EU-parlamentet har antagit en resolution för att samfällt ta i mer mot Ryssland, bland annat med ett fullständigt embargo mot import av olja, kol, naturgas och kärnbränsle därifrån. Men det betyder inte att det nu råder bojkott, för då måste alla medlemsländer först komma överens. Svenska Dagbladets Peter Wennblad argumenterar i en ledare emot en […]
The post Att inte våga bojkotta ryskt bränsle är mer än lovligt sjåpigt appeared first on Syre.
Bilderna från Butja gjorde en hel värld rasande. Men utan handlingsvägar leder till slut även sådana bilder till apati. Här finns det vägar. På länge sikt.
Det pågick förfärliga saker i Ukraina. Vi hade läst rapporterna om 300 döda på teatern i Mariupol, civila som flytt hade berättat om mord och direkt bombningar av civila mål.
Allt det visste vi.
Men det var först när bilderna nådde oss som vi förstod. När vi såg de döda kropparna på gatorna i Butja. De döda, bakbundna i en källare. Den avrättade borgmästaren med sin familj i en grop i skogen.
Det var då reaktionerna kom. Vreden. Kraven på insatser, åtgärder.
För snart 40 år sedan lanserade Susan Sontag tanken att vi började bli mätta på bilder av mänskligt lidande. Att flödet av eländesbilder trubbar av vår empatiska förmåga.
Och visst kan det kännas så.
kommer vi att vänja oss vid liknande bilder och titta bort?
I dag svämmas det offentliga rummet över av sådana bilder. Med ny teknik har kriget, döden och blodet visuellt flyttat in i våra vardagsrum. Vi vet mer, men gör det oss mer engagerade? Mer villiga att protestera?
Eller gör det oss mätta, passiva?
I en senare essä, ”Att se andras lidande”, hade Sontag tänkt om. Det är inte det stora flödet av intryck som gör oss passiva. Som exempel tog hon bilderna på tortyren i Abu Ghraib-fängelset i Irak. De flesta visste nog att USA inte bara ägnade sig åt välgörenhet i Irak, men bilderna där amerikanska soldater torterar sina fångar väckte en vrede som i längden gjorde kriget omöjligt att driva vidare.
Men, skriver Sontag, även bilder på det värsta elände kan göra oss passiva om det inte kombineras med en handlingsväg. Det måste finnas verktyg för att stoppa lidandet.
Annars tröttnar vi, blir apatiska.
Så, finns det någon handlingsväg den här gången? Eller kommer vi att vänja oss vid liknande bilder och titta bort i stället för att förfasas?
Det humanitära arbetet är förstås en sådan väg. Vi kan hjälpa dem som kommer hit och skicka matpaket och annat stöd till dem som är kvar. Militärt stöd till den ukrainska regeringen är ett annat sätt. Leveranserna lär bli fler nu, liksom sanktionerna mot Ryssland.
Någon direkt intervention blir det dock inte. Riskerna är för stora. Putin har trots allt hotat med kärnvapen om omvärlden lägger sig i för mycket. Därmed lär övergreppen tyvärr kunna fortsätta. Som alltid. I P1 Morgon i tisdags sade historikern Klas-Göran Karlsson om tidigare fall av krigsbrott och folkmord:
”I retoriken finns en vilja att fördöma och ta avstånd, men realpolitiskt måste man ingripa i ett tidigt skede, och som i det ukrainska fallet, om det nu är ett folkmord, kommer den här sortens händelser ofta väldigt plötsligt”.
Det stämmer för Rwanda, ett Bosnien eller övergreppen mot rohingyerna i Burma. När våldet är som mest uppenbart har det handlat om ord, inte handling. Insatserna har bedömts vara för stora.
Övergreppen har kunnat fortsätta.
I vissa fall har förövarna ändå kunnat åtalas och dömas i efterhand. Bosnien är ett sådant exempel. Ibland tog det tid. Bosnien-serbernas ledare Radovan Karadžić greps, skäggig och sliten, efter att ha hållit sig gömd i tolv år efter krigsslutet.
Nu är det nödvändigt med dokumentation. Vartenda övergrepp ska noteras, kartläggas och systematiseras. De ansvariga ska pekas ut.
Internationella brottmålsdomstolen i Haag har öppnat en undersökning om kriget. Redan tidigare har domstolen undersökt övergrepp i kriget om Krim. Ryssland är inte medlem i domstolen, vilket gör det svårt att nå ända fram den vägen, men det är en tydlig markering.
Om det konstateras att det begåtts brott mot mänskligheten öppnar sig också en möjlighet att åtala ryska ledare i andra stater.
Efter detta är det otänkbart att Putin skulle få en enda möjlighet att verka som vanligt i det internationella samfundet.
Inlägget Vartenda övergrepp ska dokumenteras dök först upp på Dagens Arena.
Flera av de partier och rörelser med vänsterpopulistisk profil som växte fram efter finanskrisen har inte lyckats växla in framgångarna i ett ökat eller permanent stöd.
I Saarland tog en lång politisk karriär slut häromveckan. Några dagar innan valet meddelade Oskar Lafontaine att han lämnar Die Linke, som han grundade och en period var ledare för. Lafontaine passade på att kritisera sitt gamla parti för att inte prioritera sociala rättvisefrågor och arbetarklassens villkor. Tillsammans med sin hustru Sahra Wagenknecht (också hon tidigare partiledare) har han företrätt ett slags nationell vänsterpopulism och varit öppet kritisk till invandringen. Där är inte Vänsterpartiet i Sverige, men det skaver uppenbarligen en del när det kommer till ambitionerna att vinna arbetarväljare med löften om sänkta bensinpriser samtidigt med radikala krav på en klimatomställning.
I Saarland trillade Die Linke ur parlamentet. Lafontaines offentliga avhopp avgjorde säkert inte den saken. Men stjälpte förstås mer än det hjälpte. Istället fick Socialdemokraterna (SPD) egen majoritet i parlamentet, vilket inte hänt på över 20 år.
Jag har sett att några nu talat om vänster-mittenpartiernas återkomst, som så länge haft betydande problem. I det tyska valet i höstas stod Olaf Scholz för en uppseendeväckande upphämtning, från låga nivåer. Det är förstås för tidigt att tala om en socialdemokratisk renässans, och bilden är inte entydig.
Älskad och hatad. Överlevde ett mordförsök. Avgick men återkom.
Det var inte första gången Oskar Lafontaine lämnade ett parti. Länge var han SPD:s stora politiska löfte, och betraktades som Willy Brandts arvtagare. Lafontaine var en intellektuellt rörlig politikertyp, ideologisk men öppen för nya idéer. Han blev SPD:s partiledare och kandidat att bli kansler. Älskad och hatad. Överlevde ett mordförsök. Avgick men återkom. Inför valet 1998 krokade han arm med Gerhard Schröder och besegrade Helmut Kohl. Lafontaine blev finansminister. Men redan året därpå avgick han plötsligt under uppseendeväckande och överraskande former och bildade sedan Die Linke.
Allt medan SPD fortsatte in i mittens rike. Den tredje vägens framgångar förbyttes sedermera i en långsiktig tillbakagång, ja en socialdemokratisk kräftgång. Samtidigt hade olika vänsterpartier till vänster om socialdemokraterna betydande framgångar, inte minst Die Linke. Men i senaste valet halverades stödet, och partiets framtid är i nuläget oviss, den interna splittringen består. Samtidigt har Socialdemokraterna i Europa, inte minst SPD i Tyskland, korrigerat kursen. Fokus riktas tydligare mot ”vanligt folk”. Rättvisefrågorna prioriteras mer än tidigare.
Samtidigt är stödet för Socialistpartiets kandidat Anne Hidalgo i det stundande franska presidentvalet knappt mätbart. Och i Nederländerna är socialdemokraterna en skugga av sitt forna jag. Medan Socialistpartiet i Portugal fick egen majoritet i ett nyval i januari i år som framkallades av att kommunistpartiet och Vänsterblocket drog undan sitt stöd för regeringen. Men den manövern belönades inte. Stödet för båda sjönk kraftigt.
Flera av de partier och rörelser med vänsterpopulistisk profil som växte fram efter finanskrisen har inte lyckats växla in framgångarna i ett ökat eller permanent stöd.
I Sverige har Vänsterpartiet haft framgångar i opinionen under några år. Men nu är det Socialdemokraterna som växer i opinionsmätningarna. De politiska konjunkturerna kommer och går, även på vänsterkanten. Gårdagens vinnare kan bli framtidens förlorare. Och tvärtom. I höst är det val.
Inlägget Osäker framtid för vänsterpopulismen dök först upp på Dagens Arena.
I långa stycken är situationen för romer alltjämt präglad av utanförskap och förnedrande behandling. Det behövs genomgripande reformer även i Sverige. Här är våra fem förslag, skriver Thomas Hammarberg, Soraya Post och Hans Caldaras.
Den 8 april firas Romernas nationaldag. Möten kommer att hållas på en rad platser i landet. Romska aktivister får tillfälle att säga några sanningens ord. Budskapet är uppenbart: något måste göras för att hindra den diskriminering och det utanförskap som alltjämt drabbar romer över hela Europa.
De försök som gjorts under senare år inom EU och i en del medlemsländer har tyvärr inte satt stopp för antiziganismen och den utspridda diskrimineringen av romer. Mer seriösa insatser krävs för att på allvar säkerställa romernas mänskliga rättigheter. Detta gäller också Sverige.
Här tillsattes en kommission 2014 som fick benämningen ”Kraftsamling mot antiziganism”. Strax innan hade en vitbok med titeln ”Den mörka och okända historien” offentliggjorts. Kommissionen visade i sin slutrapport 2016 att romer fortfarande utsattes för diskriminering i Sverige.
En del av kommissionens förslag har därefter lett till vissa positiva åtgärder. Men i långa stycken är situationen för romer alltjämt präglad av utanförskap och förnedrande behandling. Det krävs politiska åtgärder för att göra full verklighet av ”kraftsamlingen”.
Romerna har formellt status som en av våra fem nationella minoriteter. Detta har folkrättsligt stöd genom de bindande konventioner i Europarådet som kräver respekt för dessa minoriteters språk, kultur och mänskliga rättigheter. Den verklighet som romer konkret upplever stämmer dock illa med de rättigheter som formuleras i dessa konventioner.
Polisens skandalösa massregistrering av romer som avslöjades av Dagens Nyheter 2013 togs upp av kommissionen men ledde aldrig till en rättslig prövning. De utsatta fick nöja sig med möjligheten till en viss ekonomisk kompensation. Förtroendet för polismakten minimerades ytterligare i romska kretsar.
Utanförskapet bland romer i Sverige är fortfarande markant och gäller inte bara relationen till polisen utan också till en rad andra myndigheter och institutioner. De antiziganistiska tendenserna i samhället har underminerat romernas förtroende.
Den helt lagliga närvaron av ett antal romer från Rumänien och Bulgarien har attackerats av vissa politiska företrädare. Dessutom har en del av dessa romer utsatts för fysisk misshandel. De drabbade har sällan vågat polisanmäla de händelserna. Ett av skälen kan vara att det finns rapporter om brutala ingripanden av enskilda poliser mot romer i denna grupp. Detta måste tas på allvar.
Dessa besökare har kommit hit därför att de och familjerna där hemma haft svårt att försörja sig på grund av det påtvingade utanförskapet i hemlandet. EU gör nu vissa försök att stimulera reformer mot dessa orättvisor, men det går trögt. Det är viktigt att svenska företrädare tar aktiv del i detta reformarbete. Samtidigt bör den bilaterala dialogen med Bulgarien och Rumänien utvecklas med inriktning på minoriteters rättigheter. Vidare bör det göras klart här att besökande romer från dessa och andra EU länder har samma rätt att vistas i Sverige som alla andra EU-medborgare har.
Det behövs genomgripande reformer även i Sverige. Här våra förslag:
ETT. Kommissionens konkreta förslag bör analyseras djupare. Det gäller inte minst kravet på en nationell institution för romska frågor. Precis vad som gäller en annan nationell minoritet; samerna, borde det ges utrymme och stöd för ett sekretariat för romska angelägenheter och med romsk personal. Ett av målen skulle förstås vara att konkret motverka antiziganismen i alla dess former.
TVÅ. En sådan institution skulle komplettera men inte ta över det ansvar som ligger – eller borde ligga – på de allmännas myndigheter och institutioner. Det är ett olyckligt förhållande i dag att romer inte sällan känner sig ovälkomna inför sådana institutioner. Den atmosfären av utanförskap måste brytas. Vissa myndigheter är särskild berörda, exempelvis polismyndigheten, diskrimineringsombudsmannen, Skolverket och Migrationsverket, men också andra institutioner. De borde uppmanas att redovisa sina åtgärder för att öppna dörren för den romska befolkningen på allvar.
TRE. Romernas status som nationell minoritet ställer också andra krav på det officiella Sverige. Det gäller inte minst respekten och stödet för den romska kulturen och dess historia. Den svenska skolan har alltjämt luckor på den punkten. En ingående analys bör genomföras om de krav som faktiskt ställs i Europarådets konventioner för minoriteters rättigheter och som förstås ska respekteras.
Vitboken om hur romer hade behandlats täckte förhållanden under förra seklet. Nu bör en liknande genomgång göras för tiden därefter.
FYRA. Vitboken om hur romer hade behandlats täckte förhållanden under förra seklet. Nu bör en liknande genomgång göras för tiden därefter. En sådan granskning skulle värdera resultatet av de besluts som fattats av myndigheter på olika nivåer. Utvärderingen skulle, liksom vitboken, också innefatta ingående intervjuer med romska företrädare med olika bakgrund, erfarenheter och nuvarande situation. De som får uppdraget att genomföra denna granskning måste vara oberoende i förhållande till berörda myndigheter.
FEM. När vitboken presenterades anordnades en konferens för att markera att dess budskap togs på allvar. Det var uppskattat bland romer. Men fortfarande saknas en officiell ursäkt från svenska staten till det romska folket för de vidriga övergrepp som belystes i vitboken. Att diskrimineringen i flera avseenden fortsatt fram till våra dagar gör en sådan ursäkt mer angelägen och befogad.
Thomas Hammarberg, Europarådets Kommissionär för Mänskliga Rättigheter 2006–2012, ordförande i regeringens kommission mot antiziganism 2014–2016.
Soraya Post, Ledamot av EU-parlamentet 2014–2019, ledamot av regeringens kommission mot antiziganism.
Hans Caldaras, Musiker och föredragshållare om romsk historia och verklighet, ledamot av kommissionens rådgivande kommitté.
Inlägget Diskrimineringen av romer måste få ett slut dök först upp på Dagens Arena.
Bara i Stockholm lever idag drygt 8000 barn i fattigdom, och om några veckor börjar sommarlovet. Det betyder att det kostnadsfria skolkortet slutar gälla. Det är inte rimligt att SUV-ägarna får tusen kronor i bidrag samtidigt som barn isoleras efter att Idas sommarvisa klingat ut. Det skriver Lisa Palm och Paulina Sokolow från Fi Stockholm […]
Inlägget Förvandla ditt bilbidrag till ett barnbidrag! dök först upp på Fempers Nyheter.
Nyamko Sabuni berättade nyligen i ett samtal med SvD:s politiska chefredaktör Tove Lifvendahl att hon tänker packa bilen och fly till Norge om det blir krig i Sverige. Uttalandet fick kritik eftersom många anser det rimligt att våra ledande politiker stannar kvar i landet om vi angrips. Vi förväntar oss kanske inte att Sabuni ska vara en Zelenskyj, men många tänker nog att den sortens feghet känns rimligare för en kapten på ett italienskt kryssningsfartyg än för en svensk partiledare.
Polisen fick ett samtal om ett bråk i ett radhus i Kista på torsdagseftermiddagen. När polispatrull kom till bostaden påträffades en skadad kvinna. I bostaden befann sig också en man, ytterligare en kvinna och ett barn.
Inlägget Två gripna för mordförsök dök först upp på Nyhetsbyrån Järva.
På regeringskansliets hemsida står det att läsa om att statssekreterare Nina Andersson bjöd in till ett sakråd med ungdomsorganisationer den 29 mars. Fokus på mötet var att inhämta synpunkter och medskick till arbetet med att ta fram åtgärdsprogram mot olika former av rasism.
Det är viktigt för oss att träffa ungdomsorganisationerna och få deras perspektiv och medskick inför framtagandet av åtgärdsprogrammet. Att barn och unga utsätts för rasism är oacceptabelt, säger statssekreterare Nina Andersson.
Syftet med mötet var att särskilt lyssna in barns och ungas perspektiv på vad som behöver göras för att motverka olika former av rasism samt ta del av deras idéer och synpunkter på regeringens arbete på området.
Ungdomsorganisationerna lyfte bland annat okunskapen i samhället om de nationella minoriteterna, däribland urfolket samer. Ett annat medskick var vikten av att informera barn och unga om deras rättigheter. Många barn känner inte till dessa och vet inte hur de kan tillvarata sina rättigheter, ett exempel var när barn och unga utsätts för rasism på nätet. Deltagarna påpekade också att barn och unga måste få kunskap om vart de ska vända sig för att anmäla rasism eller mobbning på nätet och utsatthet för rasism i skolan.
Skolan lyftes som en viktig aktör både när det gäller dess demokratifrämjande uppdrag och ansvar i att stötta elever som utsätts för rasism. Deltagarna efterfrågar större kunskap om rasism bland de som arbetar i skolan samt tydligare skrivningar om rasism i läroplanen.
Organisationerna betonade också vikten av ett långsiktigt arbete och att stärka barns och ungas förtroende för exempelvis rättssystemet eller skolan, så att barn och unga vågar berätta och anmäla om de utsätts för rasism.
Med utgångspunkt i regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott avser regeringen att under 2022 ta fram särskilda åtgärdsprogram mot olika former av rasism. Åtgärdsprogrammen kommer bl.a. att innehålla åtgärder för att synliggöra och motverka respektive form av rasism. Regeringen vill i framtagandet ha en dialog med civilsamhället om kommande åtgärdsprogram.
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
Ryssland utesluts ur FN:s råd för mänskliga rättigheter. Det röstade FN:s generalförsamling för på torsdagen. Inför omröstningen sade Ukrainas FN-ambassadör Serhij Kyslytsia att Ryssland begått fruktansvärda kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Ukraina. Han tillade att utesluta Ryssland ”inte var ett alternativ utan en plikt”, rapporterar BBC. Rysslands representant Gennadij Kuzmin kallade omröstningen för ”ett försök […]
The post Ryssland utesluts ur FN:s människorättsråd appeared first on Syre.
I dag är det fem år sedan terrordådet på Drottninggatan i Stockholm då fem personer dödades och många skadades.
Med anledning av årsdagen deltog statsminister Magdalena Andersson i dag i en minnesceremoni för att hedra offren.
– Mina och svenska folkets tankar går i dag till offren och deras anhöriga. Tillsammans minns vi den dagen med sorg och vrede, säger Magdalena Andersson.
Regeringens arbete mot terrorismen fortsätter.
– Våldet, terrorismen och extremismen har ingen plats i vårt demokratiska samhälle, säger statsministern.