Inlägg publicerade i “Tidningar”

Människor överallt fortsätter att förfasas över bilderna och vittnesmålen som kommit sedan ryska styrkor lämnat ukrainska staden Butja, där mördade civila lämnats liggande på gatorna.

Omvärldens ledare kräver nu hårdare sanktioner och en internationell undersökning av händelserna – som liknas vid ett folkmord.

UKRAINA | Bilderna på avlidna civila som kantar gatorna i Butja, staden strax utanför Kiev, nådde världen i helgen. Men detaljerna kring fasan som stadens invånare, före kriget var de cirka 30 000, rapporteras ha upplevt under den ryska belägringen fortsätter komma i takt med att journalister återigen fått tillgång till området.

Nu strömmar reaktionerna in från politiskt håll.

"Folkmord"

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki kräver en internationell undersökning av det han kallar för folkmord i Ukraina, skriver AP. Även Spaniens premiärminister Pedro Sánchez flaggar för att det som skett i Ukraina kan likställas vid ett sådant.

EU skriver i ett gemensamt uttalande att man ”å det starkaste fördömer de inrapporterade grymheter som ryska styrkor begått i flera ockuperade ukrainska städer, som nu befriats.”

Ett nytt sanktionspaket diskuteras nu i unionen.

Även FN:s människorättskommissionär Michelle Bachelet förfasas över bilderna, skriver hon i ett uttalande.

”Rapporterna som kommer ur detta, och andra områden, väcker allvarliga och oroväckande frågor om möjliga krigsbrott, grova överträdelser av internationell humanitär lag och allvarliga brott mot internationell människorättslagstiftning”,säger hon enligt AFP.

Satellitbilder från företaget Maxar tyder på att en massgrav har upprättats vid stadens kyrka. Sammanlagt 280 individer ska enligt Butjas borgmästare ha begravts i massgravarna. Andra ligger döda på gatorna – AFP:s utsända har sett minst 21 kroppar där. Under en period ville de ryska soldaterna inte låta invånarna begrava de avlidna, säger en kommunalanställd till nyhetsbyrån.De sade åt oss att låta dem ligga där medan det var kallt.

Fler sanktioner aktuellt

Reportrar från nyhetsbyrån Reuters har sett personer med civila kläder ha kulhål som tyder på att de skjutits på nära håll. Några av kropparna har hittas med händerna bakbundna av plastfolie.

Ryssland, som nekar till alla anklagelserna, har kallat till ett särskilt möte i FN:s säkerhetsråd under måndagen. FN har inte meddelat huruvida ett sådant kommer hållas, och i så fall när.

Det finns väldigt tydliga indikationer på att krigsbrott har begåtts, säger Frankrikes president Emmanuel Macron till radiokanalen France Inter.Han förespråkar, likt andra EU-företrädare, utökade sanktioner mot Ryssland till följd av grymheterna. Enligt Frankrike bör de riktas mot den ryska energisektorn.

Bilderna är fruktansvärda. Internationell rättvisa måste fungera. De som ligger bakom dessa brott måste ställas till svars, säger Macron.

Vill visa mammorna

Människorättsorganisationen Human Rights Watch har meddelat att man har dokumenterat möjliga krigsbrott utförda av ryska soldater i städerna Tjernihiv, Charkiv och Kiev. Ukrainas chefsåklagare Iryna Venediktova säger att man hittills har omhändertagit över 400 kroppar i områden kring Kiev som ockuperats av ryska armén.

Jag vill att alla mammor till alla ryska soldater ska se kropparna av Butjas, Irpins och Hostomels dödade befolkning, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på ryska i sitt nattliga videotal.

The post Omvärlden kräver åtgärder efter fasan i Butja appeared first on Tidningen Global.

Är dammsugare som städar bort koldioxid från luften lösningen på världens problem? Mer eller mindre kontroversiella sätt att begränsa den globala uppvärmningen är en av frågorna i fokus för en ny rapport från FN:s klimatpanel.

KLIMAT | I skuggan av kriget i Ukraina ska FN:s klimatpanel IPCC försöka nå ut med ännu en rapport av stor vikt för vilken framtid som mänskligheten går till mötes.

”Att begränsa klimatförändringen” lägger fokus på utsläppen av växthusgaser som värmer upp planeten – och vilka möjligheter som finns för att minska dem så att världen kan nå målen i Parisavtalet.Om vi inte förstår hur vi ska minska utsläppen har vi inte heller verktygen för att hantera klimatförändringen, säger IPCC:s medordförande Jim Skea i ett videoklipp inför måndagens rapportsläpp.

Fossilt beroende

Rysslands invasion har riktat strålkastaren mot världens beroende av fossila bränslen, den största boven bakom klimatförändringarna. Storexportören matar krigskassan med olje- och gaspengar och febrila försök pågår att minska affärerna med Moskva. Kanske kan kriget i förlängningen leda till större fokus på förnybara alternativ och skynda på den gröna omställningen.Att tiden är knapp är ett budskap som forskare försökt att hamra in under lång tid. Trots det minskar inte de globala utsläppen i den takt de skulle behöva – kurvorna pekar snarare uppåt efter pandemins tillfälliga trendbrott.Den nya rapporten från IPCC, som inte utför någon egen forskning utan sammanfattar kunskapsläget, kommer förutom behovet av stora utsläppsminskningar bland annat att titta på sätt att ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären.

Så kallade negativa utsläpp, som kan innebära allt från skogsplantering till mer omdiskuterade lösningar för att suga bort koldioxid från luften, ses av många experter som allt mer nödvändiga eftersom världens utsläppstakt inte ligger i linje med vad som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 eller 2 grader.

Det finns många sätt att minska utsläppen, som att installera förnybar energi som är ren i stället för att använda fossila bränslen, säger Jim Skea.Men vi tittar också allt mer på sätt att ta bort koldioxid från atmosfären och ett av de mest självklara sätten att göra det på är att plantera träd.

Framtidens transporter

Rapporten belyser hur olika sektorer producerar utsläpp – men för första gången finns också ett kapitel om påverkan från människors beteenden och konsumtion.

Den fossiltunga transportsektorn är en av de stora utmaningarna när det kommer till att minska utsläppen av koldioxid. Sonia Yeh, professor i transport och energisystem vid Chalmers tekniska högskola, är en av medförfattarna till en del av ett kapitel som handlar om hur transportsektorn kan tänkas se ut de kommande 30-50 åren.

Vi tittar exempelvis på efterfrågan, den teknologiska utvecklingen och hur policy kan behöva utformas för att nå 1,5-gradersmålet, säger hon.Transport är en av de svåraste sektorerna för koldioxidminskning eftersom vissa teknologier är mer kostsamma, mindre mogna eller svårare att samordna på systemnivå. För att en omställning ska vara möjlig krävs omfattande samordning mellan konsumenter och industri.

Hopp och oro?

Klimatpanelens rapporter brukar inte vara någon uppmuntrande läsning för den som oroar sig för framtiden på en allt varmare planet. Men även om det är människan som ligger bakom den skenande klimatförändringen kommer budskapet sannolikt också att vara att det är människan som har makten att göra något åt problemet.

Rapporten riktar sig främst till världens beslutsfattare och används som underlag i de globala klimatförhandlingarna. Innehållet ska vara policyrelevant men klimatpanelen föreskriver inga lösningar.När rapporterna släpps brukar vissa tolka innehållet som om glaset är halvfullt, andra som om det är halvtomt, säger Sonia Yeh.Men IPCC säger inte åt någon vad de ska göra, utan pekar bara på kunskapsläget, och det är väl både en välsignelse och en förbannelse. Nu är det upp till beslutsfattarna att ta till sig vetenskapen och agera utifrån vad den säger.

The post Tung FN-rapport vill ge verktyg i klimatkampen appeared first on Tidningen Global.

De två rivaliserande falangerna i Sydsudan har enats om att bilda en gemensam militärledning. Uppgifterna beskrivs som ett stort genombrott för att undvika ett nytt inbördeskrig.

SYDSUDAN | Frågan om maktdelningen i en gemensam väpnad styrka var en av flera knutar som måste lösas för att rädda det sköra avtal om maktdelning som slöts 2018.

Enligt den nya överenskommelsen får president Salva Kiirs falang 60 procent av nyckelposterna inom ledningen för armén, polisen och säkerhetsstyrkorna. Tidigare rebelledaren, numera vicepresident, Riek Machar och hans parti SPLA-IO får övriga poster.

Fred handlar om säkerhet och i dag har vi nått en milstolpe, säger Martin Abucha, som företräder SPLA-IO.

Konflikten har hotat att äventyra det avtal om maktdelning som parterna slöt efter fem års inbördeskrig. I uppgörelsen blev Kiir president och Machar vicepresident, men det politiska läget är fortsatt instabilt.

FN:s säkerhetsråd röstade i mars för att förlänga det fredsbevarande uppdraget i landet till mars nästa år. Uppdraget är ett av FN:s dyraste, med en årlig kostnad på över 9,6 miljarder kronor.

Världens yngsta nation Sydsudan har haft en instabil väg sedan självständigheten 2011. Inbördeskrig rasade mellan 2013 och 2018 då uppskattningsvis 400 000 människor dödades och miljoner drevs på flykt.

Om mindre än ett år är det tänkt att ett val ska hållas i landet.

Fyra av fem av de elva miljoner invånarna beräknas leva i ”absolut fattigdom” enligt Världsbanken.

The post Uppgörelse om Sydsudans armé klar appeared first on Tidningen Global.

Påve Franciskus ber om ursäkt för de övergrepp som begicks mot Kanadas ursprungsbefolkning i skolor drivna av katolska kyrkan.

– För det förfärliga beteendet av de medlemmar av katolska kyrkan ber jag om ursäkt, säger han.

KANADA | Ursäkten kom i ett möte i Vatikanstaten med representanter för urbefolkningen, och påven uttryckte även ”skam” för den roll kyrkan spelat i ”övergreppen och avsaknaden av respekt mot er identitet, er kultur och era religiösa värderingar”.

Företrädare för ursprungsbefolkningen säger att de ser fram emot ett besök av påve Franciskus i Kanada i sommar, som den katolske ledaren hoppas kunna genomföra.

Det här är en dag vi har väntat på. Ett historiska första steg, men bara ett första steg, säger Fred Kelley, andlig rådgivare för delegationen som åkte till Vatikanen.

Trudeau: Mycket återstår

Kanadas premiärminister Justin Trudeau välkomnar också påvens ord, men säger även han att mycket arbete ännu återstår innan såren kan läka.Dagens ursäkt är ett steg i rätt riktning för att erkänna sanningen så att de historiska felen kan rättas, säger han.

Som land får vi aldrig glömma de ofattbara tragedier som inträffade och vi måste hedra de barn som försvann och aldrig kom hem.150 000 barn i skolorna

Skolorna drevs av katolska kyrkan på uppdrag av de kanadensiska myndigheterna, med det uttalade syftet att ”assimilera” barnen. Flera utredningar pågår och enligt myndigheterna antas över 4 000 barn ha försvunnit på skolorna. Så sent som i början av mars hittades vad som tros vara 169 omärkta barngravar vid en tidigare skola i norra Alberta.

Cirka 150 000 barn från ursprungsbefolkningen tvingades gå i skolorna mellan 1831 och 1996. Där utsattes många av dem för vanvård och övergrepp, enligt en sanningskommission.

The post Påven ber om Kanadas urbefolkning om ursäkt appeared first on Tidningen Global.

Viktor Orbán får sitta kvar vid makten.

Ungerns premiärminister utropade sig sent på söndagskvällen till vinnare i det på förhand ovissa valet.

UNGERN | Inför jublande anhängare gick Orbán upp på scenen i huvudstaden Budapest och sade:

Vi har tagit en klar seger, en seger så stor att den kanske kan ses från månen – och definitivt från Bryssel.

Med 63 procent av rösterna räknade har regeringskoalitionen Fidesz-KDNP fått över två tredjedelar av platserna i parlamentet – 135 av 199 – mot oppositionens 57 platser.

Högerextrema Mi Hazank (Vårt hem) hade då resterande sju platser.Enligt public service-kanalen MTVA ser oppositionsledaren Péter Márki-Zay inte ut att ta en plats i parlamentet. Med 90 procent räknade i hans valkrets hade han bara fått 40 procent av rösterna, mot Fidesz kandidat, förre stabschefen János Lázár, på 52 procent.

Márki-Zay är borgmästare i orten Hódmezővásárhely och den politiker som leder den koalition på sex partier som går till val under namnet Enade för Ungern (EM) för att utmana Orbán och hans högerparti Fidesz som har styrt Ungern sedan 2010.

Och även om oberoende observatörer larmat om att Ungerns valsystem lutar för mycket till Orbáns fördel tycktes oppositionen ha samlat tillräckligt stöd för att vara jämsides med den hårdföre premiärministern – i förhandssnacket.Sedan Orbán kom till makten har han allt tydligare styrt Ungern åt ett autokratiskt håll. Landet räknas inte längre som fullvärdig demokrati av institutet V-dem, som mäter och rankar läget för världens demokratier.

Strax innan vallokalerna stänges hade nära 70 procent röstat, en hög siffra för landet. Över 200 internationella valobservatörer övervakade valet.

The post Orbán: En klar seger appeared first on Tidningen Global.

Omvärlden förfasas och fördömer händelserna i ukrainska Butja. Ryssland nekar till all inblandning i hemskheterna och begär i stället ett möte i FN:s säkerhetsråd med anledning av situationen.

– De kommer att säga något som är lika förljuget som det de redan sagt, säger folkrättsexpert Ove Bring.

RYSSLAND | Sedan Ukraina återtog kontrollen över staden Butja, nordväst om Kiev, har fruktansvärda vittnesmål och bilder från staden kablats ut över världen. Civila som dödats har blivit liggande på gatan, massgravar grävs och människor har har hittats ihjälskjutna med händerna bakbundna.

– Det här är ett brott mot mänskligheten och inte en vanlig krigsförbrytelse. Det är ett omfattande slaktande av människor och dessutom systematiskt, det är ett medvetet dödande av civilpersoner, säger Ove Bring, professor emeritus i folkrätt.

Ryssland förnekar alla anklagelser om krigsförbrytelser och påstår i stället att Ukraina iscensatt bilderna. Under måndagen begärde Ryssland ett möte i FN:s säkerhetsråd med anledning av situationen i staden.

Jag tror att de kommer ge en version av händelserna i Butja av typen de redan sagt, det vill säga det bisarra påståendet att de här döda kropparna är ukrainska skådespelare som lurar västerländska medier.

FN har ännu inte gett något besked om mötet kommer att beviljas.

TT: Varför begär Ryssland det här mötet?

Ryssland har kommit illa ut i PR-synpunkt och i massmedial synpunkt, vad gäller omvärlden. I Ryssland går det att säga vad som helst och befolkningen tror på det till stor del, men man behöver göra något beträffande opinionen i resten av världen, i västvärlden.

Svårt ställa inför rätta

Möjligheten att dokumentera krigsförbrytelserna i Ukraina bedömer Ove Bring som goda. Personal från FN och Internationella brottmålsdomstolen i Haag är på plats liksom frivilligorganisationer och journalister.

Det är inte omöjligt att man också kommer att kunna ta reda på vilken rysk enhet som var i Butja och vem som var befälhavare.

Dokumentationen kommer att ske och kommer att kommuniceras till omvärlden. Att sedan få personen i fråga som är skyldig till det här till domstol, det kan ingen säga hur det ska gå till.

Ryssland kommer inte att släppa ut en enda av sina egna soldater eller befälhavare.

Har låtit det ske

– Just händelserna i Butja kan man inte härleda till Rysslands president Vladimir Putin, enligt Ove Bring.

Men man kan härleda till honom att han på ett övergripande sätt inte har sett till att hans generaler och befälhavare respekterar krigets lagar och låter det genompyra den ryska krigsmakten ner till den enskilde soldaten.

Dessutom har fler förbrytelser gjorts i Ukraina, när Ryssland attackerat civila mål som bostadshus. Enbart att Putin invaderade Ukraina i februari är ett folkrättsbrott som möjliggjorde krigsförbrytelserna och tillräckligt för att fälla Putin till ett livstidsstraff, enligt Bring.

Det innebär att presidenten kommer att gripas och ställas inför rätta om han beger sig till något land, som exempelvis Sverige, där universell jurisdiktion – möjligheten att lagföra någon för krigsförbrytelser oavsett vem det är och i vilket land det skett – tillämpas.

Kommer Putin till Arlanda kommer han bli fängslad. Han får hålla sig inom ryskt territorium och besöka Kina och Nordkorea och kanske något annat land som Eritrea där han tydligen också har vänner.

The post Ryssland vill sprida ”bisarra påståendet” i FN<br>UkrainaTT appeared first on Tidningen Global.

”Sluta gnälla på Moderaterna. Berätta bara vad ni själva vill.” får man ofta höra som politiker. Men det är ett ansvar för varje politiskt aktiv att synliggöra verkligheten, peka på skillnaderna och ge väljarna möjligheten att göra ett medvetet val.

I veckan kom en Novus-mätning som åter bekräftar att sjukvården, med god marginal, är den viktigaste frågan inför valet. Samtidigt berättade Novus att hälften av svenskarna inte vet att det är i regionerna som beslut om sjukvården fattas. Dessutom visar undersökningen att hälften av väljarna inte vet vilken politisk majoritet som styr i regionen.

Eftersom sjukvården har stora behov och eftersom det är väljarnas viktigaste fråga så kommer det bli en hel del debatt om det fram till valet. 

Högern kommer inte ha något intresse av att berätta att de sitter vid styret i en överväldigande majoritet av landets regioner. Ebba Busch kommer fortsätta skylla alla problem i sjukvården på regeringen och Ulf Kristersson kommer ducka all kritik mot de marknadsexperiment som hans partikamrater genomför var helst de får chansen. Det är inte att ljuga, men att undanhålla viktig information för väljarna.  

Privata vinstdrivande läkarkliniker poppar upp i välbärgade områden, samtidigt som resurser dras från vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta områden.

Därför har vi ett demokratiskt ansvar att visa på verkligheten, och tala om att moderater hellre leker affär med skattepengar än att ta ansvar för den så viktiga sjukvården i sin region. 

Folk har rätt att veta att det hårt kritiserade pengsystemet som kallas ”vårdval” sprids som en löpeld, trots att effekten av att fördela resurser på det viset gör det lönsamt att vårda friska i stället för sjuka. Privata vinstdrivande läkarkliniker poppar upp i välbärgade områden, samtidigt som resurser dras från vårdcentraler i socioekonomiskt utsatta områden. Och att det bolag som drev ambulanssjukvården i Skåne fick förnyat förtroende trots att de inte klarade regionens målsättning kring hur snabbt de ska vara på plats. Det går inte att tolka som något annat än att privatisering är viktigare för Moderaterna än att ambulansen kommer i tid. 

Listan på hur marknadstänkandet får gå före idéer om god vård, ansvar för skattepengar och vård efter behov, kan göras lång: Lägga ut 1177 på privata utförare, slumpa ut vårdcentraler billigt till den som vill köpa, BB-kris, försäkringspatienter som går före i kön, avtal med nätbolag och uppstyckad organisation. Och då har jag ändå inte nämnt världens dyraste sjukhus, Nya Karolinska, som fortfarande läcker skattepengar och där ett privat bolag har avtal på driften fram till år 2040.

Allt det här har väljarna rätt att veta. Du ska inte skämmas när du påpekar moderata misslyckanden. Det ingår i det demokratiska ansvaret. Det är inte att ”gnälla” utan att ge väljarna möjlighet att göra informerade val för hur något så viktigt som sjukvård ska organiseras och styras. Så räta på ryggen och synliggör verkligheten – också när Moderaterna har ställt till det.

Veronica Palm är debattör, författare, föreläsare och tidigare riksdagsledamot

Tensta bibliotek har stängt denna vecka, från den 4 till den 10 april. Anledningen är att nu ska alla böcker packas inför flytten i sommar.

Inlägget Tensta bibliotek stängt denna vecka dök först upp på Nyhetsbyrån Järva.

Inflationen är rekordhög (för att vara på 2000-talet, vill säga – jämfört med 1980-talet är den snarast normalstor). Så nu mumlas det alltmer om att Riksbanken nog snart höjer styrräntan.

Och ja, det är det klassiska ekonomiska receptet för att dämpa prisökningstakten. Dock är frågan om det verkligen är en klassisk inflationssituation vi befinner oss i.

Receptet med höjda räntor mot stigande inflation gäller för lägen där ekonomin är, som det heter, överhettad. Varmed menas att efterfrågan stiger snabbare än vad produktionslivet kan leva upp till, därför att sysselsättningen redan är hög och produktionskapaciteten redan utnyttjas fullt ut.

Då innebär en räntehöjning att efterfrågan dämpas och hamnar mer i nivå med utbudet. Varvid priserna stabiliseras.

Men dagens ekonomi är långt ifrån uppe i fullt kapacitetsutnyttjande, så dagens inflation handlar inte om överhettning i vanlig mening. Utan i huvudsak om prisdrivande brister på några viktiga insatsvaror, främst energi, nu när näringslivet kickar igång igen efter pandemin. Lagren av kol och naturgas ligger under normal nivå, och särskilt priset på naturgas har ökat kraftigt. Produktionen av vindkraft har också varit låg (det har blåst för litet) och för svensk del kan vi notera att nivån i vattenmagasinen också är lägre än normalt (det har kanske inte snöat tillräckligt?).

Till det kommer så kriget i Ukraina. Där en av konsekvenserna är en ambition hos EU och USA att minska importen av rysk olja och rysk naturgas, något som självklart, enligt marknadsekonomins lagar, kommer att driva upp priserna på andra energislag. Och därmed på allt det som energi används till. Exempelvis uppvärmning av bostäder. Eller produktion av livsmedel. Matpriserna har redan stigit, just som en följd av högre pris på energi, och kriget i Ukraina anses allmänt komma att driva upp priserna ytterligare. Ukraina och Ryssland är stora exportörer av vete, och den produktionen kommer att sjunka kraftigt.

De stigande energipriserna fungerar egentligen precis som en räntehöjning: de får spridningseffekter som verkar allmänt dämpande på all konsumtion. Boendekostnaderna ökar ju, exempelvis, för alla med bostadslån (och de är många i dag) om räntan höjs, och det betyder mindre över för annan konsumtion. Stigande boendekostnader för uppvärmning, varmvatten och annan energiförbrukning hemma får exakt samma effekt.

Energiprishöjningar får alltså i sig själva samma sorts åtstramande effekt som räntehöjningar, eftersom höjda energipriser slår rakt igenom hela ekonomin. Att lägga till ytterligare åtstramningar kanske inte är det allra mest välbetänkta. Exempelvis jordbruket har redan problem med de ökade kostnaderna för energi, och att till det lägga ökade kapitalkostnader – och jordbruket i dag är kapitalintensivt – är inte den bästa åtgärden i ett läge där det snarare är önskvärt, för att inte säga nödvändigt, att öka livsmedelsproduktionen.

Man botar helt enkelt inte prisökningar som beror på brist på en central insatsvara (=energi) med att höja priset på en annan insatsvara (=kapital). Däremot kan en räntehöjning behövas för att inte riskera att kapital försvinner ur landet till andra länder, som höjt sina räntor (vilket några länder redan gjort). Här finns en målkonflikt mellan den reala produktionen och de finansiella marknaderna, som väl i sig inte är ny, men är mer svårhanterlig nu när finansmarknaderna lever rätt mycket av eget liv.

Hur som helst, och med all respekt för Riksbankens oberoende, så är det i dagsläget nödvändigt med samordning mellan räntepolitik, budgetpolitik och den rena sakfrågepolitik som behövs för att hantera de stora förändringar som vi faktiskt står inför.

Nu vill samma borgerlighet ha stora skattesänkningar på bensin och diesel – där effekten helt enkelt blir att hålla kvar förbrukningen på samma nivå som tidigare, kanske rent av höja den.

En något deprimerad fråga är om alla av dagens riksdagspartier har fattat det. Dagens mönster av snabbt framkastade, ofta illa underbyggda förslag där den aktuella frågan ryckts ur sitt sammanhang med andra lika aktuella frågor tyder inte på det.

Det är naturligtvis sant att stora prischocker på energi, av det slag vi just nu genomlever, kräver mer temporära åtgärder för att dämpa just chocken. Men det är onekligen önskvärt att de åtgärderna är konsekventa i förhållande till det långsiktigt nödvändiga inom klimat- och energipolitiken. Det är lika önskvärt att hålla sig med en helhetsbild av de effekter energichocken kan få, för att se vilka åtgärder som är mest motiverade – och för att se att de går ihop med varandra. Den pågående kapplöpningen om vem som mest kan få ner de generella kostnaderna för alla som kör bil fyller varken det första, andra eller tredje kravet.

För några månader sedan röstade borgerligheten bort investeringsstödet till energieffektiviseringar i hyresbostäder – en åtgärd som varaktigt skulle ha lett till sänkt energiförbrukning. Nu vill samma borgerlighet ha stora skattesänkningar på bensin och diesel – där effekten helt enkelt blir att hålla kvar förbrukningen på samma nivå som tidigare, kanske rent av höja den.

Logiken är inte bara svårbegriplig. Den saknas.

Anne-Marie Lindgren

I ett kvarts sekel lyckades nätvarujätten Amazon hålla facklig organisering stången. Men 25 års intensiv kamp för att hålla arbetare kvar vid lagerhyllorna och borta från organisering nådde nyligen vägs ände – då Amazons första fackförening bildades i Staten Island, New York, efter att 2 654 anställda röstade ja till facklig organisering mot 2 131 nej.

USA | Amazon har öppet visat sin besvikelse med den fackliga omröstningen i Staten Island:

”Vi tror att det bästa för våra anställda är att ha en relation direkt med företaget”, skrev nätvarujätten, grundat 1994 av entreprenören Jeff Bezos, i en kommentar.

En relation som public servicebolaget NPR avslöjar kostat Amazon ansenliga summor – enkom för att motarbeta facklig organisering bland sina anställda. Flera miljoner dollar har bland annat spenderats i olika lobbyprojekt för att på arbetsplatser motverka stöd för facklig organisering.

Amazons grundare Jeff Bezos reste sommaren 2021 till rymden i ett uppmärksammat projekt kallat Blue Origin – en tidpunkt som den fackliga kampen utnyttjade, menar Chris Smalls, ordförande Amazon Labour Union (ALU), som i mars 2020 fick sparken som biträdande föreståndare ha organiserat en protest mot Amazons bristfälliga smittskyddsrutiner.

– När [Jeff Bezos] var uppe i rymden värvade vi medlemmar, sa Smalls i en kommentar, rapporterar Washington Post.

***Läs även:Ny facklig omröstning på Amazon inleds i februariH&M och Adidas bidrar till Amazonas avskogningArbetare vid Amazonlager vill organisera sig fackligtFortsatt facklig strid kring Amazon

The post Arbetare vid Amazonlager vill organisera sig fackligt får sitt första fackförbund – trots intensiv motkampanj appeared first on Tidningen Global.