjukvården, sysselsättningspolitiken, och barns tidiga uppväxtmiljö.

Randi Hjalmarsson konstaterar att oron för brottsligheten oftast möts med kriminalpolitiska verktyg och att det faktum att även socialpolitiska verktyg kan sänka brottsligheten ofta kommer bort i debatten.

– Det handlar om att dessa åtgärder har en indirekt effekt på brottsligheten, till skillnad från kriminalpolitiska insatser som har en direkt effekt, förklarar hon.

Ett av de områden som sticker ut i forskningen är just utbildning. Att det finns så många bra studier på området gör skolan till ett av de mest lovande socialpolitiska områdena när det gäller att minska brottsligheten.

– Utbildning är ett område som bör prioriteras. Detta för att det finns stöd för ett starkt orsakssamband mellan utbildning och minskad brottslighet, och för att forskning visar att det finns många andra vinster som inte är kopplade till brott, när man ökar utbildningsnivån och kvaliteten på utbildningen, säger Randi Hjalmarsson till Dagens Arena.

Det handlar alltså inte bara om det uppenbara: att människor i högutbildade områden och miljöer begår färre brott. Nej, det handlar om ett orsakssamband. Att bättre och längre utbildning verkligen påverkar brottsligheten.

Vad kan forskare vara mer eller mindre säkra på när det kommer till kopplingen mellan utbildning och kriminalitet?

–  Det finns flera spår, i huvudsak tre. Dels handlar det om en inkapaciteringseffekt. Att vara i skolan gör eleverna oförmögna till att begå brott. Här finns starka belägg för att detta gäller åtminstone egendomsbrott. Dels finns också starka belägg för att mer utbildning och flera år i skola även minskar den framtida brottsligheten. Också högre kvalitet på utbildning minskar brottsligheten.

Kvalitet kan mätas på många sätt, och i de studier Randi Hjalmarsson går igenom handlar det bland annat om hur bra resultat eleverna gör i en skola och hur mycket pengar som satsas. 

En av de nyaste studierna hon berättar om i rapporten kan till exempel visa att skolor som fick mer pengar av politikerna i Michigan i USA under 90-talet i mindre grad hade elever som begick brott både som unga och vuxna, än andra jämförbara skolors elever. Pengarna gick bland annat till att minska klasstorlekarna, och till högre lärarlöner. Skolorna fick också råd att anställa studierektorer med fokus på disciplin och skolk. För Sveriges del finns flera studier, bland annat en studie som visar att införandet av ytterligare ett obligatoriskt skolår sänkte brottsligheten för pojkar. Mätte forskarna hur många som blev dömda minskade brottsligheten med 7 procent. Mättes hur många som hamnade i fängelse var minskningen 15 procent.    

Randi Hjalmarsson  rekommenderar beslutsfattare att se över hur man ökar närvaron i skolan, eftersom skolk är ett stort problem. Men detta måste då göras utan att det går ut över dem som redan närvarar i skolan. Andra åtgärder att överväga är att satsa på mer kompetent personal, öka lärarkvaliteten och att minska klasstorlekarna. Dessutom bör man utvärdera kvaliteten på skolorna i utsatta områden, och överväga om det behövs satsas mer resurser där. 

Hur kan hon då vara relativt säker på att studierna visar att det är just utbildningen, och inte några okända andra faktorer, som ligger bakom förändringarna? Jo, rapporten utgår i stort sett endast från den forskning som använder så kallade kvasiexperimentella upplägg, där de undersökta jämförsgrupperna av elever har uppstått som en bi-effekt av olika beslut och händelser. Här har deltagarna visserligen inte valts ut slumpmässigt som i ett laboratorieexperiment (inte minst för att det vore oetiskt), men förhållandena liknar ett riktigt experiment.

– Det är inte bara så att man använder kvasi-experimentell forskningsdesign, utan de utvalda studierna använder metoderna på ett verkligt bra sätt, säger hon.

Varför har då utbildning en brottssänkande effekt? Inom den nationalekonomiska forskningstradition som Randi Hjalmarsson verkar inom antar man att potentiella brottslingar väger in värdet av sin utbildning när de gör sina val. Förenklat uttryckt så ställer de sig frågorna ”Hur mycket kostar det och vad tjänar jag på att begå brott?” och ”Hur mycket kostar det och vad tjänar jag på att satsa på utbildning och jobb?”. Det handlar om rationella bedömningar av för- och nackdelar med olika val. Även om Randi Hjalmarsson framhåller att en sådan förklaringsmodell har sina begränsningar är det en lämplig utgångspunkt för att teoretisera om hur socialpolitik kan minska brottsligheten, menar hon.

Men det finns även andra teorier. Olof Bäckman, professor i kriminologi, utgår från ett mer kriminologiskt och sociologiskt perspektiv och menar att mekanismerna till stor del handlar om att man blir etablerad i samhället genom utbildning.

Håller du med om att det finns ett orsakssamband mellan utbildning och brottslighet?

– Ja, och anknytningen till arbetsmarknaden är viktig här. Att få ett jobb hänger ju ihop med utbildning eftersom utbildning skapar förutsättningar för en tryggare plats på arbetsmarknaden, säger Olof Bäckman.

Han har länge intresserat sig för hur kriminalitet kan kopplas till fattigdom, ojämlikhet och utanförskap, samt hur olika former av socialpolitik påverkar människors livsbanor. 

– Att resonera i ”costs and benefits of crime” är ett sätt att tänka kring sambandet, men jag ser det mer ur ett resursperspektiv och att sannolikheten att någon skaffar sig denna resurs dessutom hör ihop med uppväxt, bland annat familjens utbildning.

Likheten med det nationalekonomiska perspektivet är att man i bägge traditioner kan sägas prata om tillgång till resurser, och att tillgången till denna resurs kan påverka sannolikheten för att en individ begår brott. Skillnaden är att kriminologer och sociologer oftast inte försöker förklara mekanismerna bakom sambandet utifrån individernas rationella val. 

– Utbildningen skapar förutsättningar för att etablera sig i samhället, och då blir inte kriminaliteten ett val. Valet om man ska välja kriminalitet eller inte uppstår inte om man har en god utbildning, kan man säga, säger Olof Bäckman.

Han tar också upp ett annat perspektiv. Det handlar om sociala relationer.

– När man har ett jobb eller när man går en utbildning påverkas de prosociala banden. Man får relationer med skötsamma personer, vilket kan göra att sannolikheten ökar för att man själv blir skötsam. 

Randi Hjalmarsson utesluter inte andra teoretiska förklaringsmodeller, men påpekar att även människor med en bra och lång utbildning begår brott. Däremot håller hon med om att vissa samband även skulle kunna handla om starkare relationer till icke-kriminella vuxna i skolan. Men detta utesluter inte att det finns rationella val inblandade.

– Utgångspunkten är att individer i regel agerar rationellt. Jag kan inte säga att de rationella övervägandena är de enda tänkbara förklaringarna till varför vissa begår brott eller inte, men denna teoretiska modell skulle även kunna inkludera att starkare relationer med icke-kriminella vuxna i skolan leder till lägre brottslighet. Bra relationer, liksom för övrigt en god hälsa, ger en bättre förankring på arbetsmarknaden, vilket för en rationell individ leder till lägre brottslighet, säger Randi Hjalmarsson.

Rickard Jakbo

Inlägget Starkt forskningsstöd för att en bra skola minskar brottsligheten dök först upp på Dagens Arena.

7 JANUARI – SISTA ANSÖKNINGSDAG Film är en central uttrycksform och speglar och formar uppfattningar om samhället. Kvinnor och flickors representation i filmbranschen är fortfarande eftersatt, både i fråga om vilka som får göra film och hur kvinnor porträtteras. UN Women Sverige och Women in Film and Television (WIFT) Sverige grundade 2014 Anna-priset i syftet […]

Inlägget UN Women Sverige och WIFT bidrar till feministisk film – Sök Anna-priset dök först upp på Fempers Nyheter.

I DN kunde man häromdagen läsa om att svenska ungdomar hade vaga, om ens några, kunskaper om vad en rättsstat innebär, se länk nedan. Detta är skrämmande. Särskilt med tanke på att det troligen finns minst lika många vuxna som inte heller skulle kunna definiera en rättsstat.

En bra balans mellan brottsbekämpning och integritetsskydd, tycker EU-länderna efter att ha enats om nya regler för användandet av artificiell intelligens. Men delar av EU-parlamentet samt organisationen Beuc, som samlar en rad europeiska konsumentorganisationer, är kritiska. EU-kommissionens förslag om hur man vill reglera användningen av AI – artificiell intelligens – bygger bland annat på att […]

The post EU-länder överens om AI-regler appeared first on Syre.

Butikerna är stängda i flera av Irans största städer, som del av en tre dagar lång masstrejk till stöd för protesterna i landet. Även studenter och lastbilschaufförer deltar i strejken, som mötts av hot från landets chefsdomare.  Neddragna jalusier och folktomma marknader syns på flera filmklipp som spridits på sociala medier. De uppges vara filmade […]

The post Masstrejk i Iran trots hot om straff  appeared first on Syre.

I dag gick Migrationsverket ut med beskedet om att alla afghanska kvinnor som söker uppehållstillstånd kommer att få det. – Fantastiskt, säger kvinnorättskämpen Lauren Mir, som har demonstrerat för att uppmärksamma situationen i Afghanistan i över ett år. På tisdagseftermiddagen rapporterade TV4-nyheterna om att alla kvinnor och flickor som söker uppehållstillstånd i Sverige kommer få sina […]

The post Beskedet: Inga fler utvisningar av afghanska kvinnor appeared first on Syre.

I nya avsnittet av Avbytarbänkens VM-special snackar killarna om åttondelsfinalerna.

Inlägget VM-bänken #3 Kage bunshin no jutsu dök först upp på Nyhetsbyrån Järva.

Imorgon, onsdag, öppnar Stadsmissionen en ny second handbutik i Göteborg. För att alla ska ha råd att handla i den introducerar de ett tillitskoncept där köparen får bestämma hur mycket pengaren hen vill lägga.

– Storleken på din plånbok ska inte avgöra dina möjligheter att handla hållbart. Det här är en butik där alla får samma förutsättningar att handla, vilket känns extra viktigt i december och inför julen, säger Linus Bergström, erksamhetschef på Stadsmissionens second hand i ett pressmeddelande.

Butiken kommer till att börja med ha öppet mellan den 7 och 31 december, men Linus Bergström hoppas att det ska bli en bestående plattform och bidra till Göteborgarnas möjlighet att handla miljövänligt.

Inlägget Här är butiken där du själv bestämmer priset dök först upp på Landets Fria.