I 2014 försvann 43 lärarstudenter spårlöst i staden Iguala i delstaten Guerrero i södra Mexiko. Studenterna påträffades senare i massgravar runtom i delstaten och hade frihetsberövats av lokal polis som tros ha dödat dem och senare bränt upp deras kroppar.
MEXIKO | Studenterna, som bedrev aktiv kamp för bättre villkor och hade kopplingar till en rad sociala och maktkritiska rörelser, ansågs utgöra ”ett subversivt hot” gentemot den politiska makten och organiserade brottssyndikat.
Tomás Zerón, en före detta chef inom underrättelsetjänsten, är anklagad för mörkläggning och tortyr i sin frånvaro efter att 2019 ha flytt till Israel. Zerón förblir föremål för en utlämningsprocess mellan Mexikos och Israels regeringar.
Ända sedan 2014 har myndigheters inblandning och kännedom om massgripandet och massmordet legat till grund för en rad undersökningar.Men nu framkommer nya uppgifter som pekar rakt in i Mexikos militära korridorer och en komplott som enligt Interamerikanska människorättskommissionen ska ha inkluderat allt ifrån utredare till säkerhetsapparaten, militärpersonal och åklagare.
– Bevis förfalskades eller frånhölls från dag ett, säger Angela Buitrago vid Interamerikanska människorättskommissionen, rapporterar The Guardian.
Skatteparadis och skattefusk generellt försvaras av S-regeringen (Foto: Ryan / Flickr CC).
av Per Olsson // Artikel i Offensiv
Tillsammans med Polens reaktionära regering och regeringen på Malta, som gärna ser att ön förblir ett skatteparadis, går den svenska S-regeringen till storms mot en global minimibolagsskatt på 15 procent som EU-kommissionen och de styrande i nära 140 länder vill införa. ”Varje år undanhåller internationella företag 245 miljarder dollar från sina hemländer genom att rapporterna vinster i skatteparadis som Jersey, Malta och Caymanöarna”, skriver Dagens Nyheter. Det är detta skattetrixande som S-regeringen försvarar med stöd av samtliga högerpartier. S-regeringen och högern försvarar sin hållning med att förslaget strider mot EU:s så kallade subsidiaritetsprincip, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Det är en så kallad princip som påstås ”flytta besluten så nära medborgarna som möjligt”, men som bara finns till för att ge EU ett sken av demokrati och som regeringarna använder sig av när de anser att EU:s högerpolitik inte går långt nog. Som i detta fall med den föreslagna globala minimiskatten, som inte kommer att stoppa racet mot botten. Det är också långt ifrån säkert att skatten skulle öka de globala skatteintäkterna med motsvarande 1,093 miljarder kronor som västländernas ekonomiska samarbetsorgan OECD hävdar.
I vilket fall har de S-ledda regeringarna, påhejade av högern och ”näringslivet”, länge varit emot en sådan skatt med hänvisningar till att den kan hämma ”innovation och utveckling”. Men vad det handlar om är att se till att Sverige förblir ett fortsatt skatteparadis för rika och storbolag. Efter alla sänkningar ligger den svenska bolagsskatten på en bottennivå i Europa. Sedan 1990 har den sänkts från 50 till 20 procent. Och det var först efter att exempelvis Volvo AB, en vinstmaskin, avslöjats som nolltaxerare som bolaget började betala skatt i Sverige. Avskaffandet av först arvsskatten och sedan fastighets- och förmögenhetsskatten medförde att ”på några få år drog S- och M-ledda regeringar ett streck över tre skattebaser som varje år skulle ha gett Sveriges välfärd behövliga tiotals miljarder i intäkt. Skatter som i huvudsak skulle ha betalats av personer som har det mycket gott ställt”, erkänner socialdemokratiska Tiden i sin skildring av hur ”Sverige blev ett skatteparadis för mångmiljonärer”. S, högern och kapitalet sitter alla samma i båt i försvaret av skatteorättvisorna och klyftorna.
Sverige är alliansfritt men som EU-land är vi skyldiga att bistå andra medlemsländer som utsätts för angrepp, liksom vi förväntar oss hjälp av dem om vi angrips. Men EU är ingen försvarsallians och förfogar inte över några nämnvärda militära resurser.
Vi har slutit ett 20-tal avtal om försvarssamarbete med andra länder och har utvecklat ett allt närmare samarbete med försvarsalliansen Nato. Men vi skyddas inte av artikel 5 i Natostadgan, som föreskriver att alla 30 Natoländer är skyldiga att ingripa om något av länderna angrips.
Det sägs med rätta att alliansfriheten har tjänat oss väl. Sverige har haft fred i över 200 år. Andra länder har inte varit lika lyckosamma.
Hitler överföll ett antal neutrala länder under andra världskriget, däribland Danmark och Norge. Efter kriget drog de slutsatsen att gå in i Nato.
Det sägs med rätta att alliansfriheten har tjänat oss väl. Sverige har haft fred i över 200 år. Andra länder har inte varit lika lyckosamma.
Putin har överfallit Ukraina. Det är naturligt att frågan om ett Natomedlemskap nu har aktualiserats i både Sverige och Finland.
Nu pågår samtal mellan partierna om hur Sverige ska förhålla sig till det ändrade säkerhetspolitiska läget, inklusive frågan om en eventuell svensk Natoanslutning. De fyra borgerliga partierna förordar att Sverige ska gå med i Nato.
Ulf Kristersson har sagt att om han får bilda regering efter valet i höst, så kommer han att ansöka om svenskt Natomedlemskap och att detta kan drivas igenom med en mycket liten majoritet, även om Socialdemokraterna röstar emot.
Han skulle då vara beroende av stöd av Sverigedemokraterna.
I Finland pågår liksom i Sverige en process mellan partierna om den framtida säkerhetspolitiken. I båda länderna är siktet inställt på att komma till en slutsats någon gång i maj.
Sverige och Finland är nära lierade med varandra. Det sker säkerligen en fortlöpande dialog mellan de svenska och finländska statsledningarna och det är mycket viktigt.
Det är naturligtvis så att beslutet om ett svenskt Natomedlemskap ska fattas i Sverige och ingen annanstans. Men likväl är det starkt önskvärt att Sverige och Finland kommer till samma slutsats och agerar samfällt.
Mycket talar för att Finland kommer till slutsatsen att söka Natomedlemskap. Hur ska Sverige förhålla sig till det?
Stödet för ett svenskt Natomedlemskap har ökat väsentligt sedan kriget startade. Detta stöd ökar, om det står klart att Finland vill gå med i Nato. I Finland är stödet för ett Natointräde större än i Sverige.
Det är naturligtvis så att beslutet om ett svenskt Natomedlemskap ska fattas i Sverige och ingen annanstans. Men likväl är det starkt önskvärt att Sverige och Finland kommer till samma slutsats och agerar samfällt.
Också inom Socialdemokraterna pågår nu en process som gäller vår framtida säkerhetspolitik. Jag hoppas att slutsatsen i den processen kommer att stödjas av en bred majoritet inom partiet.
Erik Åsbrink är tidigare finansminister och VU-ledamot
En krossad bil i Butja, där ryska trupper har genomfört en brutal massaker (Foto: CC).
av Per Olsson // Artikel i Offensiv
Bilderna från det bestialiska mördandet i Butja, en förort till huvudstaden Kiev, kan få en liknande avgörande roll för den fortsatta händelseutvecklingen och krigsmotståndet som de skakande bilderna från folkmordet i bosniska Srebrenica 1993 och massakern i den vietnamesiska byn Son My (Song My) 1968, då över 500 människor mördades i en hämndaktion på civila för att kriget inte gick USA-imperialismens väg.
Massakern i Butja, som Putinregimen förnekar, följde i spåren på att de ryska truppernas reträtt från områdena runt Kiev och att Kreml tvingats, åtminstone tillfälligt, att ge upp krigets primära politiska mål: att snabbt erövra kontrollen över Kiev och andra storstäder samt tillsätta en marionettregering. Putinregimens invasion har på många fronter och på flera sätt blivit ett misslyckande. ”Invasionen har förstört mer än den erövrat och det är inget framgångsrikt utfall”, summerar brittiska BBC den 31 mars. Att de ryska trupperna dras bort från Kievområdet tycks dock vara början till att Putinregimen trappar upp kriget i östra Ukraina (Donbass) samt att försöka erövra Mariupol, som lagts i ruiner och vars belägring hittills har kostat 5,000 människor livet.
Motståndsviljan är dock ännu hög i Ukraina, och sannolikt har den senaste utvecklingen stärkt uppfattningen om att den ryska invasionen kan slås tillbaka. Samtidigt blir Putinregimen allt mer desperat i sin strävan att vinna militära framgångar som kan presenteras som en ”seger” på hemmaplan och möjliggöra att landet blodigt delas i ockuperade och icke-ockuperade zoner. Kriget riskerar därmed att bli både mer skoningslöst och utdraget. Kriget har gett regeringarna i Väst en ursäkt för att genomföra den största militära upprustningen i modern tid, samt kraftigt öka Natos militära närvaro i de länder som gränsar till Ryssland och Ukraina. Vidare har Västimperialismen infört sanktioner i en omfattning som saknar motsvarighet mot Ryssland, som nu står på randen till vad som kan bli den djupaste ekonomiska krisen sedan Sovjetunionens sammanbrott 1991 och de efterföljande årens kapitalistiska ”chockterapi”. Sanktionerna och det globala ekonomiska krig som nu bedrivs riktas inte bara mot Ryssland utan även mot Kina, som är USA:s främsta rival om dominans på världsarenan.
Ukrainakriget har osäkrat och förändrat världen.
Ukrainakriget har osäkrat och förändrat världen. Mer än tidigare är nationalism och militarism i förarsätet. Om kriget i Ukraina eskalerar och Nato direkt dras in som stridande part kan den fasansfulla utgången bli att kärnvapen används. Även om det är mindre sannolikt rymmer kriget detta skrämmande hot. Det är upp till de ryska massorna att störta Putin. Men genom ett upptrappat krig på hemmaplan med stadigt ökad repression och drastiska krisåtgärder med hänvisning till Västs sanktioner har Kreml lyckats slå ner det öppna krigsmotståndet. De nya sanktioner som Väst har aviserat som svar på massakern i Butja tar det ekonomiska kriget till en ny nivå och kan, om de genomförs fullt ut, bli till såväl dödsstöten för den redan försvagade ekonomiska uppgången som början till Rysslands permanenta isolering från västekonomierna.
De ryska trupperna måste omedelbart dras bort från Ukraina, men inte för att ersättas av Natotrupper och amerikanska styrkor i kombination med ett fortsatt prokapitalistiskt, nationalistiskt styre, utan med verklig demokrati och nationellt självbestämmande. Det är på bekostnad av demokrati, folkens rätt till självbestämmande och fred som kapitalism och imperialism härskar. Ukrainakriget är ytterst en följd av imperialistiska maktstrider och geopolitiska strävanden. Bara arbetarklassens globala organisering och kamp har förutsättningar att besegra den härska och söndra-politik som imperialismen bedriver och vars brutalitet Putinregimens krig är det senaste vittnesmålet om. Den socialistiska oktoberrevolutionen i Ryssland 1917 befriade inte bara de ryska massorna, utan även Finland, Ukraina och andra förtryckta nationer samt ändade det första världskriget. Det exempel som oktoberrevolutionen satte visar ännu, över 100 år senare, att om freden ska bli möjlig måste en ny värld byggas – en demokratisk och socialistisk värld.
Genom arbetarklassens enade kamp kan orsakerna till fattigdom, exploatering och krig, det kapitalistiska systemet, avskaffas samt grunden läggas till en frivillig, jämlik och demokratisk federation av socialistiska stater i Europa och i hela världen. • Bygg krigsmotståndet underifrån. • Stoppa kriget – ut med de ryska trupperna. • Nej till Natomilitarism och imperialism. • Global kamp för socialism – bli medlem i RS/ISA.
Alexandra Pascalidou är UN Women Sveriges nya ordförande. Hon valdes enhälligt på årsmötet den 2 april, uppger FN-organisationen i ett pressmeddelande. UN Women Sverige arbetar sedan 2011 på uppdrag av UN Women, som är FN:s jämställdhetsorgan. Organisationen bidrar till insamlingen till det globala arbetet och genomför informations- och påverkansarbete för att främja jämställdhet och bidra […]
Det kom en uppmaning till magasin DIKKO och en önskan att vi skulle ta upp ett specifikt ämne. Har du något du vill att vi ska skriva om eller har du själv skrivit ihop något som du tycker är viktigt? Har du ett ämne som du tycker är viktigt att belysa? Skriv till redaktionen@dikko.nu
Vår skribent skriver att:
Det finns de av den gamla stammen vill stänga ute de som de kallar för ”nyresande”. Tänk alla som blev fosterhemsplacerade tidigt och i vuxen ålder eller unga vuxna får veta att de är resande och glada söker de det som är deras ursprung – men istället för att bli välkomnande in i det som är deras rötter så möts de av kalla handen, de gamla som säger – de kan aldrig bli resande…!?
Hur många gånger ska trasiga människor bli svikna.
Jag har sett detta i flera av resandegrupper på Facebook där självutnämnda sitter och dömer vem som passar och inte. Skam för de som gick före oss hade aldrig stängt dörren till någon känd eller inte utan låtit handling tala, rötägg sållar ut sig själva. Detta ämne borde vara något att lyfta fram.
Finns det någon som ser de som blir svikna av sitt eget folk….
Reflektioner på skribentens uppmaning
Jag har tidigare tagit upp detta ämne och har även blivit utsatt för de drev som ibland förekommer (numer oftast i stängda grupper eller chattar) på bland annat Facebook av de som anser sig bestämma om vilka som får eller inte får vara Resande/Rom, eller vad man får säga eller inte säga.
Jag vet att det är inte helt lätt att ta sig förbi ett utanförskap, för det handlar inte bara om att spränga gränserna bland majoritetsbefolkningen. Det finns också strukturer i utanförskapet som ställer till problem.
Idag finns det många släktforskare och barnhemsbarn bland Resandefolket som inte tidigare vetat om sin bakgrund. Många söker sina rötter efter åratal av tystnad och hemlighetsmakeri. De som söker sina rötter har av en eller annan anledning inte haft tillgång till sin historia, familj eller släkt. Många känner att en saknad pusselbit faller på plats och att de hittat hem när det förstår sitt ursprung.
Resandegruppen växer och vi är idag en erkänd nationell minoritet.
Jag har kontakt med många av dessa hemvändare och har sett hur en del av de ”gamla” Resande ser ner på denna nya grupp. Man skulle kunna tänka sig att de skulle välkomna dessa ”nya” Resande på samma sätt som man tog emot den förlorade sonen. Men så är inte fallet för alla, det finns de som ser på dessa ”nya” Resande med samma ögon som majoritetssamhället sett på gruppen Resande genom tiderna: med andra ord med en stor misstänksamhet och ett mindre berättigande.
Rasism i olika skepnader
Inom gruppen Resande/Romer finns det några resandefamiljer som menar att de är av ”djupa släkter” eller så kallat ”horta romano”, vilket innebär att släkten/familjen anser sig vara oblandad eller med mycket litet inslag av uppblandning. Ett slags resandearistokrati.
En egen intern blodsrasism?
Nu är inte inställningen till blodsarvets betydelse alltid det viktigaste utan skiljer sig åt lite beroende på vem som yttrar sig och vem man pratar med. Några menar att om man inte ”lever som Resande” och uttryckligen identifierar sig med kulturens traditioner så är man heller inte Resande även om man har blodsbanden.
Resande med det här synsättet ser inte dem som fått reda på att de är Resande genom att de har släktforskat som riktiga Resande. Det gör de inte heller när det gäller alla de som har blivit omhändertagna som barn och tappat kontakten med sina rötter då de varit placerade på barnhem eller i fosterhem. Bägge dessa grupper har inte ”levt som Resande” och de kan inte språket. Det spelar det ingen roll om de har blivit tvångsomhändertagna eller om föräldrarna dolt det för dem.
En egen intern kulturrasism?
Språket är en annan sak som ibland kan tas upp som den springande punkten till varför vissa inte är ”riktiga” resande. Sen att ingen egentligen kan språket fullt ut glöms lätt av i upphetsningen när man ska kora de som är mest ”horta”. Nu delar inte alla denna åsikt utan det finns andra som tvärtom menar att blodsbanden är det som fäller avgörandet och att arvet finns där även om man inte väljer att leva ett så kallat traditionellt resandeliv.
Ingifte från majoritetsbefolkningen
De som gifter in sig från majoritetsbefolkningen eller från någon annan kultur i en resandefamilj blir en del av familjen/släkten och kan bli accepterad. Det vill säga om den som gifter in sig väljer att bli en del av kulturen genom att leva efter dess traditioner, men hen ses aldrig fullt ut som Resande. Barnen i dessa äktenskap blir däremot alltid betraktade som fullvärdiga medlemmar om traditionerna följs.
Att utvecklingen har ändrat förutsättningarna för Resande/Romer i Sverige är något som visar sig i både litteraturen och bland människorna. Förr i tiden användes häst och vagn men i och med bilens entré i samhället ändrades förutsättningarna för Resande/Romer. I dag är det inte många som flyttar runt utan de flesta bor som majoritetsbefolkningen i hus eller i lägenheter och arbetar med vanliga jobb eller som egna företagare.
Det finns alltjämt de som jobbar som de gjorde förr på marknaderna och som försäljare på sommaren eller med tivoli och de som köper och säljer skrot, även om det inte är lika många längre. Det finns emellertid många som har bisysslor där de handlar med olika saker. I det stora hela är dagens verklighet helt olik gårdagens och därför ser också situationen för Resande/Romer helt annorlunda ut idag.
Trots detta lever många av de gamla strukturerna kvar.
I dag vet vi till exempel att att alla resandesläkter har ett romskt ursprung med rötter i Indien och att människor sedan medeltiden invandrat från olika delar av Europa till Sverige.
Alla vill att barnen ska gå i skolan och utbilda sig, och med all rätt: utbildning och kunskap är vägen till utveckling. Det som blir komplicerat inom resandekulturen är att den som redan idag har skaffat sig en utbildning eller högre studier betraktas med misstänksamhet och man ifrågasätter om vederbörande verkligen är en ”riktig” Resande.
Som om det bara är förunnat de som har gått i ”livets hårda skola” att få kalla sig Resande
Kunskap är makt, sägs det, och visst är det så, om man får utvecklas utan att hämmas av ett gammalt tankesätt. Det är känt att en minoritetsgrupp sluter sig om den har ett yttre hot och att toleransen inom gruppen blir mindre för det som avviker.
I dag har vi inte det yttre hotet utan är en erkänd minoritet som en av fem grupper i minoriteten Romer och borde istället gå samman och släppa in de som vill och känner anknytning till gruppen. Vi behöver också lära ut vårt språk till alla som vill lära sig det, om det fortsätter att hemlighållas kommer det dö ut och då tappar vi en stor del av vårt kulturella arv.
Vi borde öppna upp oss och vara stolta över alla Resande/Romer som finns i gruppen, och särskilt välkomna de som hittat tillbaka. Alla borde inse att mångfalden av personer är positivt för vår grupp, oavsett om det handlar om de som hittat sin identitet som vuxna, eller de som tillhör någon annan minoriteter så som HBTQ-personer.
I minoritetslagen
I Sverige tillämpas principen om självidentifikation för att avgöra vilka som ingår i en nationell minoritet. Enligt den svenska minoritetspolitiken betyder det att det är individen själv som bestämmer om hen vill ingå i en nationell minoritetsgrupp eller inte. Ingen annan har rätt att bestämma individens tillhörighet, varken genom att hindra någon från att ingå i en grupp som man identifierar sig med eller påtvinga någon en identitet som individen själv inte har valt. En individ kan identifiera sig med en eller flera grupper, men det är alltid upp till individen själv att avgöra sin tillhörighet.
Vilket jag personligen tycker är ett sunt sätt att se på det hela.
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media? Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu eller ring 0768 44 51 61
Ett nytt bakslag har drabbat USA:s förre president Donald Trumps hittills floppande sociala mediesatsning. Tre högt uppsatta personer har hoppat av från företaget Truth Social, enligt källor nära verksamheten. Donald Trump, USA:s förre president, lanserade planerna sedan han blivit utslängd från Twitter och Facebook efter stormningen av Kapitolium i januari förra året. Han skulle skapa […]
En bastutunna, en bikupa och en kopia av Muminhuset är några av verken som nu står inflyttningsklara för vårens nykläckta fåglar. För att bidra till att minska fåglarnas bostadsbrist och engagera barn och unga i naturfrågor arrangerar Naturskyddsföreningen varje år SM i fågelholk. I år inkom 500 bidrag gjorda av elever över hela Sverige, från […]
Nu på fredag den 8 april firas den internationella Romadagen på Göteborgs stadsmuseum med musik, modevisning och dans.
Den 8 april firas den internationella Romadagen till minne av den första romakongressen i London 1971. Dagen markerar en viktig tid i romernas historia, vid kongressen antog man officiellt den romska flaggan och den romska nationalsången Gelem, gelemsom betyder “jag har vandrat och vandrat”.
År 1001 flydde vi från Indien på grund av en invasion, sedan dess har vi känt oss landlösa. Under dessa 1021 år har vi blivit européer, det finns romer i nästan alla världens länder. Trots det finns det en gemensam symbol att enas kring, flaggan. Då känner vi oss stolta tillsammans som ett folk, säger Wicia Wiszniewski, samhällsvägledare och föreläsare på Romano Center i Väst.
Göteborgs Stads firande inleds på Stadsmuseet med tal och musik. Därefter fortsätter det med fika, en föreläsning om högtidsdagen, en modevisning med romska folkdräkter samt finsk tango bland annat.
PROGRAM
Göteborgs stadsmuseum
14:00-14:30
14:00 Tal med bland annat Björn Jedvert (L), ordförande i Göteborgs Stads nämnd för demokrati och medborgarservice.
14:10 Rocky RKO, romsk musikproducent och artist, sjunger en egen version av nationalsången Gelem, gelem.
14:15 Musik med Taikons orkester.
15:00-16:00
15:00 Fika.
15:30 Miniföreläsning om den 8 april och romska folkdräkter.
15:40 Modevisning av romska folkdräkter.
15:50 Finsk tango.
15:55 Tony och Rickard rappar.
Programmet arrangeras av Göteborgs Stad i samarbete med Göteborgs stadsmuseum, TrajoskoDrom, Romano Center i Väst och Taikonsorkester.
Redaktionen redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media? Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu eller ring 0768 44 51 61
Västafrika står inför sin värsta kris på flera årtionden. Den rika världen måste erbjuda hjälp och ”bevisa att liv i Afrika inte är mindre värda än de i Europa”, annars kan en humanitär katastrof stå för dörren, skriver tolv hjälporganisationer i en rapport. Så mycket som 27 miljoner människor i de aktuella områdena behöver hjälp, […]
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.