ISA anordnade flera globala solidaritetsprotester, bland annat i London (Foto: ISA).
rapport från ISA:s solidaritetsarbete // Artikel i Offensiv
Betydelsen av de protester som bröt ut i Kina i slutet av november kan inte överskattas. Det var de största protesterna sedan massrörelsen 1989 som kulminerade i den blodiga massakern på Himmelska fridens torg i Beijing.
Till skillnad från de många små lokala protester som under senare tid har genomförts mot regimens brutala nolltolerans mot covid-politik var protesterna för två veckor sedan landsomfattande. Ilskan samt de krav som restes riktades inte endast mot det lokala styret, utan mot diktaturen – KKP-regimen och landets nya kejsare Xi Jinping. ”I Shanghai drabbade demonstranter sent på lördagen samman med kravallpolis. En del ska ha hoppat på polisbilar och skanderat ’Ner med Xi Jinping’. På rikets mest prestigefyllda universitet Tsinghua i Beijing ropade studenterna under söndagen öppet på demokrati. Liknande scener utspelade sig i Nanjing, Wuhan och en rad andra storstäder”, rapporterade Dagens Nyheter och benämnde protesterna som ”epokgörande”.
Protesternas omfattning och de krav som har rests utgör ett stort kvalitativt steg framåt i medvetandet, och även om protesterna nu tillfälligt har pausat utgör detta början på en ny period med större förutsättningar för utbredd kamp i Kina. Kampen i Kina har globala effekter och har mött stor solidaritet. ISA manar till solidaritetsaktioner världen runt till stöd för kampen, våra kamrater och socialistiska meningsfränder i Kina och Hongkong. Under den gångna helgen genomfördes bland annat en solidaritetsdemonstration i Taiwans huvudstad Taipei med deltagande från ISA:s medlemmar på ön, som också talade på demonstrationen samt intervjuades av taiwanesisk tv. På demonstrationen, som samlade ett hundratal, såldes 33 exemplar av det nya numret av den tidskrift på kinesiska som ISA har publicerat och vars framsidesrubrik är: ”En explosion av masskamp i hela landet. Nej till diktatorisk kapitalism – ja till revolution”.
I söndagskväll och på initiativ av ISA samlades över 150 personer utanför Kinas ambassad i London för att ge sitt stöd till kampen. Demonstrationen, som bevakades av Financial Times, nyhetsbyrån AP och schweizisk tv, var en stor framgång. Flera ISA-medlemmar talade och 27 exemplar såldes av ISA:s tidskrift på kinesiska. Stöddemonstrationer har också hållits i en rad städer runt om i USA, bland annat i New York och Boston, med självklart deltagande från ISA.
Masskampen i Iran har nu pågått i fyra månader och fortsätter med strejker och protester (Foto: Wikimedia Commons).
av Per Olsson // Artikel i Offensiv
Måndagen den 5 december blev början till en ny våg av strejker och andra protestaktioner i Iran som ska nå sin höjdpunkt den 7 december (Studentens dag, då protester traditionellt hålls för hedra minnet av de studenter som mördades av shahens regim 1953). Under måndagen rapporterades det fler strejker än vad som tidigare har ägt rum under en och samma dag sedan revolutionen inleddes i september efter att den unga kurdiska kvinnan Jina (Mahsa) Amini arresterades och mördades av den hatade moralpolisen. Sedan dess har Iran skakats av återkommande strejker, demonstrationer, massmöten och andra former av protestaktioner i totalt 200 städer som kraftigt har försvagat regimen. Kampen, med kvinnor och och unga i spetsen, har också fött en imponerande enighet. Regimens försök att splittra rörelsen har hittills misslyckats. Trots diktaturens våld, som har mördat uppemot 500 personer sedan kampen inleddes, går revolutionen mot sin fjärde månad och möjligheterna att få regimen på fall har vuxit.
Under den gångna helgen rapporterades det att regimen hade beslutat att lägga ned moralpolisen, vilket inte riktigt var sant. Moralpolisen finns kvar, men syns allt mindre på gatorna och kan inte längre hindra kvinnor från att klä sig som de vill. Möjligen hoppades diktaturen på att beskedet om att moralpolisen skulle skapa förvirring och dra bort blickarna från den kamp som skulle inledas denna vecka. Men också det blev ett misslyckande. Masskampen har redan vunnit viktiga framgångar eftersom den har blivit mer organiserad, samordnad och uthållig, samtidigt som regimen har försvagats och tvingats erkänna att deras väpnade styrkor är ”utmattade” efter de senaste tre månadernas motstånd.
Den upptrappade kampen denna vecka med strejker på arbetsplatserna och universitet, stängda butiker och kvällsvisa demonstrationer illustrerar den fastare organisering som börjar ta form. Innan protesterna den 5-7 december manade de nya olika gräsrotsorganisationer som hade vuxit fram till bygget av en rörelse som kan samla alla som vill kämpa för ”ett demokratiskt Iran, baserat på universella mänskliga rättigheter” och ”störta den despotiska islamiska regimen”. Enligt Institute for Study of War den 5 december var måndagens strejker inte bara de mest omfattande, utan ”belyser också återigen den organiserade samordningens förmåga att få till stånd landsomfattande demonstrationer mot regimen och ta nya tag efter några dagar av minskade protester och strejker.”
De rapporter som kom från Iran i måndags vittnade om strejker och demonstrationer i 73 städer, vilket sannolikt är i underkant. Särskilt starka var protesterna i kurdiska områden i nordvästra Iran. Det är nu viktigare än någonsin att bygga vidare på den samordning som har formats och förbereda för nya aktionsdagar samt en generalstrejk som kan ta kampen vidare – mot att fälla regimen.
”KVINNA, LIV, FRIHET” – PROGRAM FÖR ATT TA KAMPEN VIDARE • Rättvisa för regimens alla offer – ställ bödlarna till svars. För en verklig utredning av morden på Jina (Mahsa) Amini, Nika Shakarami, branden i Evinfängelset, massakrerna vid universiteten och regimens alla brott av demokratiskt valda företrädare för kamprörelsen. Omedelbart frisläppande av alla som har fängslats under kampen och alla politiska fångar samt de som regimen håller som gisslan. • Bilda församlingar och kommittéer som kan förena, bygga och försvara kampen och bli till den massrörelse, baserad på demokrati och solidaritet, som kan driva kampen vidare för att avskaffa klädkoder och alla repressiva religiösa lagar och få regimen på fall. • Trappa upp strejkerna med en generalstrejk och ett program för att få slut på allt förtryck, all diskriminering och all exploatering; kamp för fullt kroppsligt självbestämmande och oberoende för kvinnor, hbtq+-rättigheter, fackliga fri- och rättigheter, full kompensation för inflationen, lika lön och anständiga jobb, bostäder och välfärd för alla. • För en revolutionär konstituerande församling som baseras på arbetarråd och den demokratiska organisering som kampen själv formar. För ett demokratiskt socialistiskt Iran med fullständiga rättigheter för minoriteter och alla folks rätt till självbestämmande, med arbetarklassens och de fattigas fulla makt över landets rikedomar. • Ingen tillit till de imperialistiska makterna. Bygg solidariteten med kvinnornas och arbetarnas kamp i Iran med demonstrationer och andra stödaktioner på gator och torg, på arbetsplatser, universitet och skolor.
Allas rätt till hälsa står i fokus för människorättsorganisationen Läkare i Världens arbete. Hannah Laustiola är organisationens nytillträdda generalsekreterare. Hon är kritisk till Tidöavtalet och regeringspolitiken som ställer grupper mot varandra. – Jag ser verkligen fram emot att tillträda i min nya roll som generalsekreterare. I en tid när grupper ställs mot varandra och de […]
22-åringen som misstänks för att ha skjutit ihjäl fem personer och skadat 17 på en hbtq-klubb i Colorado Springs i USA i november åtalas för mord och hatbrott. Åklagare har lagt fram sammanlagt 305 anklagelsepunkter, varav 48 misstänkta hatbrott – ett för varje person som befann sig på Club Q, som beskrivits som en fristad […]
Demokratiske senatorn Raphael Warnock vinner andra valomgången i det jämna senatsvalet i Georgia, enligt flera bolags prognoser. Nu får partiet en buffert i senaten. – Låt oss dansa, för vi har förtjänat det, säger han i sitt segertal. Den sittande demokraten Raphael Warnock fick flest röster i första valomgången tidigare i november, men lyckades inte […]
Vilken ekonomisk modell kan rädda klimatet? Minskad tillväxt så att vi hamnar inom naturens ramar? Eller någon form av grön tillväxt så att de nödvändiga klimatinvesteringarna kan göras? Det är en av de centrala frågorna i humanekologen Rikard Warlenius purfärska och superintressanta bok Klimatet, tillväxten och kapitalismen (Verbal, 2022). Läsarna av den här tidningen är […]
För två veckor sedan, inför hundratals miljoner tittare (siffrorna är inte släppta än), ställde sig Irans fotbollsspelare och teg under nationalsången. Protesterna hade då rasat i landet i över två månader och bara veckan innan hade den första dödsstraffsdomen fallit. Iranska fotbollslandslaget är inte de enda idrottare som låtit sin idrott bli en scen för […]
Gängkriminaliteten är en fråga som är viktig för den nya regeringen, de fyra partierna i regeringsunderlaget gick till val på att bekämpa gängen. I Tidöavtalet varvas förslag på hårdare straff med bättre verktyg till brottsbekämpande myndigheter.
Tidöavtalet är regeringens överenskommelse om hur regeringspartierna ska ta Sverige vidare under de kommande fyra åren. Regeringspartier är Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Samarbetsparti är Sverigedemokraterna, som har tjänstemän i regeringskansliet.
Regeringen vill idag ändra i socialtjänstlagen så att den får ett tydligare brottsförebyggande fokus och straffen ska bli strängare. Tanken är att socialtjänsten ska tvingas kalla föräldrar till samtal inom 24 timmar efter att ett barn gripits som ett sätt att arbeta med gängkriminaliteten.
Magasin DIKKO har kontaktat några socialsekreterare och personer som arbetar med ungdomar, från olika delar av landet, för att höra vad den anser om tankarna kring de nya kraven.
Vad händer om man lättar på kraven för LVU och hur blir det i förhållande till det förebyggande arbetet?
– Det känns inte okej. Om ett barn omhändertas via LVU ska det ske efter att insatser prövats eller att bedömningen är att det inte går att göra på frivillig basis. Jag känner att det skulle vara att göra barnen som en bricka i ett spel och då har man kommit bort från varför vi har dessa skyddslagar. Vad är det som säger att den som är kriminell är en dålig förälder? Visst den begår ett brott men om inte barnet eller familjen drabbas av det finns det inte självklara skäl att omhänderta, menar en av de som vi intervjuat.
– Förebyggande arbetet vill jag påstå knappt existerar i nuläget, inte heller arbetet under placeringstiden, menar en socialsekreterare. Tänker att barn ofta hamnar i kläm oavsett sammanhang. Därav vikten att använda barnkonventionen, menar en annan.
– Det förebyggande är det som är nyckeln ut ut gängkriminaliteten. Det måste finnas alternativ redan i tidig ålder, eftersom rekryteringen har gått ner i ålder, menar en socialsekreterare som arbetar med tonåringar. Men visst finns det en risk att det förbyggande kommer få än mindre satsningar. Trots att det är dit pengarna också behöver gå, anser en av de vi intervjuade.
Carin Götblad, polismästare på Nationella Operativa Avdelningen, NOA, jobbar särskilt med att titta på hur nyrekryteringen ska stoppas. Hon säger att insatserna måste sättas in långt tidigare än vad som görs i dag, helst redan i förskoleålder vid normbrytande beteenden. Källa: SVT
Civil Right Defenders har gjort en granskning kring Tidöavtalet och har kommit till slutsatsen att:
Åtgärder gällande kriminalpolitiken följer en trend som vi ser över hela Europa, ofta kallad ”straffpopulism”, Penal Populism. Det vill säga när beslutsfattare fokuserar på straffrättsliga påföljder på grund av deras popularitet bland väljarna, snarare än deras brottförebyggande effekt. Forskning och erfarenhet från andra länder ger inte stöd för att hårdare straff minskar brottsligheten och enligt mänskliga rättigheter måste straffrättsliga påföljder vara proportionerliga, menar Civil Right Defenders i sin granskning av Tidöavtalet.
Ser man till barnets bästa?
– Om socialtjänsten slutar göra opartiska utredningar och individuella bedömningar så tappas en stor del av det skydd för barnen som denna lag (LVU) ska vara. Att bli placerad för att det finns brottslighet från en eller båda föräldrar, hur går det ihop med det som fortfarande väger så tungt. Man ska in i det sista jobba för att inte skilja föräldrar och barn. Samt att återförening alltid ska jobbas för om det inte finns synnerliga skäl för att det inte är lämpligt, menar en av de vi intervjuade.
Enligt Camilla Waltersson Grönvall (M), socialtjänstminister i en intervju i GP ska alltid barnets bästa gå före de biologiska föräldrarnas rätt till barnet, och menar att de arbetar med lagstiftning kring detta.
Hon menar att den nuvarande regeringen fokuserar på barnets bästa på ett sätt som ingen tidigare har gjort förut. Något som Civil Right Defenders inte håller med om i sin granskning av Tidöavtalet.
Avsaknad av barnrättsperspektiv är genomgående för denna del. Det märks särskilt tydligt när det handlar om att ta bort straffreduktionen för de som är över 18 år, att man överväger en sänkning av straffmyndighetsåldern, att man vill förlänga den maximala tiden för sluten ungdomsvård och att man vill tvångsomhänderta barn enligt LVU i större utsträckning. Att barn och unga särbehandlas inuti straffsystemet är i enlighet med både forskning (bland annat inom barnpsykologi och kriminologi) och människorättsnormer, eftersom de bland annat anses utgöra en särskilt sårbar grupp. Att straffa barn hårdare och från en tidigare ålder, riskerar att ha långtgående konsekvenser för barnet i fråga, till exempel stigmatisering och psykisk ohälsa – utöver de föreliggande rättighetsinskränkningar som ett straff kan innebära. Detta ökar risken för återfall i kriminalitet, och många gånger i grövre kriminalitet, enligt Civil Right Defenders i sin granskning av Tidöavtalet.
– Barnets bästa… det behövs mer samtal med barnen även mer familjevårdsinsatser på plats som även leder till insyn och sära inte onödan barnen från viktiga vuxna och dess nätverk innan man provat allt. Detta naturligtvis om det inte framkommit att de är/ har blivit offer enligt barnafridslagstiftning. Bevittnat våld, övergrepp med mera, och ökad insyn i barns vardag, om det visats i en miljö där tysthetskultur ofta präglar, säger en av de vi intervjuat.
Vad är barnets bästa?
Barnkonventionen bygger på fyra grundläggande principer. Dessa ska alltid beaktas när det gäller frågor som rör barn och genomsyrar alla andra artiklar. Principerna återfinns i artikel två, tre, sex och tolv.
De fyra grundprinciperna är:
Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnet egen åsikt och erfarenhet.
Artikel 6: Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Här handlar det inte enbart om fysisk hälsa utan även om den psykiska, moraliska, andliga och sociala utvecklingen.
Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Hänsyn ska tas till barnets åsikter i frågor som berör honom eller henne, hänsyn ska tas till barnets ålder och mognad.
Vi frågade de vi intervjuade om fler omhändertaganden av barn kan stävja den organiserade brottsligheten?
– Det är en kortsiktig lösning på ett komplext problem. Om man ska komma tillrätta med brottsligheten måste man satsa på ungdomarna och skapa en miljö där det finns alternativ till gängen. Speciellt för ungdomar som söker sin identitet.
De vi har pratat med menar att ändra LVU- lagstiftningen är inte den mest framkomliga vägen.
– Barn ska inte behöva bära ansvaret för vuxnas problem. Att hålla dem utanför och lyfta bort dem från ett sammanhang kan göra mer skada än nytta. Svårt att ersätta ett nätverk/ familj/ uppväxt med något nytt. Inget är helt svart eller vitt. Det är alltid min rädsla vid placeringar att kan jag garantera att det blir bättre för barnen. Jag tror mycket på öppenvårds insatser.
– Att använda sig av lagar som finns till för barn för att motarbeta den organiserade brottsligheten är helt galet. Barn måste få vara barn på sina egna villkor och inte bli en bricka i ett spel som egentligen handlar om något annat. Se till att det finns ett vettigt förebyggande arbete, fritidsgårdar som kan fånga upp ungdomarna, fungerande skolor och så vidare och stifta egna lagar och regler för att ta itu med de vuxnas problem. Man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt, de har vi hela tiden när vi arbetar med människor.
– Det finns en risk om bedömning ska göras på en individnivå för att motverka något på gruppnivå- då riskerar vi att individen tappas bort och fokus blir på gruppen. Om man pratar om LVU för att förebygga att barn faller in i kriminalitet så kan jag nog tycka att det mer ska fokuseras på att skapas mer öppenvårdsinsatser. Insatser som fokuserar på brottsförebyggande och när ungdomar är på glid, så att ungdomen själv är motiverad till en förändring, tvång gör inte många motiverad till att ändras utan det kan snarare bli ett större motstånd. Precis som vi pratar om alternativ till våld borde det gå att visa alternativ till brottslighet. Vad kan erbjudas dessa ungdomar istället, hur kan de stöttas för att förändra sin riktning?
Barnets bästa är den bärande principen i FN:s konvention om barnets rättigheter. Den är formulerad i konventionens artikel 3 där det heter att ”barnets bästa skall komma i främsta rummet” vid alla åtgärder som rör barn. Principen kan härledas ur två grundläggande tankar som bägge har satt sina spår i konventionen. Att barn har fullt och lika människovärde och alltså inte är mindre värda än vuxna, och att barn är sårbara och behöver särskilt stöd och skydd – för att kunna åtnjuta sitt fulla människovärde. Principen om barnets bästa ska ses som en etisk grundregel för samhället som helhet. Det betyder att barnets bästa ska vara vägledande på alla områden. Inte bara i verksamheter som är särskilt avsedda för barn; t ex barnomsorgen, fritidsverksamheter eller skolan, utan också för beslutsfattare och administratörer inom andra samhällssektorer. I alla beslut som fattas på alla nivåer ska barnets bästa beaktas. Källa: Barnets Bästa – en antologi – Regeringen.se
FAKTA
LVU, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga
Barn och unga har rätt till en trygg uppväxt. Om barn och unga riskerar att utvecklas ogynnsamt har samhället ansvar att se till att de får det skydd och stöd de behöver. Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, kompletterar socialtjänstlagen, SoL, när frivilliga insatser inte är möjliga.
Förutsättningar för att tillämpa LVU
LVU ska trygga samhällets möjligheter att kunna ge barn och unga behövlig vård och behandling. Ytterst ligger ansvaret att agera på kommunens socialnämnd. Om socialnämnden inte kan genomföra behövlig vård i samförstånd med vårdnadshavaren och den unge, när denne fyllt 15 år, kan ett omhändertagande enligt LVU bli aktuellt. Barnet placeras då i ett boende utanför hemmet. Med behövlig vård menas att hela den planerade vården ska kunna genomföras på kort och lång sikt.
För att LVU ska kunna tillämpas behöver tre förutsättningar vara uppfyllda:
Det ska föreligga ett missförhållande som har anknytning till den unges hemmiljö enligt 2 § LVU (de så kallade miljöfallen) och/eller till den unges eget beteende enligt 3 § LVU (de så kallade beteendefallen).
Missförhållandet ska medföra att det finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas.
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media? Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu eller ring 0768 44 51 61
Förvaltningsrätten i Stockholm upphävde Södertälje kommuns beslut om att lägga ned de kommunala finskspråkiga klasserna. Beslutet tillkom i strid mot minoritetslagen där sverigefinnarna, som är en nationell minoritet, inte hade givits något inflytande. Beslutet har påverkat och påverkar barnen och familjerna negativt och man har i kommunen inte följt vare sig minoritetslagen, barnkonventionen eller skollagen.Förvaltningsrätten benämner det som ”under all kritik”.
I Södertälje är det är en grupp med målsäganden i tvisten mot Södertälje kommun som drivit i den minoritetsrättsliga frågan. De har kämpat i över 1,5 år och är idag glada och tacksamma över att domen har kommit. Domen är en delseger, målsägande vill få upprättelse genom att fler får kännedom om den.
– Vi var såklart väldigt glada över att vinna. Att förvaltningsrätten såg det vi försökte säga till kommunen hela tiden. Vi är glada och ledsna, ledsna för att våra barn redan mist 1,5 år av finsk undervisning. Vi tänkte att – nu kan och ska Södertälje äntligen ge våra barn det de har rätt till enligt minoritetslagen bland annat säger Jenna Laakso en av målsägarna till magasin DIKKO.
– Sen är det såklart en viss oro också då vi inte alls vet hur kommunen väljer att agera efter domen. Det är snart dags för skolval och kommunens agerande väger nog tungt inför valen föräldrarna tar, avslutar Jenna Laakso.
I domen framgår det att:
kommunen har underlåtit att samråda med de nationella minoriteterna i ett skede i sakens beredning där det fortfarande har varit möjligt att påverka ett kommande beslut. Det framgår inte heller i övrigt att de sverigefinska minoriteterna på annat sätt har möjlighet till inflytande i fråga eller att nämndens ledamöter inför eller vid sammanträdet har fått, eller getts möjlighet att få, del av den sverigefinska minoritetens synpunkter.
Sammantaget finner förvaltningsrätten att klagande visat att kommunens beslut inte har hanterats enligt de krav som följer av 5 § minoritetslagen. Eftersom en nationell minoritet säledes inte har getts möjlighet till inflytande i en fråga som berör minoriteten har kommunens beslut den 17 juni 2021, § 90 inte kommit till på ett lagligt sätt. Beslutet ska därför upphävas.
Fakta
Sedan år 2000 är samer (urfolk), tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar erkända som nationella minoriteter i Sverige. Det finns fem erkända nationella minoritetsspråk i Sverige, finska, jiddisch, meänkieli. romani chib och samiska. Det innebär att samhället har ett särskilt ansvar för att dessa språk ska kunna fortleva, utvecklas och föras vidare till nästa generation.
Redaktionen redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media? Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu eller ring 0768 44 51 61
85 döda vid polisingripande, demonstrationer i Grekland mot att polisen skjutit romsk pojke, då får Åkesson komma till Nobelfesten, åtal mot personal efter att 4-åring drunknat, region Norrbotten skänker ambulanser till Ukraina och dömd amerikansk seriemördare erkänner ännu fler mord.
Hantera samtycke för cookies
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.