Inlägg publicerade i “Tidningar”

Sjuksköterskor har blivit en global bristvara enligt forskare från Lunds Universitet. Många slutar på grund av dåliga arbetsförhållanden och ledningen blir allt mindre tillmötesgående mot de som stannar kvar.

Efter en enkät bland 1500 personer pekar forskare vid Lund och Malmös universitet ut flera bakomliggande anledningar till sjuksköterskebristen.Sex anledningar som avgörande: För lite fokus på livslångt lärande och kompetensutveckling, ökad arbetsbelastning, bristfällig introduktion till nya arbetsplatser, svårighet att förena arbete och fritid, svagt erkännande av de anställdas förmågor, och dåligt ledarskap.

– Dessa resultat förvånar inte någon. Och lösningen på problemet är inte heller särskilt överraskande, säger Rebecca Selberg, genusvetare vid Lunds universitet som tillsammans med Paula Mulinari, docent i socialt arbete vid Malmö universitet har genomfört studien.

Uppsägningar leder till “exitspiral”

En negativ spiral uppstår när sjuksköterskor som är missnöjda med sin arbetssituation lämnar en viss verksamhet. De som stannar kvar får alltmer att göra och rutinerna blir lidande.

När ny personal rekryteras blir ofta upplärningen kort och ansvarsnivån ökar i snabb takt. Enligt studien känner de nyanställda brist på kontroll och stor press inför ansvarsområdet. Detta leder i sin tur till att verksamheten blir lidande med ännu fler uppsägningar, dåligt rykte och färre sökande till tjänster. Samtidigt gäller det omvända på populära arbetsplatser.

– När dessa pressade situationer uppstår har ledningar en tendens att bli alltmer rigida och säga nej till allt som personalen ber om, från höjda löner till förändringar i schemat, säger Paula Mulinari. Detta förstärker i sin tur personalens känsla av att arbeta i en instabil organisation där deras arbetsinsats tas för given.

Personer i ledningspositioner ignorerar problemen

När forskarna intervjuade ledningspersoner visade det sig att massavhoppen uppfattades som en konsekvens av att unga är “hoppjerkor” som vill prova sina vingar på fler ställen. Men också att det är en strategi för sjuksköterskor att få höjd lön.

– Visst kan detta stämma till viss del, säger Rebecca Selberg. Men om man inte erkänner att det finns ett problem och tar tag i det på allvar går det inte att komma till rätta med sjuksköterskebristen.

Enligt forskarna finns det inga mirakelkurer, utan problemet med låga löner kan endast åtgärdas med höjda löner. Dessutom måste chefer på alla nivåer bli lyhörda och lämna utrymme inom organisationen för de anställdas egna analyser. Forskarna visar att sjuksköterskor som vars åsikter beaktas ofta kommer tillbaka till gamla arbetsplatser.

Inlägget Exitspiral ger brist på sjuksköterskor dök först upp på Landets Fria.

DEBATT. Man kan se på kriget i Ukraina ur många perspektiv. Väst har sin berättelse, Ryssland sin. Vi väljer att se det ur ett konfliktlösningsperspektiv. Med förståelse kan man skapa förändring och en lösning, där man beaktar allas behov.

Våra europeiska länder kunde ha förhindrat det ryska anfallet genom att ta det ryska utrikesministeriets brev den 28:e januari i år på allvar. I brevet ställde utrikesminister Sergei Lavrov en enkel fråga till länderna inom OSSE, den europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen, där också Ryssland ingår. Han bad länderna ta ställning till vad det innebär att ett lands säkerhet inte kan byggas på bekostnad av andra länders säkerhet. I stället för att svara upprepade våra regeringar, genom EU:s representant Josep Borelli, att alla länder själva skall få besluta om sin säkerhet. 

Om våra regeringar hade svarat på själva frågan, är det sannolikt att Ryssland och de övriga OSSE-länderna nu hade suttit vid förhandlingsborden och diskuterat europeisk säkerhet ur allas synvinkel, också Ukrainas och Rysslands. Men ännu är det inte för sent. En fredlig lösning  är möjlig med vapenvila och övergång till förhandlingsborden.

Vi måste sluta lösa konflikter med krig. Detta gäller USA lika väl som Ryssland och Ukraina. Våld skall inte användas för att styra andra. Ansvaret gäller alla, och västvärlden kan se sig själva i spegeln istället för att straffa Ryssland med sanktioner. Varför har EU i åtta år sett genom fingrarna när det gäller våldet i Ukraina, istället för att kräva vapenvila och genomförandet av det i FN godkända Minsk II-avtalet?

Verklig säkerhet måste bygga på rättvisa samt rättsliga överenskommelser, såsom folkrätten och FN-stadgan. Vi måste lära oss att förhandla, när intressen går i sär och rentav kolliderar. I stället för att rusta upp och kriga måste vi nu satsa alla resurser på att värna om människor och miljön. Mänsklighetens framtid är hotad och vi är alla ansvariga. 

Karin Utas Karlsson, fil.dr. (fredsundervisning), Göteborg, SverigeMåna Wibron, Kvinnor för fred, Sundsvall, SverigeLea Launokari, Kvinnor för fred, FinlandKerstin Tuomala psykolog, Kolari, Finland

Inlägget Fred i Ukraina – en möjlighet dök först upp på Landets Fria.

Den tredje april ”firade” Sverige Overshoot day. Det är den dag då jordens resurser skulle vara slut om alla levde som i Sverige. Resten av året förbrukar vi resurser som annars kunde nyttjas av andra delar av världen och framtida generationer.

Trots att det pratas mycket om miljön infaller dagen allt tidigare.Det kan ibland verka ganska hopplöst. Vår ekonomi och vår kultur bygger till stor del på att förbruka naturresurser och att hjulen snurrar snabbare. För att vara framgångsrik och trendig gäller det att hänga med. Även om de flesta av oss vet att det inte gör oss särskilt mycket lyckligare.

Men det finns en motrörelse. Många människor från alla möjliga bakgrunder anammar minimalismen. Det är en rörelse som bygger på att inte ha huset fullt av onödiga saker och en garderob full av kläder man aldrig använder. Att ha färre prylar men att de saker man har betyder något. Att hellre gå ner i arbetstid än att få en löneförhöjning. Minimalisterna prylbantar och får plats i livet för det som är verkligt viktigt för dem.

Det verkligt hoppingivande är att denna rörelse inte bara anammats av miljörörelsen och de redan frälsta. Tvärtom är ofta de största förespråkarna människor som tröttnat på sin egen konsumtionsinriktade livsstil.

Några har blivit en ny typ av influencer, som istället för reklamsamarbeten torgför budskap om att ”less is more”. Vissa har hundratusentals följare. Filmen Minimalism av två unga killar som lämnat välbetalda jobb för en mer hållbar livsstil har blivit en av de mest sedda dokumentärerna på Netflix.

Rörelsen får ibland kritik för att vara en rörelse för privilegierad medelklass. Det ligger delvis något i det. En rörelse som förespråkar att ha mindre är förstås provocerande för den som inte har tillräckligt. Men det är långt ifrån alla minimalister som är privilegierade. Och på en planet med begränsade resurser är det utmärkt om de som redan har mycket kan nöja sig med mindre, så att alla kan få vad de behöver. 

Att konsumera mindre utmålas ofta som något självspäkande och moralistiskt. Men för många är det i själva verket en frihetsrörelse. Att slippa en del krav på vad som förväntas av oss för att vi ska vara lyckade och fokusera på det viktiga i livet.

Det börjar till och med bli trendigt. Kanske är minimalismen det nya svarta. Det senaste modet att ge fan i mode. Med fler minimalistiska influencers behöver vi i framtiden kanske inte uppmärksamma Overshoot day överhuvudtaget.

Inlägget Det nya modet är att ge fan i mode dök först upp på Landets Fria.

Sverige följer andra EU-länder och utvisar tre ryska diplomater, säger utrikesminister Ann Linde (S).  Ett tiotal EU-länder har sedan Rysslands invasion av Ukraina utvisat rysk personal på ambassader och konsulat.  Under tisdagen beslutade Danmark att utvisa 15 ryska diplomater. De beskrivs som medlemmar av den ryska underrättelsetjänsten, och får två veckor på sig att lämna […]

The post Sverige utvisar tre ryska diplomater appeared first on Syre.

Stina Künstlicher är krogknegaren som skriver musik om sina erfarenheter. På albumdebuten som släpps den 8 april berättar hon om karaktären ”Svempa”, om restaurangernas diskberg och om berusade personer som inte förstår när det är stängningsdags.

I närmare tjugo år har Stina Künstlicher slitit på krogar, restauranger, hak och etablissemang. Yrkesbanan började redan när hon gick på hotell- och restauranggymnasiet i Växjö. Hon har sedan dess jobbat på julbord och restauranger i såväl Växjö och Malmö, där hon numera bor. Parallellt med krogjobbet har hon också skrivit vismusik. Tanken på att skriva låtar om restaurangjobbet dök dock upp först för fem år sedan, ungefär samtidigt som hon slutade jobba för att istället börja plugga arbetslivsfrågor. 

– Jag har ju skrivit om andra saker tidigare, men sen dök det upp en idé att det vore kul att göra låtar efter ett särskilt tema. Det var inte tänk som ett konceptalbum först men jag ville göra låtar som var tydligt fokuserade på restaurangbranschen.

Även om idén kom samtidigt som hon började utbilda sig i arbetslivskunskap, och därmed fick nya perspektiv på arbetet, så är hon tydlig med att hon inte har velat att musiken ska kännas för teoretisk. Låtarna är snarare baserade på direkta erfarenheter och på möten med olika personer.

Som Svempa till exempel. Den låten handlar om en kock som står på en lastkaj i en liten håla och röker och längtar ut till sjöss. Stina Künstlicher säger att Svempa inte är någon särskild person utan en blandning av olika personer som hon har jobbat med genom åren.

– Det är ett försök att göra ett kärleksfullt porträtt av en typ av kock som man ofta stöter på, en sådan riktig arbetare som alltid knegar på.

Stora förändringar

Under den tid som Stina har jobbat inom restaurangbranschen säger hon att väldigt mycket har förändrats. När hon började var det till exempel fortfarande vanligt att många betalade kontant, och rökförbudet på restauranger hade ännu inte börjat gälla.

– Mina lärare pratade mycket om att risken för lungcancer ökar om man jobbar i bar. Men det är ju helt borta nu.

Vid en första anblick kan det se ut som att skivan bara tar upp de tunga baksidorna av krogjobbet. Låten ”Gröna hissen” handlar om någon som vill ha mer sprit fast han redan fått för mycket, i ”Julbord” sjunger hon om ”ryggskott, ischias, skitfack och fyllesnack” och i andra låtar beskriver hon oändliga diskberg som ”inte plockar in sig själv”. Samtidigt som det finns mycket med yrket som är slitigt och hårt så säger hon att det också kan vara helt fantastiskt.

Vad är det som du tycker är fantastiskt med jobbet?

– Jag har funderat mycket på den frågan. Det är en laganda som jag har upplevt på nästan alla jobb jag varit på. Man gör något tillsammans och kämpar hårt. Det gör att man kommer människor nära i situationer där man blir utsatt för väldigt hög press. Så kamratskapet, men också problemlösning. Man blir prövad varje dag och får vara väldigt kreativ.

"Har saknat skivor om restaurangbranschen"

Musikaliskt drar skivan åt lite olika håll, men grunden är klassisk svensk vispop med gitarr, piano och ibland inslag av stråkar och körer.

Stina Künstlicher säger att hon har jobbat mycket med att få musiken att passa till texterna, i ”Svempa” hörs smäktande stråkar medan ”Krogen kriget” har ett rappt tempo. I grunden finns dock hela tiden visan och låtarna känns ibland som hämtade ur en annan tid, som om de kunde ha varit inspelade under proggens storhetstid på 70-talet.

Det görs ganska lite sån här musik nuförtiden, inte bara musikaliskt utan också textmässigt, där texterna handlar om att arbeta, är det något du har reflekterat över?

– Ja det var faktiskt lite därför jag var sugen på att göra skivan. Det finns en hel del skrivet i böcker och dikter, men jag saknar de här skivorna som tar ett musikaliskt grepp på olika branscher. Och jag kan ju själv bara skriva om den bransch jag kan.

Vad tror du det beror på att det inte görs mer sådan musik?

– Jag tror att det går trender i allt. På 70-talet var det mer inne att skriva om jobb och göra bred kultur om att arbeta, medan det i dag är andra saker som är inne.

Vilken musik har du influerats av när du har jobbat med skivan?

– Jag har försökt tänka på sådana skivor som alltid brukade spelas när man jobbar. När man fortfarande brukade lyssna på cd-skivor så kunde det ibland vara samma skiva som snurrade i tio timmar. En låt som dyker upp i huvudet på mig nu är ”Piano man” av Billy Joel. Jag vill att man ska kunna lyssna på min musik på det sättet.

Har du någon egen favorit bland låtarna?

– ”Svempa” är en favorit. Men just nu är jag inne i en period där alla låtar är favoriter på olika sätt. Jag är nog fortfarande i ett stadium av nyförälskelse. Framförallt är det roligt att höra dem i den här formen med alla olika instrument. Sen ser jag väldigt mycket fram emot att komma ut och spela dem live nu.

Inlägget En krogknegare tar ton dök först upp på Landets Fria.

Här kan du hitta intressanta evenemang i hela landet, från norr till söder.  Mycket ställs in eller skjuts upp med hänsyn till coronaläget. Dubbelkolla därför att evenemanget som du är intresserad av verkligen ska hållas, och följ Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Norrland

Torsdag 7 april

Naturens rättigheter och biologisk mångfaldGÄVLE/ONLINE. Föreläsning med Sebastian Kirppu, inventerare och talesperson för Naturskogen och dess invånare.Tid: 18.00–20.00Plats: Stadsbiblioteket, Nygatan 25, Gävle och onlineAnmälan: Senast 5 april till johan.lindman@sensus.seInfo: naturskyddsforeningen.se/engagera-dig/kalender/forelasning-med-sebastian-kirppu-2022-04-07

Lördag 9–söndag 10 april

Grundkurs i omställningSKELLEFTEÅ. En kurs om omställningsrörelsen för dig som känner att du vill bli en positiv kraft i ditt lokalsamhälle för att öka lokal hållbarhet och gemenskap, och som vill träffa andra med liknande tankar.Tid: 9.00–17.30Plats: Klutmarks byagård, SkellefteåKostnad: 1 900 kr inklusive matAnmälan: Senast 23 mars på studieframjandet.se/vasterbottens-lan/gustav-arrangemang/kurser/2022/februari/grundkurs-i-omstallning-transition-launch

Götaland

Fredag 8–söndag 10 april

Grundkurs i omställningVÄNERSBORG. En kurs om omställningsrörelsen för dig som vill ställa om på riktigt och som söker efter sammanhang och verktyg för att göra det tillsammans med andra.Tid: 18.00–21.00Plats: Nordkrokens semesterhem vid Vänerns strand, nära VänersborgKostnad: Från 450 kronor för unga till 2 200 kronor för heltidsarbetande inklusive boende och matAnmälan: Senast 24 mars på studieframjandet.se/vastra-gotalands-lan/gustav-arrangemang/kurser/2022/april/grundkurs-i-omstallning

Måndag 11 april

Till fröets äraUCKLUM. Lär dig mer om fröers kulturarv och politiska utmaningar samt ekologisk odling och hållbarhet med fröodlaren och entreprenören Johnny Andreasson från Runåbergs fröer.Tid: 18.00–20.30Plats: Ladan på gården Törneröd 560, Ucklum, StenungsundInfo: naturskyddsforeningen.se/engagera-dig/kalender/froer-huvudrollsinnehavaren-i-all-varldens-matproduktion-ucklum-2022-04-11

Hela landet

Tisdag 19 april–tisdag 17 maj

Feminism ❤ miljökamp = santDISTANS/ÖSTFÄRNEBO. En kurs på halvfart om hur feminism och miljökamp kan kroka arm med varandra och bidra till att lösa miljö- och klimatkriserna. Ekofeminism, ekologiska maskuliniteter och urfolksrörelser är exempel på alternativ till patriarkat och dominans gentemot andra människor och vår jord.Plats: Distans med en fysisk träff i Östfärnebo i GästriklandKostnad: 100 kr + transporter, mat och logi för träffenAnmälan: Senast 5 april på farnebo.se/kurser/feminism-miljokamp

En kurs vid Färnebo folkhögskola belyser hur feminismen och miljökampen hänger ihop. Foto: Lewis Joly/AP/TT

Länge fram

Söndag 29 maj

LieslagetNÄÄS. Den 29:e maj arrangeras tävlingen Lieslaget på Nääs seminarieområde i Lerums kommun. Vässa lien, öva på svingen och kom och tävla individuellt eller ta med ett lag med fyra personer!Tid: Kl. 13.30Anmälan: Slojdocbyggnadsvard.seArrangör: Slöjd & Byggnadsvård och August Abrahamsons stiftelsen samt Gunnebo slott

Var med och tävla i lieslåtter på Nääs seminarieområde. Foto: Adam Ihse/TT

Onsdag 1–fredag 3 juni

Nätverket Stockholm 50+ mobiliserarSTOCKHOLM/GLOBALT. I samband med FN:s toppmöte i Stockholm samlar klimat- och miljörörelsen till manifestationer, kultur och sammankomster, även globalt. På onsdagar under våren planeras dessutom lunchträffar på Sergels torg samt evenemang i ABF-huset i Stockholm med aktivister, artister, forskare och debattörer.Plats: Stockholm och globaltInfo: stockholmplus50.se

Tisdag 19 juli 2022–söndag 18 juni 2023

Jorden är själens hemDISTANS/GAMLEBY/TYRESTA. En distanskurs i ekopsykologi på halvfart där du kan utforska och uppleva naturens intelligens och läkande kraft, återfinna en mer besjälad relation till Jorden och till ditt eget liv samt få kraftfulla verktyg att använda i omställningen.Plats: Fysiska träffar i Tyresta nationalpark, Stockholm samt Gamleby folkhögskola, SmålandKostnad: 12 650 kr inklusive kost och logiAnmälan: Senast 15 april på https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSen9mSDfhkemBdQCf7dG-IhWih1HxKyrkN7GvozzsFW4OypSw/viewform?vc=0&c=0&w=1&flr=0Info: gamlebyfolkhogskola.se/kurser-och-utbildningar/distanskurser/ekopsykologi/

Augusti 2022 – juni 2023

Natur- och kulturvägledningDISTANS/STÖLLET. En ettårig utbildning där du som deltagare får lära dig vad natur-och kulturlandskapet berättar och hur du på olika sätt kan förmedla det till andra genom guidning, berättande, utställning och digitala verktyg. Värmland och vi bjuder in till ett sammanhang inom natur och kulturvägledning att jobba och verka i.Plats: Distans samt 10 närträffar i StölletAnmälan: Senast 15 april på regionvarmland.se 

Inlägget På gång i hela landet dök först upp på Landets Fria.

Den svenska skogen fortsätter att fara illa. Framför allt är det granbarkborren och betesskador av älg och annat vilt som ställer till problem, visar en ny rapport från Skogsstyrelsen.

Enligt en analys från i fjol riskerar den framtida skogstillväxten i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län att bli ungefär 20 procent mindre per år än tidigare beräknat.

– Läget är bekymmersamt. Betesskadorna ligger på för höga nivåer och skadorna från granbarkborren har varit höga sedan den torra sommaren 2018 då vi fick ett stort utbrott, säger Lennart Svensson, nationell skadesamordnare på Skogsstyrelsen.

För att komma tillrätta med betesskadorna behöver antingen viltstammen minskas eller viltet utfordras med annat.

– Den mest förödande skadan är att de äter toppskotten. Träden kan överleva, men det blir en väldigt krokig stam och som inte går att använda som sågvirke, säger Lennart Svensson.

Även skadesvampar är ett stort problem. Rottickan angriper flera olika trädslag, men främst gran, och leder till röta i både stam och rötter. Enbart virkesförsämringen beräknas kosta skogsbruket uppemot en miljard kronor per år.

Av Skogsstyrelsens skaderapport för 2021, som tagits fram i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, framgår att flera skador på skogen också förvärras av klimatförändringarna.

– Normalt ska granbarkborren inte kunna övervinna ett friskt träd, men längre torra perioder på sommaren utan nederbörd stressar granen och gör att den inte orkar trycka tillbaka barkborren. Från och med den 1 april i år får man därför inte plantera gran på mager och torr mark, säger Lennart Svensson.

Inlägget Stora skador på svenska skogen dök först upp på Landets Fria.

Över hälften av Afghanistans befolkning lider av akut hungersnöd efter decennier av krig, återkommande torka och en ekonomisk kollaps sedan talibanerna tagit över makten. ”Vi träffar mammor som har sålt sina döttrar för mat”, säger Jakob Wernerman, chef för humanitärt bistånd på myndigheten Sida.

Här i bergen, i provinsen Badghis i nordvästra Afghanistan, har hjälpen haft svårt att nå fram de senaste 20 åren.

– Vi hör berättelser om människor som kokar gräs för att överleva i de mest svåråtkomliga distrikten, berättar Jakob Wernerman för TT när han är på resande fot i Afghanistan.

Sedan striderna upphört har nödhjälpen även börjat nå hit. Men behoven är enorma. För många består den dagliga födan endast av bröd. Barn skickas i väg på milslånga turer i jakt på rent vatten.

– Situationen är så allvarlig att människor är beredda att ta till de mest extrema metoder för att överleva, säger Wernerman, som besökt läger för internflyktingar och delar av FN:s livsmedelsprogram WFP.

Läger med internflyktingar i provinsen Badghis i nordvästra Afghanistan. Foto: Sida

Särskilt kvinnor och barn har det svårt. I många samhällen har männen gett sig av för att tjäna pengar att skicka hem.

– Här bor nästan bara kvinnor, barn och gamla gubbar.

Säljer allt för mat

För att klara sig säljer de fattiga familjerna allt av värde. Först möblerna. Sedan motorcykeln, kläderna och åsnan.

– När man har sålt allting säljer man kroppsdelar, sina egna organ, för att få pengar till mat.

Svårt undernärda barn tilldelas näringspaket med högenergikakor för att komma på fötter.

– Vi hör att många mödrar säljer medicineringen för att få pengar till mat till de andra barnen i familjen, säger Wernerman.

Han träffar mammor som sålt sina döttrar som spädbarn för att rädda familjen från svält.

De berättade att de får 20 000 kronor för en dotter. Ett barn mindre är också en mun mindre att mätta.

Tio till tolv år gamla

Köparen är ofta en äldre man som tar in flickorna i sina familjer där de får mat.

– Tills de är tillräckligt gamla att giftas bort, antingen med den gamla gubben eller med en annan man i familjen.

Sedan blir de gravida, och föder barn.

– En av de kliniker vi besökte hade sett mödrar så unga som tio till tolv år gamla. Men det finns berättelser i distriktet om mödrar som är sex till åtta år gamla. Barn som föder barn, med svåra komplikationer.

23 miljoner i hungersnöd

Närmare 23 miljoner människor i Afghanistan – omkring 55 procent av befolkningen – befinner sig i allvarlig hungersnöd, enligt FN.

Jakob Wernerman beskriver situationen som en ”perfekt storm” av lidande.

– Det är inte bara ett resultat av vad som hände i augusti förra året.

Efter decennier av krig med utbredd fattigdom står Afghanistan inför svår återkommande torka. Sedan talibanernas maktövertagande har ekonomin kollapsat. Det råder brist på mat, mediciner och kontanter.

Matutdelning från Världslivsmedelsprogrammet (WFP) i provinsen Herat i nordvästra Afghanistan. Foto: Sida

Internationellt bistånd stod under den USA-stödda administrationen för 80 procent av landets budget och 40 procent av BNP. Sverige, likt Världsbanken, har stoppat alla pengar som gick via den afghanska staten.

Delar av biståndet har ställts om till humanitära insatser. Kortsiktig hjälp – till akuta behov, som nu befaras öka dramatiskt.

Talibaner lägger sig i

TT: Hur ställer sig talibanerna till hjälpen?

– Tillträdet för humanitära aktörer har dramatiskt förbättrats då det inte längre pågår strider. Och talibanerna är måna om att befolkningen inte ska svälta ihjäl.

Men det sker inte utan problem, säger han. Till exempel vill talibanerna inte tillåta kvinnliga hjälparbetare.

Sveriges humanitära stöd till Afghanistan uppgick till över 300 miljoner kronor förra året. För 2022 har 245 miljoner kronor betalats ut, mer kan tillkomma.

Mat, vatten, sjukvård och skyddsinsatser för barn, särskilt flickor, är av högsta prioritet. Det finns en oro inom FN att mobiliseringen till de stora humanitära behoven efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina ska påverka möjligheten att finansiera nödhjälp i andra delar av världen.

Inlägget Sida i Afghanistan: Flickor säljs för mat dök först upp på Landets Fria.

Spelar det någon roll om du är tandläkare eller undersköterska när du ställer frågor till en skola om skolvalet? Spelar det roll om ditt namn som klingar svenskt eller arabiskt? Enligt en ny studie är svaret ja. 

Studien innebar att 3 430 skolor i landet fick brev med frågor om skolans profil, kötid och hur ansökningsprocessen ser ut, skickade från påhittade föräldrar. Enligt Uppsala universitet är det största diskrimineringsexperimentet som gjorts i Sverige hittills.

Mejlet undertecknades av påhittade föräldrar, som i mejlet gett information om sitt namn och sitt yrke. Mejlen skickade från dels ”en undersköterska” och dels ”en tandläkare”. Föräldrarna hade också svenskklingande respektive arabiskklingande namn.

– Högutbildade föräldrar fick mer vänliga och välkomnande svar. De blev oftare informerade att det fanns plats på skolan och de fick mer positiv information om skolans egenskaper. Resultaten visar att alla föräldrar från olika socioekonomiska grupper inte har samma förutsättningar i skolvalet, säger Jonas Larsson Taghizadeh, forskare i statskunskap vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.

Experimentet täckte nästan alla skolor i Sverige och visa att de socioekonomiskt starka föräldrarna fick mer uppmuntran från skolan att söka. De socioekonomiskt svagare föräldrarna fick mindre välkomnande svar.

– Det är mycket sällan som socioekonomisk diskriminering diskuteras i den offentliga debatten och det finns heller inte med bland diskrimineringsgrunderna. Denna diskrimineringsform har heller inte studerats i särskilt hög grad. Trots detta visar min studie att socioekonomisk diskriminering förekommer i den svenska skolan, med potentiellt stora negativa konsekvenser både individen och för skolväsendets möjlighet att erbjuda alla barn en likvärdig undervisning, säger Jonas Larsson Taghizadeh.

Inlägget Bemöter skolor föräldrar olika beroende på bakgrund? dök först upp på Landets Fria.

Nio av tio väljare tar del av politisk information på internet varje dag. Samtidigt är förtroendet för informationen som sprids där lågt, visar ny undersökning.

Inför valet i höst har Internetstiftelsen undersökt hur svenskarna tar del av det politiska innehållet och samtalet på internet. Mer än hälften av internetanvändarna har ett stort intresse för politik. Och nio av tio väljare tar del av politiskt innehåll på nätet varje dag. Den viktigaste informationskällan för nästan samtliga internetanvändare över 18 år är traditionella medier som TV, dagstidningar och radio. Men det finns tydliga skillnader mellan unga och äldre väljare.

För drygt sex av tio förstagångsväljare, 00-talister, är sociala medier en viktig källa för politisk information. Medan endast 20 procent av pensionärerna anser att den är viktig. Fyra av tio förstagångsväljare tar del av politiskt innehåll på sociala medier på daglig basis, medan åtta av tio pensionärer dagligen tar del av politisk information från TV.

Bland förstagångsväljarna är Instagram den plattform där de flesta tar del av politiskt innehåll. Medan Facebook är viktigast för personer födda på 80-talet och tidigare. För 90-talister är Instagram och Facebook ungefär lika viktiga. Enligt Internetstiftelsen är Facebook den vanligaste plattform för att uttrycka politiska åsikter bland samtliga användare.

Det är fortfarande artiklar och nyhetsinslag från de traditionella medierna som internetanvändare tar del av på sociala medier. Internetstiftelsen konstaterar därför att de sociala medieplattformarna är ett bra sätt att frekvent nå ut med politisk information. Särskilt till unga.

Även om sociala medier är en viktig plattform för att nå ut med politisk information till väljarna visar undersökningen att förtroendet för det politiska innehållet på sociala medier är generellt lågt.

34 procent av internetanvändarna uppger att en liten del av innehållet på Facebook är pålitligt. Och nästan en femtedel svarar att inget på Facebook är pålitligt. Även Twitter, Youtube och Instagram har lågt förtroende. Endast fyra procent anser att större delen av innehållet på Instagram är pålitligt. Och endast tre procent att större delen av innehållet på Youtube och Twitter är det.

När det gäller förtroendet för kvällstidningar svarar 24 procent att innehållet är pålitligt. 32 procent uppger att inget eller en liten del av innehållet är pålitligt.

Förstagångsväljare har generellt ett större förtroende för den politiska informationen de tar del av i traditionella medier än pensionärer. Samtidigt har de ett lägre förtroende för innehållet i sociala medier än pensionärer och internetanvändare generellt.

Bland förstagångsväljarna svarar nio av tio att internet ger möjlighet att ta del av politisk information, medan endast en av fem pensionärer gör det. Hälften av 00-talisterna uppger att internet ger möjlighet att påverka samhällsfrågor, endast sju procent av pensionärer tycker det.

62 procent av männen och 45 procent av kvinnorna uppger att de har ett stort politiskt intresse. Männen diskuterade mestadels energipolitik, invandring/integration och lag och ordning på nätet under 2021. För kvinnorna var de största ämnena sjukvård, miljö/klimat och invandring/integration. Nästan dubbelt så många män som kvinnor har diskuterat politik med någon de inte känner.

Undersökningen visar också att även om tjänstemän har ett större intresse för politik är det arbetare som i högre grad diskuterar politik på nätet.

Undersökningen visar också att två av tio internetanvändare avstår från att delta i det politiska samtalet på nätet för att undvika hat, hot eller hård kritik. Sju procent har under det senaste året blivit utsatta för sådant.

Inlägget Så tar väljarna del av politisk information på nätet dök först upp på Dagens Arena.