Inlägg publicerade i “Tidningar”

Det finns bara ett enda ämne att skriva sista ord om nu: Ukraina. Efter den yrvakna torsdagsmorgonen då…

The post ”I am in blood /stepped in so far”   first appeared on nytid.fi.

Tomas Mikael Bäck har varit poet i 50 år, om man räknar från debuten Andhämtning (1972). Bakom sig…

The post Ögonblicksbilder i flera skikt first appeared on nytid.fi.

Aningar, väntan, oro, gåtfull längtan. Texterna i Kroppens kalligrafi, Susanne Ringells nya bok, frammanar ett observerande och reflekterande…

The post Årstidernas många rum first appeared on nytid.fi.

Johan Bargum debuterade 1965 med boken Svartvitt. Han har en gedigen författargärning bakom sig och nu är han…

The post Tankeväckande noveller om åldrande, kärlek och förlust first appeared on nytid.fi.

Vem minns Greta Thunberg idag? Den unga klimataktivisten som snart sagt alla världens ledare ville synas ihop med. Många kan naturligtvis erinra sig henne. Det är trots allt inte så länge sedan hon prydde löpsedlar och toppade teves nyhetssändningar nästan dagligen.

Men kommer ni ihåg hur eniga vi var om hur viktigt det var med klimatet och hur hon hyllades för sin storslagna kamp? Några föreslog till och med Nobels fredpris för hennes insatser. Och de var fantastiska. Möjligen ledde de till för mycket prat om klimat och för lite om natur, men det var inte Thunbergs fel. Nej, skulden låg hos de makthavare och det näringsliv som i hennes ord, inte såg en möjlighet att rädda vår planet utan istället med ”den gröna omställningen” vädrade fortsatta vinster och fortsatt ekonomisk tillväxt.

Men kommer ni ihåg hur eniga vi var om hur viktigt det var med klimatet och hur hon hyllades för sin storslagna kamp?

Innan dess var det Me Too. Ett både djupgående och brett avslöjande av brott mot kvinnor som begåtts i stort och i smått av män som trott sig oövervinnerliga och ställt sig över lagen i sitt patriarkala maktutövande.Det allra mesta med Me Too var av godo och till nytta, men som vanligt dök det upp ett drev som inte kunde vänta in fakta, utan nöjde sig med rykten. Därför drabbades också en del oskyldiga män, vilken inte bara var till skada för dessa utan också användes av individer som ser jämställdhet som ett hot och inte en självklar rättighet.

Efter ”klimatångesten” tog pandemin över och nu fylldes istället varenda nyhetsutrymme, krönika och debattsida av experters ord om smittspridning och vaccin.

Samhället stängdes ner och ofta var det svårt att skilja på vad som var information och vad som var rykten när rädsla fick företräde framför kunskap.

En icke mätbar, men icke desto mindre farlig, biverkning, blev det hat som somliga vräkte ut mot dem som inte delade deras åsikter om nyttan – eller skadan – med vaccin.

Som genom ett trollslag upphörde sedan informationen om pandemin den dag Ryssland invaderade Ukraina och ändå vet vi ju att krig i sig är smittspridningens bästa vän. Det är bara att studera hur spanska sjukan och det första världskriget gick i armkrok med varandra.

Så var står vi då i dag när det gäller dessa fyra stora ”mediautbrott” om företeelser som alldeles uppenbarligen inte kan hanteras samtidigt?

Jo, det pågår ett krig som startats av en maktfullkomlig och tämligen verklighetsfrånvänd despot som satt i gång en ogenomtänkt global upprustning och polarisering vi inte sett på många år. Ett fruktansvärt scenario som riskerar att eskalera på fler områden än vi anar.

Redan pandemin hejdade kampen för minskade utsläpp, klimatet och naturen.

Nu ökar åter utsläppen, men det finns mycket lite utrymme i media för detta.

Den kamp som inte bara glömdes bort, utan omintetgjordes när alla regeringar satte igång att tävla om vem som snabbast kunde få fart på ekonomi och tillväxt igen.

Nu ökar åter utsläppen, men det finns mycket lite utrymme i media för detta.

Och så kriget då. Det raserar precis allt. Inte bara det vi ser i form av direkt mänskligt lidande och förstörelse, utan även på en rad andra sätt. Nu binds resurser som kunde användas på annat håll till militär upprustning.Nu skövlas den natur som alldeles nyss skulle värnas.

Nu sprids nya sjukdomar och gamla smittspridningar riskerar att förstärkas när massor av människor trängs samman och tvingas leva under vidriga omständigheter.

Och vi vet alla att krig gör så att det mänskliga hos människan ruttnar. Nu följer de övergrepp som inte direkt har med stridigheterna att göra och som alltid är det kvinnor som utsätts för våldtäkter, misshandel och annan förnedring.

Och så framtiden… Hur kommer världen att se ut när vi når först ett eldupphör och sedan ett fredsavtal i Ukraina? Ökad polarisering och ännu fler avancerade vapen som finns där för nästa diktator – oavsett land, religion eller ideologi – att ta över och hota med.

Vi får heller inte glömma hur Sverige under ett antal år dribblat bort sin roll som trovärdig fredsförhandlare i takt med att neutralitet och alliansfrihet försvunnit. Nu rustar vi åter upp militärt och ett medlemskap i Nato kommer allt närmare. Vad man än tycker om förändringen är det en kursomläggning av svensk utrikespolitik utan motstycke i modern tid.

Me Too, naturen och klimatet, pandemin och krigen. De hänger ihop på ett sätt som måste synliggöras, inte som nu; glömmas bort, döljas och förnekas.Och frågan kvarstår: Kan vi lita på medias nyhetsprioriteringar? Jag tycker inte det. Istället för att ge oss sambanden och ställa de kritiska följdfrågorna får vi ett medlöperi som inte är direkt falskt, men väldigt navelskådande i sin ängslighet att riskera att inte vara den allmänt vedertagna sanningen till lags. Och detsamma gäller alldeles oavsett om det är fråga om klimat, jämställdhet, pandemi eller krigshot. Nästan alla löper åt samma håll tills någon blåser i pipan och pekar i en annan riktning.

The post Kommer ni ihåg hur eniga vi var? appeared first on Tidningen Global.

Bilden som sprids på sociala medier har i skrivande stund fått tusentals tummar upp och hundratals delningar och än fler grova och otrevliga kommentarer med en hel del desinformation om tillståndet i landet. Men det är också flera förvånade kommentarer under inlägget som till exempel:

”Varför har vi då fängelser? Är de inte till för att låsa in dömda brottslingar? Och tydligen tycker vissa partier att det är o.k. att rymma från sitt straff.” skriver en person på Sverigedemokraternas Facebooksida.

Andra är mer upprörda än förvånade och en användare skriver:

”Det borde vara en självklarhet för alla partier att ingen brottsling ska rymma. Att det finns partier som stöttar rymning är en skam.”

Ja, varför har vi fängelser är ju en berättigad fråga och tycker Socialdemokraterna att man ska få rymma från dem?

Bakgrunden till att Sverigedemokraterna gick ut med bilden och sina påståenden grundar sig i en långdragen debatt kring om det behövs en ny lag mot rymningar som tagits upp igen i riksdagens justitieutskott. 

Där reserverade sig Socialdemokraterna mot detta och SDs rättspolitiska talesperson Tobias Andersson frågade på riksdagens frågestund justitieminister Morgan Johansson (S) om det. 

– Man kan väl säga att när man inte har någonting annat att komma med kommer man gärna med sina symbolfrågor, och det är väl det som Sverigedemokraterna gör nu. Det förslag som man lägger fram här spelar ingen som helst roll, framför allt mot bakgrund av att det knappt är någon som rymmer från svenska fängelser längre. För 15–20 år sedan hade vi problem med rymningar, men det har vi faktiskt inte längre, så det här får man nog snarare skriva på symbolikens konto, säger Morgan Johansson (S).

Men tycker Socialdemokraterna att brottslingar ska slippa hamna bakom lås och bom? Nej. Morgan Johansson gav svar på detta i samband med en fråga om beläggningen på svenska fängelser:

– Det stämmer att vi nu har en situation med så gott som hundra procents beläggning på både häkten och anstalter. Det är en effekt av att vi nu har fler poliser än någonsin, att vi har hårdare straff än någonsin i modern tid, att Polisen har bättre verktyg än någonsin och att vi har mer kameraövervakning än någonsin. Brottsbekämpningen har helt enkelt kommit igång. Det innebär att allt fler döms och att de som döms också döms till längre fängelsestraff. Folk som tidigare sprang runt med vapen på stan sitter nu i stället i buren, vilket är precis så det ska vara, säger Morgan Johansson (S).

Faktum är att enligt Brottsförebyggande rådets, Brå, statistik så har lagföringen som sjunkit sedan 2009 under alliansens regering vänt. Sedan 2017 har antalet lagförda, de som hamnar i fängelse ökat.

Fakta i korthet

1) Allt fler gängkriminella sitter i fängelse, och de sitter längre. Förra året utdömdes 448 fängelseår som en följd av myndighetssamverkan mot grov organiserad brottslighet. Det är det högsta antalet någonsin, och mer än en fördubbling från 2019. Ett rekordstort antal gängmedlemmar sitter nu i fängelse.  Detta presenterades i en rapport från Polismyndigheten och elva andra myndigheter om samarbetet mot den grova organiserade brottsligheten under året.

2) 42 miljoner kronor beslagtogs från kriminella, nästan 100 miljoner kronor påfördes i höjda skatter och över 60 miljoner kronor återkrävdes i felaktigt utbetalade bidrag. 

3) Poliser ska kunna lösa brott med släktforskning tycker regeringen. Därför gavs nyligen i uppdrag att utreda de frågor som behöver lösas för att metoden ska kunna användas. Metoden har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att identifiera personer som har gjort sig skyldiga till brott när dna-spår säkrats och andra utredningsmetoder inte räckt till.

4) Biometriutredningen har sedan tidigare i uppdrag att se över möjligheterna att använda så kallad biometri i brottsbekämpningen – till exempel fingeravtryck, dna och ansiktsbilder. Utredningens förslag ska redovisas senast 20 februari 2023. Därefter går man vidare med lagstiftning.

Välkommen att fira internationella romska dagen 8 april på biograf Panora. Romsk musik, sång, dans och mat är del av upplevelsen och alla välkomnas till att delta på festligheterna.

Firandet börjar redan den 7 april med filmvisning av Gipsy Queen med inledning av Erland Kaldaras från Romska kulturcentret.

Gipsy Queen är en inspirerande berättelse om Ali, en ensamstående romsk mamma från Rumänien. Hon gör allt för sina två barn Esmeralda och Mateo, så att de ska få den bästa möjliga start i livet och i ett nytt främmande land. Ali arbetar som städerska på en klubb i Hamburg. En dag upptäcker hon att i klubbens källare finns en boxningsklubb. Hon ser en match och minnena från när Ali själv tränade boxning med sin far, får henne att längta tillbaka till träningen. Hon börjar träna och blir upptäckt av klubbens ägare. Ali får nu utlopp för all den orättvisa som hon har blivit utsatt för i sitt liv och kanske kommer boxningen att ge henne en chans till ett bättre liv…

Kl 18:00 – 20:00

Fri entré!

Internationella romska dagen 8 april arrangeras av Romska Kulturcentret i Malmö, Tehara Media, Folkets Bio Malmö, Malmö romska idécenter samt i samverkan med Malmö ungdomscentral.

FILMFAKTA
Regi: Hüseyin Tabak
Land: Tyskland
År: 2019
I rollerna: Alina Serban (Ali), Tobias Moretti (Tanne), Irina Kurbanova (Mary)
Filmlängd: 112 min
Språk: Tyska, Romani
Textning: Engelska

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS

8 APRIL KL. 15:30

Evenemang av É Romani Glinda, Romer i Stockholm och Romska kulturdagar

Skarpnäcks Kulturhus

Offentlig  · Alla på och utanför Facebook

É Romani Glinda bjuder in till Internationella Romerdagen

Kom och fira Internationella romerdagen med oss i Skarpnäcks kulturhus och på www.facebook.com/romaniglinda . Vi firar dagen med god mat, musik och mycket annat.

Från 15.30 öppnar vi portarna och bjuder på mingel och fika.
16.00 Fred och Mia Taikon hälsar välkomna och delar ut gratislotter till alla, Kultur- och Demokratiminister Jeanette Gustafsdotter inviger dagen, programmet fortsätter med Stockholms romska brobyggare Rafael Szoppe som berättar om stadens satsningar, Fred Taikon samtalar med Katherine Hauptman från det nyinrättade Förintelsemuseet, Caroline Källner och Erik Broberg från Forum för levande historia om myndigheternas uppdrag och samarbete.
Därefter samtalar Ann Bernes IHRA:s ambassadör och ordförande och Lars Lindgren från diskrimineringsombudsmannen om det svenska ordförandeskapet i International Holocaust Remembrance Alliance.

Kvällen fortsätter med att É Romani Glinda delar ut det årliga hederprisutdelning till personer som arbetat för den romska frågan.

Kaffe med dopp står framme hela dagen för att sedan lämna plats för en middagsbuffé som
serveras under tiden som rummet fylls av romsk musik.

Alla är välkomna! Fri entré

Tid: Fredag 8 april 2022 kl. 15.30 kvällsprogram från kl. 16.00
Skarpnäcks kulturhus, Skarpnäcks allé 25 | T-bana: Skarpnäck
Lokalen befinner sig på gatuplan och är tillgänglighetsanpassad
Vi reserverar oss för ändringar i programmet

Programmet livestreamas på facebook.com/romaniglinda och www.romaniglinda.seProgrammet genomförs av É Romani Glinda i samarbete med Skarpnäcks kulturhus och med stöd av Stockholm stad, Statens Kulturråd och region Stockholm.

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS

Över hälften av Afghanistans befolkning lider av akut hungersnöd efter decennier av krig, återkommande torka och en ekonomisk kollaps sedan talibanerna tagit över makten.

– Vi träffar mammor som har sålt sina döttrar för mat, säger Jakob Wernerman, chef för humanitärt bistånd på myndigheten Sida.

AFGHANISTAN | Här i bergen, i provinsen Badghis i nordvästra Afghanistan, har hjälpen haft svårt att nå fram de senaste 20 åren.

– Vi hör berättelser om människor som kokar gräs för att överleva i de mest svåråtkomliga distrikten, berättar Jakob Wernerman för TT när han är på resande fot i Afghanistan.

Sedan striderna upphört har nödhjälpen även börjat nå hit. Men behoven är enorma. För många består den dagliga födan endast av bröd. Barn skickas i väg på milslånga turer i jakt på rent vatten.

– Situationen är så allvarlig att människor är beredda att ta till de mest extrema metoder för att överleva, säger Wernerman, som besökt läger för internflyktingar och delar av FN:s livsmedelsprogram WFP.

Särskilt kvinnor och barn har det svårt. I många samhällen har männen gett sig av för att tjäna pengar att skicka hem.

– Här bor nästan bara kvinnor, barn och gamla gubbar.

I januari drabbades provinsen Badghis av jordbävningar, som ytterligare har förvärrat den humanitära situationen. Foto: Abdul Raziq Saddiqi/AP/TT

Säljer allt för mat

För att klara sig säljer de fattiga familjerna allt av värde. Först möblerna. Sedan motorcykeln, kläderna och åsnan.

– När man har sålt allting säljer man kroppsdelar, sina egna organ, för att få pengar till mat.

Svårt undernärda barn tilldelas näringspaket med högenergikakor för att komma på fötter.

– Vi hör att många mödrar säljer medicineringen för att få pengar till mat till de andra barnen i familjen, säger Wernerman.

Han träffar mammor som sålt sina döttrar som spädbarn för att rädda familjen från svält.

– De berättade att de får 20 000 kronor för en dotter. Ett barn mindre är också en mun mindre att mätta.

Matutdelning från Världslivsmedelsprogrammet (WFP) i provinsen Herat i nordvästra Afghanistan. Foto: Sida

Tio till tolv år gamla

Köparen är ofta en äldre man som tar in flickorna i sina familjer där de får mat.

– Tills de är tillräckligt gamla att giftas bort, antingen med den gamla gubben eller med en annan man i familjen.

Sedan blir de gravida, och föder barn.

– En av de kliniker vi besökte hade sett mödrar så unga som tio till tolv år gamla. Men det finns berättelser i distriktet om mödrar som är sex till åtta år gamla. Barn som föder barn, med svåra komplikationer.

23 miljoner i hungersnöd

Närmare 23 miljoner människor i Afghanistan – omkring 55 procent av befolkningen – befinner sig i allvarlig hungersnöd, enligt FN.

Jakob Wernerman beskriver situationen som en ”perfekt storm” av lidande.

– Det är inte bara ett resultat av vad som hände i augusti förra året.

Efter decennier av krig med utbredd fattigdom står Afghanistan inför svår återkommande torka. Sedan talibanernas maktövertagande har ekonomin kollapsat. Det råder brist på mat, mediciner och kontanter.

Internationellt bistånd stod under den USA-stödda administrationen för 80 procent av landets budget och 40 procent av BNP. Sverige, likt Världsbanken, har stoppat alla pengar som gick via den afghanska staten.

Delar av biståndet har ställts om till humanitära insatser. Kortsiktig hjälp – till akuta behov, som nu befaras öka dramatiskt.

– Finansieringen för att upprätthålla akut matstöd till befolkningen är ett stort problem. Det är extremt dyrt och extremt komplicerat, säger Wernerman.

Läger med internflyktingar i provinsen Badghis i nordvästra Afghanistan. Foto: Sida

Talibaner lägger sig i

TT: Hur ställer sig talibanerna till hjälpen?– Tillträdet för humanitära aktörer har dramatiskt förbättrats då det inte längre pågår strider. Och talibanerna är måna om att befolkningen inte ska svälta ihjäl.

–Men det sker inte utan problem, säger han. Till exempel vill talibanerna inte tillåta kvinnliga hjälparbetare.

– Talibanerna lägger sig inte sällan i och försvårar arbetet. Det är en svår miljö att arbeta i, men överlag fungerar det.

TT: Finns det en risk att hjälpen indirekt stöttar talibanerna?

– Så kan man inte tänka. Vi kan inte se på när människor svälter till döds.Hjälporganisationerna är neutrala och oberoende och jobbar inte efter talibanernas villkor, understryker Wernerman.

– Jag är imponerad av hur väl man står upp mot talibanernas försök att påverka.

Oro i skuggan av Ukraina

Sveriges humanitära stöd till Afghanistan uppgick till över 300 miljoner kronor förra året. För 2022 har 245 miljoner kronor betalats ut, mer kan tillkomma.

Mat, vatten, sjukvård och skyddsinsatser för barn, särskilt flickor, är av högsta prioritet.

– Det svenska biståndet och skattebetalarnas pengar går bland annat till att säkerställa att miljontals människor får mat på bordet, så att de inte behöver ta till extrema åtgärder för att försörja sin familj.

Det finns en oro inom FN att mobiliseringen till de stora humanitära behoven efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina ska påverka möjligheten att finansiera nödhjälp i andra delar av världen.

I förra veckan samlade FN:s givarkonferens in 2,4 miljarder dollar till Afghanistan, efter en rekordstor FN-appell om 4,4 miljarder dollar, motsvarande 41,2 miljarder kronor.

– Man är lättad över att man fick in mer än vad man hade trott, även om det var strax över hälften av det som behövs, säger Wernerman.

The post Sida i Afghanistan: Flickor säljs för mat appeared first on Tidningen Global.

MILJÖ | Nästan alla människor i hela världen andas luft som inte möter Världshälsoorganisationen WHO:s kvalitetsstandard.

Enligt WHO:s senast uppdaterade databas över luftkvalitet världen över andas 99 procent av befolkningen luft som ofta innehåller farliga partiklar. Värst är läget i länder runt östra Medelhavet samt i sydöstra Asien, följt av Afrika.

För ett halvår sedan ändrade WHO sina riktlinjer för vad som utgör bra luftkvalitet. Förutom partiklarna PM2.5 och PM10 mäter organisationen nu även kvävedioxid, ett hälsovådligt ämne som till stor del orsakas av människor vid till exempel tung trafik och annan bränsleförbränning.

The post WHO: Nästan hela världen andas dålig luft appeared first on Tidningen Global.