Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Inlägg publicerade i “Tidningar”

Byggande för rättvis klimatomställning

Byggbranschen är central för att klara klimatomställning, men då måste omställningen också vara socialt hållbar. 

Den senaste delrapporten från FN:s klimatpanel IPCC är försenad. Arbetet med rapporten skulle ha avslutats i fredags, men är ännu inte färdigt.

Klimatförändringarna är komplexa. Den senaste mer omfattande rapporten från IPCC (den sjätte) som släpptes i augusti förra året var en sammanfattning av över 14 000 forskningsstudier som beskriver klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser.

Den rapport som nu är försenad är den tredje delrapporten i klimatpanelens nästa stora sammanställning av forskningen om klimatet.

Klimatutmaningen kan inte lösas med några enstaka åtgärder. 

Men det är inte komplexiteten i själva klimatförändringarna som gör att rapporten försenas. Det är vad vi ska göra åt dom. Förhandlingarna drar ut på tiden för att det är så svårt att enas om vilka rekommendationer som IPCC ska ställa sig bakom. Vad ska världens makthavare göra för att bromsa den globala uppvärmningen? Och när?

Det, om något, är komplext.

Inte minst för att det vi måste göra är så omfattande. Vårt sätt att leva måste förändras i grunden. Klimatutmaningen kan inte lösas med några enstaka åtgärder. Allt hänger ihop.

Den insikten är också grunden för fackförbundets Byggnads klimatrapport ”Världens viktigaste bygge”.

Rapporten visar inte bara hur byggbranschen är central för att Sverige ska kunna uppnå sin del av det globala klimatåtagandet. Utan också hur byggbranschen kan bidra till att uppfylla FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030, vart och ett av de sjutton delmålen.

Byggbranschen står i dag för 20 procent av Sveriges klimatutsläpp, så att skapa en klimatsmart bransch är ingen liten sak. Dessutom ska ju branschen växa: bostadsbristen ska byggas bort, klimatomställningen kräver att energislukande byggnader renoveras och anpassas, klimatförändringarna att vi bygger för en framtid med extremväder: värmeböljor, stormar och översvämningar. Klimatomställningen ett gigantiskt byggprojekt.

Byggbranschen kan ta sin del av ansvaret genom att återbruk och minskat svinn, och genom använda klimatsmartare material: till exempel genom att bygga mer i trä som bokstavligt talat binder koldioxid i stommarna, men också genom att bygga med utsläppsfri cement. Det senare kan vara på gång, men kräver gigantiska investeringar.

Byggnads rapport identifierar något som med rätta kan beskrivas som en blind fläck i klimatomställningen. Den blinda fläcken är arbetsmarknaden. Återbruk, klimatsmarta material, ansvar för avfall. Allt detta kräver ansvarsfulla företag. “Kostnads-minimerings-tänkandet” gör att seriösa aktörer med höga klimatambitioner har svårt att konkurrera, skriver Byggnads. I dag fuskas det med allt från körjournaler och personalliggare till avfallshantering. Det handlar om lägsta prisets tyranni, men också om att samhällets kontroller är underfinansierade och otillräckliga. Bara Trafikverket upphandlar för 50 miljarder om året. Mycket av det som byggs byggs alltså på samhällets uppdrag, med våra gemensamma resurser. Då är det rimligt att ställa krav på schyssta villkor för både arbetstagare och företag. Ända ut i det sista ledet i underentreprenörskedjorna.

Byggnads kräver en rättvis klimatomställning, där ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet går hand i hand. Där ingår ordning och reda på arbetsmarknaden.

Vi står beredda att göra jobbet, skriver Byggnads i sitt program. Frågan är om samhället är beredda att göra sin del av jobbet.

Inlägget Byggande för rättvis klimatomställning dök först upp på Dagens Arena.

Är detta verkligen folkviljan?

En ny SOM-undersökning visar att stödet för vinster i välfärden minskar även bland moderaternas väljare. Det borde vara läge för radikal politik på området.   

I söndags rapporterade flera medier att högerväljare blir alltmer negativt inställda till vinster i välfärden. För tredje året i rad. Det framgår i den årliga SOM-undersökningen som publicerades förra veckan.

Särskilt förvånande är det inte. Redan i höstas visade Lärarnas Riksförbund i en undersökning att bara var fjärde moderatväljare stödjer friskolornas vinstuttag.

Inte heller är det någon nyhet att svenska väljare i bred bemärkelse motsätter sig vinstutdelningar inom välfärdssektorn.
– Det har egentligen aldrig funnits en särskilt positiv opinion för vinstutdelning från skattefinansierad vård, skola, omsorg, säger Johan Martinsson, SOM-institutet, i en kommentar till Svenska Dagbladet.

Frågan är bara hur stort intresset är för att minska klyftorna 

När väljarna i 2017 års SOM-undersökning tillfrågades om sin inställning till förslaget “Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg” svarade en övervägande majoritet – i alla ålders- och utbildningsgrupper, män som kvinnor, storstads- och landsbygdsbor – att de var emot. Hur kan då välfärdsföretagen få fortsätta göra hutlösa vinster?

Göran Therborn, professor i sociologi vid universitetet i Cambridge, pekar i sin bok Kapitalet, överheten och alla vi andra (2018) på en skrämmande tendens för demokratins vidkommande. I likhet med amerikanska politiker tar också svenska politiker i allt högre utsträckning i första hand hänsyn till de rikas preferenser. Therborn ser utvecklingen som problematisk ur demokratisk synpunkt och menar att en sammankopplad politisk-ekonomisk elit håller på att utvecklas.

De västsvenska statsvetarna Mikael Persson och Mikael Giljam har visat på en liknande tendens. I en undersökning om åsiktsöverensstämmelse mellan väljare och folkvalda 1956–2014 framgår att både borgerliga och socialdemokratiska regeringar i huvudsak gynnat höginkomsttagare med sin politik.

Det är en möjlig orsak till att svenskarna haft så svårt att göra sig av med vinstuttag i välfärdssektorn, trots att det haft ett så svagt stöd.

Vill politikerna å andra sidan föra en politik som ligger närmare folkviljan, kan de läsa Jämlikhetsundersökningen som utkom för ett par år sedan. På uppdrag av Jämlikhetsfonden och Katalys utförde Novus en opinionsmätning där hela 73 procent av de svenska väljarna uppgav att de tycker det är viktigt att nästa skattereform leder till minskade ekonomiska klyftor.

Frågan är bara hur stort intresset är för att minska klyftorna. Personligen tror jag att de svenska väljarna är betydligt mer mottagliga för större genomgripande ekonomiska reformer än vad socialdemokratiska politiker verkar tro att de är.
Som sagt finns det nu alltså även bland moderatväljare stöd för att göra upp med vinstutdelningarna inom välfärdssektorn.

Låt oss därför hoppas att Socialdemokraterna och de övriga partierna i riksdagen kan möta väljarnas förväntningar och krav på den punkten. Det vore att ge uttryck för folkviljan.

Inlägget Är detta verkligen folkviljan? dök först upp på Dagens Arena.

Romer på flykt

FREDAG 8 APRIL, HUDIKSVALL + ONLINE I tider av krig och konflikt ökar spänningarna både mellan stater och människor. Marginalisering och utsatthet hos minoriteter växer. När Katarina Taikon lyfte frågan om romers utsatthet på 1960-talet var majoritetssamhällets kunskap fortfarande låg och hon förde kampen under hårt motstånd. Katarina Taikon blev en av de första att […]

Inlägget Romer på flykt dök först upp på Fempers Nyheter.

Här har du hundra år av medicinska revolutioner Nyamko Sabuni

iFOKUS    Liberalernas partiledare säger att inget revolutionerande har hänt inom sjukvården sedan penicillinet upptäcktes i början av 1900-talet. Därför listar vi härmed några av de största medicinska upptäckterna de senaste hundra åren. Tycker du att den medicinska sjukvården har stått still i hundra år? Det tycker Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni. I ett videoklipp som […]

Hur blir Putin ihågkommen?

Jag läser att kamrat Putin är svårt sjuk i cancer. Detta är en uppgift som skapar många kluvna känslor men inte förvåning. Putin har under några månader sett ut som om han medicinerat hårt. Hans kinder är runda och han ser medicinsvullen ut.

Kritiska röster inifrån vården samlas i ny bok

Över 400 vårdanställda i Stockholm vittnar om missförhållanden på arbetet – brister som kostat patienter livet. Hösten 2019 startades Sjukvårdsuppropet i Stockholm som en reaktion på varsel och nedskärningar inom den regionala vården. Nu släpps en bok som riktar stark kritik mot de prioriteringar som gjorts inom regionen. – De här vittnesmålen är bara toppen […]

The post Kritiska röster inifrån vården samlas i ny bok appeared first on Syre.

Tyrkiets Arbejderparti (TIP) har vundet respekt blandt arbejdere og folkelige lag

“Selv om Tyrkiets Arbejderparti (TIP) er kendt for sin intervention i arbejderkampe, så var der også talere fra unge feminister, LGBTI+, aktivister for rettigheder til personer med handicaps og veganske aktivister, og partiets vilje til at indarbejde deres kampe i partiets praksis var imponerende.

 

Der var også en imponerende entusiasme i salen, da en kammerat fra den kurdiske region, en ansat i et elektricitetsfirma, sendte sine hilsener til de politiske fanger og til Selahattin Demirtas. Demirtas er tidligere talsperson for HDP, et parti, der er knyttet til den kurdiske bevægelse. Han har siddet i fængsel i fem år.”

 

Det er Uraz Aydin, som i et interview på TIP’s hjemmeside fortæller om den første TIP-konference, han har deltaget i, efter at han og resten af Fjerde Internationales organisation i Tyrkiet, Yeniyol (Ny Kurs), har meldt sig ind i TIP efter aftale med TIP’s ledelse. Yeniyol har tidligere deltaget i en række andre forsøg på samle en bredere venstrefløj, blandt andet ÖDP (Friheds og Solidaritetspartiet) og en støttekoalition for HDP ved valgene i 2015.

 

Antikapitalistisk klassepolitik

I forbindelse med indmeldelsen i TIP udsendte Yeniyol en udtalelse, hvor de blandt andet skrev:

 

”Vi tror på, at TIP kan blive en afgørende kraft i udviklingen af en antikapitalistisk klassepolitik, som kan bane vejen for en løsning til fordel for arbejderne og de undertrykte på den totale krise, som vi befinder os i, og som vil forsvare arbejderbevægelsen og friheden over for den nye borgerlige regering i post-AKP-perioden (Erdogans parti – o.a.).

 

Vi mener, at disse kendetegn ved TIP er særligt vigtige for sådan en politisk udvikling:

 

1)      At TIP fremstår som en socialistisk, revolutionær pol, der har tiltrukket opmærksomhed og respekt blandt arbejdere og folkelige lag for første gang i mange år;

2)      At partiet handler på et internationalistisk grundlag og er solidarisk med det kurdiske folk og med HDP;

3)      At det har skabt rum for udviklingen af en pluralistisk og inddragende politisk kultur ved at åbne sine rækker for alle, som ønsker at bekæmpe den kapitalistiske orden – i stedet for blot at videreføre én bestemt politisk tradition.”

 

Hvad er TIP?

TIP opstod ud af en krise i det stalinistiske TKP (Tyrkiets Kommunistparti) i forbindelse med den såkaldte Gezi-bevægelse i 2013 (en stor ungdomsprotestbevægelse i Tyrkiet – o.a.), især i partiets ungdomsorganisation, hvor der var utilfredshed med, at partiet ikke formåede at forbinde sig med de mobiliserede unge.

 

Udsplitningen fra TKP markerede en reel nyorientering, især i forhold til den kurdiske bevægelse, men også forholdet til andre revolutionære strømninger i Tyrkiet. Der var tale om et brud med TKP’s nationalisme og sekterisme.

 

TIP blev dannet i 2017, og ved valget i 2018 indgik TIP en alliance med HDP, der betød, at TIP fik to parlamentsmedlemmer. To andre parlamentsmedlemmer fra henholdsvis det republikanske CHP og fra HDP sluttede sig til TIP. Disse fire repræsentanter har udvist en stor kampvillighed. De har udnyttet deres mandater til åbent og aktivt at tage afstand fra AKP’s politik og korruption, samtidig med at de har støttet de sociale bevægelsers krav, især arbejderklassens og kvindebevægelsens krav. Det har givet TIP stor tiltrækningskraft blandt arbejdere, kvinder og særligt unge.

 

Partiet har nu 7.000 medlemmer, og det vokser hver dag. Selv om partiet åbent identificerer sig med revolutionær socialisme, er dets vælgere og medlemsbase meget blandet, og en stor del af den består af mennesker, der aldrig før har været i forbindelse med organisationer på den yderste venstrefløj, og som ikke tidligere har stemt på et venstrefløjsparti, ikke engang det republikanske CHP.

 

Dette gælder særligt partiets basis i arbejderklassen (stålarbejdere, tekstilarbejdere og landarbejdere mm.) Men det gælder også en betydelig gruppe, der er skuffede tidligere tilhængere af CHP. På den anden side har en betydelig gruppe meget unge tilsluttet sig partiet. For dem er er TIP den første politiske organisering, og de står helt uden for de ligegyldige historiske splittelser på den tyrkiske venstrefløj. De vil skabe deres egen historie gennem deres egne erfaringer.

 

Den store udfordring for TIP nu er at udvikle den betydelige radikalisering til egentlig politisering, rekruttere flere ikke bare til partiet, men til revolutionære ideer, og på den måde skole medlemmerne politisk og ideologisk, men også at inddrage dem i aktivisme i virksomheder, fabrikker, universiteter og arbejdspladser.

 

Selvtillid med plads til kritik og selvkritik

I interviewet sammenligner Uraz Aydin TIP’s åbenhed over for andre kræfter med erfaringerne fra ÖDP: ”På den sidste ÖDP-kongres, jeg deltog i for 15 år siden, oplevede jeg et parti, som begyndte at amputere sin pluralisme, et parti der foretrak at konsolidere sig selv inden for rammerne af én bestemt politisk retning. Det er et parti, som vi arbejdede hårdt for i mange år, men som vi samtidig kritiserede, og det var en smertefuld erfaring.

 

Nu, mange år senere, har jeg deltaget i en konference med et fuldstændigt andet sprog, faktisk flere forskellige sprog: Deltagere i kampe, som stadig var svage på det tidspunkt, udtalte sig med tillid til den styrke, de havde opbygget, men samtidig uden at tilbageholde kritik og selvkritik.”

 

I forlængelse af hans observationer på konferencen fremhæver Aydin dette afsnit i en af konferencens vedtagelser: ”Partiets dør er åben for alle medborgere, som ønsker være med til at kritisere og bekæmpe Paladsets regime og den kapitalistiske orden, som har skabt det, uanset hvilken tradition de kommer fra, eller hvilke partier de har stemt for. Vi vil lære sammen med jer. Vi vil vokse sammen med jer. Vi vil tage magten sammen med jer. Jeres plads er i Tyrkiets Arbejderparti. Vi inviterer jeg til at komme indenfor.”

 

Parlamentet og gaden

Aydin henviser også til TIP’s invitation til partier og sociale bevægelser om at danne en tredje alliance i Tyrkiets politiske landskab:

 

”Jeg synes, at vores kammerater i parlamentet – sammen med indsatsen fra aktivisterne, som holder partiet oppe – har etableret en god relation mellem parlamentet og gaden. Det er min opfattelse, at viljen til at bringe de sociale kampes aktører ind i parlamentet i form af deres egen kandidatliste er et godt og sammenhængende perspektiv, så længe vi fastholder den organiske forbindelse med basis, og så længe det styrker kampen i gaderne.”

 

Den revolutionære kamps brændstof

Til sidst i interviewet fremhæver Aydan vigtigheden af en troværdig vision:

 

”Det siges ofte, at politik bliver skabt med magt. Det er rigtigt. Men revolutionær politik, klassepolitik, skabes også med tro. Jeg taler om at tro på noget, der er større end os selv, som overskrider den enkelte, troen på et kollektivt mål, et sæt værdier, det er den revolutionære kamps brændstof. ”

 

Videre siger han:

”Selv om socialismens ide i dag er blevet undergravet af en række nederlag, er det et uundværligt element af revolutionær strategi at gøre den troværdig igen som et frihedens, lighedens og demokratiets alternativ, at tilbyde en vision om en frigjort fremtid, hvor folk selv regerer, at gøre et samfund, hvor alle arbejder mindre og nyder godt af mere tid til at realisere sig selv, attraktivt. For mig er det den retning, konferencen satte, meget vigtig: At bruge parlamentariske valg som et redskab og at gøre socialismen til et krav fra millioner af mennesker.”

 

Gå med i TIP!

Yeniyols erklæring om medlemskabet af TIP slutter med disse ord: ”Vi erklærer, at vi fra nu af vil fortsætte den revolutionære kamp, vi påbegyndte i 1978 med publikationen Saürekli Devrim (Permanent Revolution) inden for TIP’s rækker som medlemmer af dette parti. Vi inviterer alle vores venner til at gå med i TIP for at opbygge et antikapitalistiske alternativ.”

 

Som en del af aftalen med TIP bliver Yeniyol nedlagt som selvstændig organisation. Men aktivisterne vil fortsat publicere hjemmesiden Imdat Freni (Nødbremsen), og de vil fastholde forbindelsen til Fjerde Internationale.

 

Denne artikel er en forkortet oversættelse og kombination af to artikler: “Yeniyol joins the Workers’ Party of Turkey” og “We have always favoured the construction of unitary initiatives”.  Oversættelse og redigering: Michael Voss.

Miljöorganisationerna: ”Regeringar måste agera”

Under måndagen släppte FN:s klimatpanel IPCC en rapport med fokus på vilka verktyg som finns för att bromsa den globala uppvärmningen. Reaktionerna från miljöorganisationerna är tydliga: Verktygen finns, nu måste regeringarna agera. Under måndagseftermiddagen levererade FN:s klimatpanel IPCC den tredje delen av sin sjätte utvärderingsrapport av klimatförändringarna. Rapporten fokuserar på hur världens regeringar kan gå […]

The post Miljöorganisationerna: ”Regeringar måste agera” appeared first on Syre.

Minimalismen är det nya svarta

Den tredje april ”firade” Sverige Overshoot day. Det är den dag då jordens resurser skulle vara slut om alla levde som i Sverige. Resten av året förbrukar vi resurser som annars kunde nyttjas av andra delar av världen och framtida generationer. Trots att det pratas mycket om miljön infaller dagen allt tidigare. Det kan ibland […]

The post Minimalismen är det nya svarta appeared first on Syre.