– Klimatpolitiken behöver långsiktighet för att de nödvändiga förändringarna ska komma till stånd. Därmed är det väldigt positivt att vi har en bred enighet bakom betänkandet, det ger goda förutsättningar för en långsiktig klimatpolitik, säger Annika Strandhäll, klimat- och miljöminister.

Miljömålsberedningen tillsattes 2010 som en parlamentarisk kommitté med uppdrag att utveckla strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder för att nå Sveriges miljömål. Det var till exempel beredningen som 2017 föreslog målet att utsläppen inom Sveriges gränser ska vara noll år 2045. 

2020 gav regeringen Miljömålsberedningen det nya uppdraget att föreslå en samlad strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtion. 

När man diskuterar mål för att minska klimatförstörande utsläpp handlar det ofta om vad som släpps ut inom varje lands gränser, från till exempel produktion, transporter och uppvärmning. Det innebär att om vi konsumerar varor som har tillverkats i andra länder och fraktas hit ingår de inte i de så kallade territoriella utsläppen. Inte heller exempelvis utrikesflyg ingår. 

Nu har företrädare för alla riksdagspartier enats om att det ska bli förändring på det – även om M, KD och SD har reserverat sig mot delar i betänkandet. Sverige ska sätta upp mål för hur mycket klimatpåverkan ska minska från vår konsumtion, export, flyg och sjöfart. Dessutom ska utsläppen från offentlig upphandling minska snabbare än utsläpp från samhället i övrigt. 

– Vi har gjort det här i en pionjäranda. Det finns inget annat land som har gjort det här så vi har inte haft någon att titta på, sa Emma Nohrén (MP), Miljömålsberedningens ordförande, när beredningens förslag lämnades över till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S). 

– Det är önskvärt att alla länder ställer om sina territoriella utsläpp i linje med en och en halv-gradersmålet, men vi vet att så inte är fallet. Därför föreslår Miljömålsberedningen att Sverige som första land i världen ska ta ett samlat grepp om Sveriges globala klimatavtryck, sa Emma Nohrén.

Betänkandet föreslår att Sverige antar ett nytt mål om att senast 2045 ha ett negativt klimatavtryck. Vi har redan ett mål om territoriella utsläpp som enligt förslaget ska kompletteras med mål för för konsumtionens klimatpåverkan samt för exportens klimatnytta. 

Det sistnämnda handlar om att svensk export inom många sektorer har ett mindre klimatavtryck än motsvarande produkter från andra länder; om ett land köper svenskt fossilfritt stål i stället för stål som har producerats med kol uppstår klimatnytta. 

Förslagen ska nu analyseras och beredas så att regeringen kan skicka ett förslag på remiss. 

– Och det ska bli väldigt intressant att se vad civilsamhälle, näringsliv och myndigheter tycker om beredningens förslag. Det ser jag mycket fram emot, sa Annika Strandhäll. 

Fakta

Mål som Miljömålsberedningen föreslår i sitt delbetänkande till regeringen:

Mål för konsumtionens klimatpåverkan, inklusive ett långsiktigt mål om att nå nettonollutsläpp till 2045.Mål för exportens klimatpåverkan.Mål om att inkludera den internationella flygets och sjöfartens klimatpåverkan i Sveriges långsiktiga territoriella klimatmål.Mål om att inkludera koldioxidutsläpp från inrikes flyg i etappmålet för inrikes transporter till 2030.Mål om att utsläppen från offentligt upp­handlade varor och tjänster ska minska snabbare än utsläppen från samhället i övrigt. Miljömålsberedningen föreslår även ett paket styrmedel och åtgärder inom detta område, inklusive ett krav att beakta de nationella klimatmålen i offentlig upphandling.

I dag fredag ställs aktivisten Justyna Wydrzyńska inför rätta i Warszawa för att ha hjälpt en kvinna med en medicinsk abort. Hon riskerar nu tre års fängelse. Fallet är det första i sitt slag i Europa och har väckt stor uppmärksamhet.
– Jag kanske kommer stå där ensam i rätten, men tack vare all solidaritet känner jag mig inte övergiven, säger Justyna Wydrzyńska till Arbetaren.

Justyna Wydrzyńska är en av grundarna till Abort Dream Team, ett nätverk som kämpar mot den rådande synen på abort i Polen och som erbjuder konsultation om säkra aborter i hemmet. 

I Polen är det olagligt att göra abort genom sjukvården, men det är ändå möjligt för kvinnor att göra dem själva om de lyckas få tillgång till abortpiller, genom så kallad medicinsk abort.

Abortion Dream Team är del i det internationella nätverket Abortion Without Borders, AWB. De hjälper även personer som måste genomgå senare medicinska eller kirurgiska aborter med resa till länder där de kan få ekonomisk hjälp att göra aborten lagligt.

FAKTA Abortlagstiftningen i Polen

Polens nya abortlagstiftning trädde i kraft i januari 2021. Redan före det hade Polen en av de striktaste abortlagarna i Europa.

Polen gjorde sin abortlagstiftning striktare år 1993 då man beslutade att endast tillåta abort vid tre tillfällen: Om graviditeten orsakats av våldtäkt eller incest, om den gravidas liv är i fara eller om fostret har skador. Det sista undantaget har nu tagits bort.

Att utföra sin egen abort eller inneha abortpiller är inte ett brott enligt polsk lag, men varje person eller läkare som hjälper gravida personer med en abort utanför de två undantagen i lagen kan dömas till upp till tre års fängelse.

När Arbetaren intervjuar Justyna Wydrzyńska över Zoom är det bara några dagar kvar till rättegången som ska hållas i Warszawa. Hon står åtalad för att ha bistått vid en abort och för att ha innehaft receptbelagda mediciner som hon utan tillstånd förmedlat till andra. Åtalet avser en händelse som inträffade två år tidigare. 

Det var i februari 2020 som Justyna Wydrzyńska tog emot samtalet till hjälplinjen från en kvinna som var i behov av en abort. Pandemin pågick för fullt i Europa och i land efter land stängdes gränserna.

– Vi förstod därför att det kunde bli problem för paketet med abortpillret att nå fram. Kvinnan förhörde sig också om resor till Tyskland för hon ville verkligen genomföra aborten. Men hon pressades av sin man, och tvingades stanna hemma. Jag har också haft en utnyttjande partner i mitt liv och vet hur det känns att vara i en utsatt situation. Eftersom jag hade abortpiller hemma för eget bruk, bestämde jag mig för att skicka dem till henne direkt. 

Efter några dagar fick Abortion Dream Team veta att mannen rapporterat brevet till polisen. Några månader senare, i juni 2021, kom polisen plötsligt till Justynas hem med order om en husrannsakan. 

– De tog alla mina datorer, mina telefoner och mina barns datorer. Det var en tuff situation. De tog till och med gamla mobiltelefoner från nittiotalet. Sedan drog hela den rättsliga karusellen igång och i november förra året fick jag besked om åtal, berättar Justyna Wydrzyńska.

Justyna Wydrzyńska har arbetat för kvinnors rätt till abort i 16 år. Foto: Grzegorz Żukowski

I januari 2021 godkände Polen ytterligare restriktioner i den redan stränga abortlagstiftningen. Abort tillåts endast vid graviditet efter våldtäkt, incest eller om moderns liv är i fara. Den nya lagstiftningen innebär även att abort av foster med allvarliga skador ska förbjudas. Som ett exempel genomfördes 2017 1057 lagliga aborter i Polen, varav 98 procent var på grund av svåra fosterskador.

Natalia Broniarczyk är aktivist i Abortion Dream Team och deltar också hon i intervjun den här förmiddagen.

– Men även i undantagsfall är det nästan omöjligt att få till en laglig abort. Du måste gå till polisen och anmäla orsaken till aborten, och det kan hända att fallet läggs ned. Och läkare kan vara rädda att genomföra aborter trots att kvinnor riskerar livet. Så var också fallet med en kvinna som dog i höstas i Polen, vilket utlöste stora protester i landet, säger Natalia Broniarczyk.

I höstas miste 30-åriga Izabela livet i samband med en abort. Hon var gravid i 22:a veckan med sitt andra barn när vattnet gick och hon blev svårt sjuk med feber. Hon lades in på sjukhus i staden Pszcyna i södra Polen. Fostret hon bar på var svårt skadat och vägde bara 500 gram. Men läkarna vägrade att genomföra en abort och hennes liv gick inte att rädda. Händelsen utlöste stora demonstrationer i Polen.

Så sent som i januari i år avled ytterligare en kvinna, Agnieszka, i staden Czestochowa i Polen, i samband med en tvillinggraviditet. Hon lades in på sjukhus med svåra buksmärtor. Två dagar senare dog det ena fostret. Sjukhuset ska ha avvaktat i en vecka, varpå även det andra fostrets hjärta slutade slå. De båda fostren opererades ut alldeles försent. Sjukhuset kallade in en präst för att begrava dem, medan Agnieszka blev allt sämre och senare avled.

Under torsdagen genomfördes demonstrationer i protest mot åtalet i flera polska städer. Bilden är tagen i Wroclaw. Foto: Krzysztof Zatycki

De senaste åren har protester återkommande genomförts i Polen för kvinnors rätt att bestämma över sina kroppar. Abortion Dream Team fortsätter trots rättegången sitt dagliga arbete. De har startat en feministisk kampanj till stöd för Justyna Wydrzyńska med hashtaggen #IamJustyna.

Justyna Wydrzyńskas fall har även uppmärksammats av ett flertal människorättsorganisationer. Amnesty International har utlyst en internationell kampanj och dagen före rättegången anordnades demonstrationer i flera polska städer.

– Ibland är jag stark, ibland tänker jag att det hela är som en mardröm. Jag är tacksam över all solidaritet och stödet från mina vänner. Jag kanske kommer stå där ensam i rätten, men tack vare all solidaritet känner jag mig inte övergiven. Och jag vet att vi kommer vinna. Det viktiga är också solidariteten från dem som i vanliga fall inte brukar tänka på aborträtten, och som nu säger att de är med mig. Det är det viktigaste.

Det var på Expressens kulturfest som Tensta Gospel Choir fick ta emot musikpriset Spelmannen 2021. Det är det första priset som Tensta Gospel Choir får.
 - Ett erkännande av att vi berör faktiskt”, säger konstnärlige ledaren Cedwin Sandanam. 

Inlägget Tensta Gospel Choir vann Spelmannen 2021 dök först upp på Nyhetsbyrån Järva.

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.

Under gårdagen meddelades i ett pressmeddelande att regeringen, torsdag den 7 april, beslutat om två nya uppdrag för att förverkliga arbetet med romsk inkludering. Statens skolverk och Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram en utbildning för brobyggare med romsk språk- och kulturkompetens. Länsstyrelsen i Stockholm får i uppdrag att fördela statsbidrag till kommuner för att främja romsk inkludering.

Dessa beslut viktiga steg för att förverkliga arbetet med strategin för romsk inkludering, där målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha lika likvärdiga möjligheter i livet som den som inte är rom, säger kulturminister Jeanette Gustafsdotter.

Regeringen har den 7 april tagit två nya beslut inom ramen för strategin för romsk inkludering. Det ena beslutet är ett uppdrag till Statens skolverk och Socialstyrelsen, som ska att ta fram och tillgängliggöra en utbildning för brobyggare med romsk språk- och kulturkompetens.

Brobyggare fungerar som länk mellan romska familjer och det offentliga. Utbildningen tas fram för arbete inom till exempel barn- och vuxenutbildning samt socialtjänst och hälso- och sjukvårdssektorn. I uppdraget ingår även att bedöma behovet av brobyggare i kommunala och regionala verksamheter såsom skola och socialtjänst.

Det andra uppdraget tilldelas Länsstyrelsen i Stockholm som ska fördela statsbidrag till kommuner för att förbättra romers inkludering i samhället. Detta kan till exempel handla om att se till att det finns en struktur i kommunen där man tillsammans med romer som bor i kommunen arbetar för att möjliggöra romers deltagande i samhället på lika villkor som andra. Det är viktigt att fler kommuner involveras i arbetet då det främst är på lokal nivå de största behoven finns.

Statsbidrag får lämnas till insatser som på olika sätt bidrar till att främja romsk inkludering inom områdena utbildning, arbete, bostad, hälsa, social omsorg och trygghet, kultur och språk samt civilsamhällets organisering. Förordningen föreslås träda i kraft den 10 maj 2022.

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS

Resande/Romers internationella dag firas den 8 april till minne av den första Romska kongressen som ägde rum i London 1971. Trots att Resande/Romer är ett splittrat folk som inte har ett eget land och bor på alla världens kontinenter finns det gemensamma symboler som man enats kring. Vid kongressen antogs 8 april som Resande/Romers gemensamma internationella dag och Gelem, gelem som nationalhymn.

Gelem, gelem (Jag har vandrat) har en melodi som är traditionell och texten är skriven av Jarko Jovanovic. Idag är det förmodligen den Resande/Romska sången som spelats in flest gånger. Gelem Gelem är en sång som beskriver Resande/Romers historiska vandring från Indien, samt utsatthet och styrka.

Resande – Resanderomer härstammar från de migranter som kom till Sverige på 1500-talet och utgör den största gruppen i minoriteten romer.Svenska Romer – kalderashromer kom till Sverige i slutet av 1800-talet.Finska Romer – kaleromerna från Finland kom till Sverige när passtvånget mellan de nordiska länderna avskaffades 1954.Utomnordiska Romer – lovararomer kom till Sverige genom en så kallad organiserad överföring av romer från Östeuropa i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet.Nyanlända Romer – arli- och gurbetiromer kom till Sverige på 1990-talet och 2000-talet som flyktingar från Balkan.

Romernas språk kallas é romani chib, ibland även romanés eller bara romani. Sedan år 2000 är é romani chib ett av Sveriges nationella minoritetsspråk.

Gelem, gelem (första versen)

Gelem, gelem lungone dromensa
Maladilem baxtale romensa
Air omalen katar tumen aven
E caxrencar bokhale chavensar
”Aai romale, aai chavale”

Jag gick, jag gick på de långa vägarna
Där mötte jag många lyckliga romer
A, romer säger, var kommer ni ifrån?
Med alla tält och hungriga barn.
”Aai, romer, aai, ungdomar”

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS

FRANKRIKE | Mars månads rekordartade köldknäpp har tagit Europa med storm, med temperaturer mellan 11 och 18 grader under normalnivåer, enligt statistik från det franska jordbruksinstitutet INRAE. Frankrike upplever sin kallaste vår sedan 1947.

Kylan har medfört stora utmaningar för europeiska jordbrukare och i synnerhet inneburit politisk huvudvärk för jordbruksberoende nationer som exempelvis Nederländerna och Frankrike där låga och ihållande temperaturer fått många åkermarker att tjäla istället för blomma.

Även produktion av frukter och vin har drabbats, rapporterar Washington Post.

– Det är svårt att utvärdera vad som är orsakat av frost, men helt klart har kölden slagit mot många fruktträdgårdar och vingårdar, säger Jean-Marc Touzard, forskningschef vid INRAE, till Washington Post.

The post Köldknäpp lamslår Europas jordbruk appeared first on Tidningen Global.

av Katja Hildén // Artikel i Offensiv

Boken Jag är inte död, jag är bara gammal är en skakande skildring av svensk äldreomsorg då den inte fungerar utifrån ett äldre- och anhörigperspektiv.

Ylva Floreman skriver om sin mors och författarens egna erfarenheter med skoningslös ärlighet som bara blir uthärdlig tack vare författarens värme och solidaritet med människorna i boken.
27 procent av Sveriges befolkning är över 65 år och var femte svensk vårdar regelbundet en närstående. Det innebär att många av oss är väl förtrogna med den plågsamma verklighet som lyfts fram i boken. Det krävs en smula mod för att vända blad när smärtan hugger tag i en redan på första sidan. Åtminstone jag brukar snabbt skjuta undan tankarna på en eventuell framtid som sjuk, fattig och pensionär.
För anhöriga med liknande erfarenheter som författarens kan det kännas lite av en välsignelse att få läsa en bok som tar upp så mycket av det man själv känner, tänker och erfar. Ylva Floreman beskriver dessutom äldre människor i boken på ett intressant och värdigt sätt i skarp kontrast till den avhumaniserade behandling de alltför ofta möter inom svensk äldreomsorg.

För sköra och sjuka pensionärer som saknar tillräckligt med pengar för att lösa vårdbehovet via dyra privata lösningar återstår den ständigt nedbantade offentliga omsorgen som ofta inte fungerar varken för dem eller för de anställda.
Ylva beskriver sakligt de förnedrande, fysiskt smärtsamma och livsfarliga situationer som uppstår under dessa ohållbara villkor, och den avhumaniserande, utstuderat snåriga byråkratin som har förvandlats till att i praktiken förhindra pensionärer från att få igenom sin rätt till vård, trygghet och livskvalitet.
Författaren tydliggör också att det är kombinationen av ekonomisk högerpolitik som möjliggör denna orättvisa och grymma äldreomsorg. Profitjakten inom välfärden innebär att anställda och brukare inte är första prioritet, utan vinsten. Det går ut över arbetsmiljö, villkor och kvaliteten på omsorgen.

Som läsare frågar jag mig själv hur vi i ett av världens rikaste länder kan behandla en utsatt samhällsgrupp på det här omänskliga sättet? Det är ju inte på grund av bristande resurser. Många pensionärer i Sverige har det bättre än någonsin, samtidigt som alltför många pensionärer tvingas uthärda sina sista år på ett oacceptabelt sätt.
Boken tydliggör även hur arbetarklassförtryck, ojämställdhet mellan könen och rasism präglar både anställdas arbetsvillkor och de äldres livsvillkor. Äldreomsorg handlar om människosyn och fördelningspolitik. Det går inte att driva en god äldreomsorg utan tillräckliga resurser. En god äldreomsorg för alla oavsett ekonomisk klasstillhörighet leder till samhällsvinst på flera plan.
Ylva tar också upp om hur pandemin blottade de skriande bristerna i den nyliberalt anpassade äldreomsorgen och en vag förhoppning om att vi skulle ta lärdom av detta. Men hittills har det inte skett några radikala förändringar inom äldreomsorgen.

Det är valår och boken är bara 136 sidor lång. Tänk om ansvariga politiker och övriga makthavare skulle läsa denna engagerande bok om en bister verklighet och sedan välja de äldre och sköras sida istället för de hänsynslösa välfärdsoligarkernas?

Författare: Ylva Floreman
Förlag: Verbal förlag
Utgivningsår: 2022
Antal sidor: 136

Inlägget Skakande om en svensk äldreomsorg som inte fungerar dök först upp på .

Fler än 800 professionella kvinnor inom Irans tv- och filmindustri har undertecknat ett #metoo-upprop som cirkulerat den gångna veckan. Skådespelarna, filmmakarna och regissörerna kräver en oberoende granskningskommission. Uppropet har väckt starka reaktioner och visar på den nya era som inletts i branschen. Först gick två regissörer ut och berättade om sexuella trakasserier de utsatts för […]

Inlägget Ny #metoo-våg skakar Irans filmindustri dök först upp på Fempers Nyheter.