Arbetaren kan i dag avslöja att en ordningsvakt som är tillsvidareanställd av Svea hovrätt är aktiv inom den svenska vit makt-miljön. Något som gjort att han nekats anställningar på bevakningsbolag och hindrats från att göra lumpen.
2020 släppte Försvarshögskolan rapporten ”Från Nordiska motståndsrörelsen till alternativhögern – En studie om den svenska radikalnationalistiska miljön” där de på uppdrag av Centrum mot våldsbejakande extremism gjort en lägesanalys av hur högerextremism och vit makt-rörelsen hotar och påverkar demokratin i Sverige i dag. I rapporten nämns ordningsvakten Anton Stigermark, som tillsammans med den våldsdömde nazisten Jonas Nilsson, driver det högerextrema propagandabolaget Palaestra Media.
Företaget producerar podcasts, dokumentärer, föreläsningar och intervjuer med personer inom den yttersta extremhögern. Det här är alltså något som Anton Stigermark gör samtidigt som han arbetar som ordningsvakt inom det svenska domstolsväsendet.
Foto: David Lagerölf
– Palaestra media är väldigt betydelsefulla inom den högerextrema miljön. De producerar propaganda med antisemitiska konspirationsteorier som de försöker få ut till bland annat nazistiska organisationer, genom framförallt videoproduktioner. De försöker flyta över de motsättningar som finns inom många av de högerextrema grupperna och just Anton Stigermark och Jonas Nilsson är kärnan i det här bolaget. De har ju också arrangerat kampsportsträning för högerextrema, säger Jonathan Leman, researcher på tidningen Expo, till Arbetaren.
Ett år innan rapporten släpptes drog Länsstyrelsen i Stockholm tillbaka Anton Stigermarks godkännande för anställning på ett auktoriserat bevakningsbolag. All personal som arbetar på ett sådant ska nämligen vara godkänd av Länsstyrelsen. Det handlar om laglydnad, “medborgerlig pålitlighet” och lämplighet i övrigt för anställning på ett bevakningsföretag.
Palaestra media är väldigt betydelsefulla inom den högerextrema miljön. De producerar propaganda med antisemitiska konspirationsteorier som de försöker få ut till bland annat nazistiska organisationer, genom framförallt videoproduktioner
Jonathan Leman, Researcher på Expo
Stigermark överklagade beslutet till Förvaltningsrätten, som i sin tur avslog överklagan. Både Länsstyrelsen och Förvaltningsrätten valde att inte meddela honom anledningen till att hans godkännande som ordningsvakt återkallades, med hänvisning till sekretess där förvaltningsrätten anser att det finns en ”synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs”.
Därefter hade Anton Stigermark alltså inte rätt att arbeta på något av landets auktoriserade bevakningsföretag. Det vill säga bolag som bland annat Securitas och Avarn.
Han nekades även att göra grundläggande militär utbildning vid Södra skånska regementet, P7, efter ett beslut från Pliktverket hösten 2020.
Men endast några månader senare fick Anton Stigermark en anställning. Han har fortfarande, enligt det anställningsavtal som Arbetaren tagit del, en tillsvidareanställning på Svea hovrätt där han arbetat heltid sedan den 1 december 2020.
Svea hovrätt är en av Sveriges sex hovrätter. Foto: Leif R Jansson/TT
I samtal med Svea hovrätts kanslichef Karin Sandahl framkommer att hovrätten direktanställer ordningsvakter, eller domstolsvärdar som de kallas, och att alla domstolsvärdar på hovrätten har ett giltigt ordningsvaktsförordnande. Hon bekräftar att Svea Hovrätt inte gör någon säkerhetsprövning.
– Ordningsvakterna deltar inte i säkerhetskänslig verksamhet och genomgår därför inte heller en säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen, säger Karin Sandahl.
Hans Brun är terrorexpert och säkerhetsanalytiker verksam vid bland annat King’s College i Storbritannien. Han säger till Arbetaren att Svea Hovrätt inte gjort något formellt fel.
– Men sedan kan man ju diskutera lämpligheten och att det borde ställas högre krav. Om en person av den här kalibern kan slinka igenom har man inte lyckats och då kan man ju också tänka sig att personer inom den grova organiserade brottsligheten kan få jobb där. Det handlar trots allt om en dömande verksamhet där rättssäkerheten borde vara central, säger Hans Brun.
Arbetaren har sökt säkerhetsansvarig på Domstolsverket för att prata om vilken säkerhetskontroll som görs vid anställning av personal, men de har avböjt intervju. Däremot har ett mejlsvar inkommit från Linnéa Littorin, arbetsrättsjurist på Domstolsverket, som skriver att ”Varje domstol är en egen självständig myndighet som själv rekryterar sina ordningsvakter. Domstolsverket kan därför inte uttala sig om hur andra myndigheter anställer eller utför kontroller av sina ordningsvakter”.
Foto: Arbetaren
Den säkerhetskontroll som görs vid anställning på Svea hovrätt, liksom på majoriteten av landets allmänna domstolar inklusive Högsta domstolen, baserat på de enkätsvar Arbetaren fått in, förlitar sig framförallt på den bakgrundskontroll som görs vid Polismyndighetens förordnande av ordningsvakt. Utöver det görs sedvanliga referenstagningar och personliga intervjuer.
Gunilla Fulton, processutvecklare på Polismyndighetens rättsavdelning, förklarar i samtal med Arbetaren att Polismyndighetens laglydnads- och lämplighetsprövning vid förordnande av ordningsvakter sker genom registerkontroll i misstanke- och belastningsregister med utgångspunkt från regleringen om ordningsvakter, medan Länsstyrelsens prövning utgår från lagen och förordningen för bevakningsföretag, där även “medborgerlig pålitlighet” prövas.
– Jag tycker däremot att det är olyckligt att det är olika regleringar som hanterar laglydnad och lämplighetskontrollen, säger hon.
På Sveriges domstolars hemsida beskrivs ordningsvakternas roll i domstolsväsendet. ”I ditt arbete har du bland annat ansvar för den dagliga säkerhetskontrollen av besökare och ser till att det är lugnt och tryggt i domstolarnas förhandlingssalar när förhandlingar pågår.”
På Svea Hovrätt bemannar vakterna bland annat säkerhetskontrollen och metalldetektorn vid entrén. Men arbetsuppgifterna för domstolsvärdarna omfattar betydligt mer än detta. Enligt Ellenor Gallman Martinsson, servicechef och biträdande säkerhetsansvarig på hovrätten, utför vakterna även administrativt arbete. De beslutar och betalar ut ersättning till vittnen som kallats till hovrätten. De ansvarar för salsplanering och för teknik och säkerhet under pågående förhandling.
Foto: Claudio Bresciani/TT
– De hanterar även begäran om handlingar om det är en ljudfil från en förhandling som ska brännas ned och lämnas ut, säger Ellenor Gallman Martinsson.
Hon berättar att de även kan stötta upp hantering av pappersdokument om det kommit in en större beställning på handlingar som ska skickas ut.
Elisabeth Åkesson, jurist med fokus på bevakningsfrågor vid Länsstyrelsen i Stockholm, berättar i samtal med Arbetaren att det som de kontrollerar vid godkännande för anställning hos auktoriserat bevakningsföretag är misstanke- och belastningsregistret, precis som Polismyndigheten gör, men att de även kontrollerar det som kallas för ”medborgerlig pålitlighet”.
Detta gör de genom att begära en registerkontroll hos Säkerhetspolisen som omfattar samma kontroll som när någon placeras i säkerhetsklass 3. En person placeras i säkerhetsklass 3 om den “får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell, i ringa omfattning får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, eller till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka en inte obetydlig skada för Sveriges säkerhet”.
Om en person av den här kalibern kan slinka igenom har man inte lyckats och då kan man ju också tänka sig att personer inom den grova organiserade brottsligheten kan få jobb där. Det handlar trots allt om en dömande verksamhet där rättssäkerheten borde vara central
Hans Brun, terrorexpert och säkerhetsanalytiker
– Det kan bland annat handla om kopplingar till den typ av verksamhet som Säkerhetspolisen har anledning att kontrollera, säger Elisabeth Åkesson.
Enligt Jonathan Leman har Anton Stigermark ett mångårigt engagemang i den högerextrema världen samtidigt som Jonas Nilsson, som han driver Palaestra media med, har ett stort våldskapital och är dömd för bland annat grov misshandel.
I en grovt antisemitisk och konspiratorisk dokumentärfilm som släpptes hösten 2021 menar Palaestra media bland annat att anledningen till att Sverige blivit en mångkultur har att göra med ”judiska intressen”. Slutsatsen som dras i dokumentären är, som Jonas Nilsson uttrycker det i filmen, att ”resultatet är att svenskarna inte tar sin grupp i beaktande och det kommer att leda till att vi blir en minoritet i vårt land. Vi måste börja erkänna svensken som grupp och ha det som utgångspunkt för hur Sverige och vårt land ska styras”.
Jonas Nilsson Foto: Skärmdump
Jonas Nilsson har tidigare varit aktiv i dåvarande Svenska motståndsrörelsen (SMR), som 2015 ändrade namn till Nordiska motståndsrörelsen (NMR). Han har enligt Försvarshögskolans rapport stridit för främlingslegionen och tränat Azovförband i Ukraina som har nära koppling till nazistiska organisationer. Han har även vapentränat i sydafrikanska Boerlegionen som är en beväpnad självförsvarsenhet för vita, rasistiska bönder.
Anton Stigermark har i sin tur en bakgrund i Sverigedemokraterna där han satt som suppleant i SD:s styrelse i Stockholms stad. 2015 uteslöts han ur partiet tillsammans med bland annat William Hahne. Anledningen till att Stigermark uteslöts ska enligt Expo berott på att han hade ideologiskt avvikande åsikter.
Foto: Arbetaren
– Han skrev även i Sverigedemokraternas tidning Samtiden innan han blev utesluten ur partiet. Och redan under tiden han var han intresserad av icke-demokratisk konservatism, vilket man kunde läsa i hans texter, säger Jonathan Leman.
2018 gav Stigermark ut en bok på det nazistiska bokförlaget Logik förlag – som bland annat gett ut böcker av den kända antisemiten och före detta Ku Klux Klan-ledaren David Duke och NMR:s hedersmedlem, den övertygade nazistveteranen Vera Oredsson.
Logik förlag är i sin tur kopplat till föreningen Det fria Sverige, där bland annat den kände nazisten Magnus Söderman sitter i styrelsen. Så sent som mars i år var Palaestra media inbjudna som föreläsare till deras “kamratafton”.
Enligt Försvarshögskolans rapport ska Magnus Söderman på Facebook ha hyllat Adolf Hitler och skrivit att han var ”en vis klok och stor man och ett föredöme”. Han har en lång bakgrund och framträdande roll inom den svenska vit makt-miljön där han varit aktiv i Svenskarnas parti och agerat chefsideolog i SMR. Söderman har även skrivit ett kapitel i Anton Stigermark och Jonas Nilsson bok ”Att förstå Alternativhögern”.
Utöver det sitter Stigermark i förbundsstyrelsen för det nystartade “Sverigevänliga“ fackförbundet Arbetstagarna.
– Det är ju framförallt en opinionsbildande grej snarare än något som har med facklig verksamhet att göra. Och i ledningen där, tillsammans med Anton Stigermark, sitter flera personer inom den högerextrema rörelsen, säger Jonathan Leman.
Men det slutar inte här. I juli förra året avslog Länsstyrelsen återigen ett bevakningsföretags ansökan om att anställa Anton Stigermark. Detta under tiden som han fortfarande arbetade på Svea Hovrätt. Beslutet överklagades och även i det här fallet valde Förvaltningsrätten att neka överklagan. Orsaken anges inte med hänvisning till stark sekretess. Under tiden arbetar Stigermark kvar på hovrätten.
Arbetaren har vid upprepade tillfällen sökt kanslichefen efter att de här uppgifterna framkommit. Hon har nekat att prata i telefon men svarar till slut via mejl:
”Jag kan inte kommentera enskilda anställningsärenden eller anställda personer i hovrätten. Hovrätten tillämpar en kompetensbaserad rekryteringsmetod. Det innefattar en noggrann referenstagning av de personer som är aktuella för anställning. I detta fall, dvs. för en anställning som domstolsvärd, gäller dessutom att personen i fråga ska inneha ett giltigt ordningsvaktsförordnande och uppfylla de krav som gäller för det.”
Vidare tillägger hon att ”Vi kommer att se över våra rutiner för rekryteringsprocessen och utvärdera om något kan göras annorlunda, för att ytterligare säkerställa att den person som är skickligast och mest lämpad för en anställning erbjuds den.”
På Sveriges domstolar står att “Alla ska kunna få sitt ärende prövat i en opartisk domstol. Att göra det möjligt är Sveriges Domstolars viktigaste uppgift.” Där står även att “Rättssäkerhet innebär också att lika fall ska behandlas lika och att alla är jämlika inför lagen oavsett till exempel ursprung eller kön”.
Går detta att upprätthålla om personer av den här kalibern kan slinka igenom och anställas inom Sveriges domstolsväsende?
– Som jag skrev kan jag inte kommentera enskilda anställda eller anställningsärenden. Rent allmänt kan sägas att hovrätten, liksom andra arbetsgivare, på olika sätt ser till att de anställda utför sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt och fullgör det som gäller för anställningen. Det sker bland annat genom arbetsledning, uppföljning och kontroller, svarar Karin Sandahl, kanslichef på Svea hovrätt, via mejl.