Inlägg publicerade i “Tidningar”

De ukrainska barn som har fått uppehållstillstånd i Sverige har hittills inte inneburit någon större utmaning för skolan i de största mottagningskommunerna. Många har ännu inte ansökt om skolplats. I Stockholm anser man att de platser som erbjudits av friskolor inte behövs i nuläget.

Hittills har drygt 2 500 barn i åldern 6-18 år från Ukraina fått uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa befinner sig nästan 1400 i Stockholm eller kranskommuner. Efter det kommer de andra storstadsregionerna. Även om flyktingar från Ukraina inte har skolplikt, kommer en stor del av de här barnen inom kort att börja i en svensk skola.

I Göteborg har knappt 300 barn 6-18 år anlänt hittills. 100 grundskoleelever och 14 på gymnasienivå kommer att få börja skolan inom kort.

– Först kartläggs barnens förkunskaper på en mottagningsenhet, sedan placeras de ut på olika skolor. Barnen har rätt att gå i en skola nära hemmet som alla andra, säger Marie Åhman, kommunikationschef på skolförvaltningen i Göteborgs stad.

Regeringen har nyligen återinfört ett undantag för friskolor att frångå kösystemet för att kunna erbjuda ett begränsat antal platser för nyanlända i form av en särskild kvot. Det här undantaget infördes efter att många flyktingar kom till Sverige 2015, och var i bruk till och med årsskiftet.

Friskolornas riksförbund gick själva ut och bad om att få möjlighet att ta emot ukrainska elever genom att kvotregeln återinfördes.

Men när det gäller den senaste perioden då kvoten gällde, är resultatet ganska blygsamt i hur många elever som tagits emot på friskolor. Som mest, efter att regeln infördes, anmälde 103 friskolor (2017) i landet intresse för att ta emot nyanlända elever. I hur stor utsträckning de här platserna fylldes saknas någon sammanställning om, men enligt Friskolornas riksförbund stod många platser i slutänden tomma. Friskolornas riksförbund kritiserar att de inte fått tillräcklig information från kommunerna:

”Om man inte vet att det finns flyktingar på plats som behöver skola så är det svårt att bistå. Många kommuner valde att hålla friskolorna utanför” skriver Lena Skoogberg, kommunikatör på Friskolornas riksförbund i ett mejlsvar.

Dessutom, menar organisationen, har kommunerna inte informerat flyktingarna om det fria skolvalet i Sverige. Någon kommun ska ha sagt att de inte ville samarbeta med berörd friskola/friskolor. Därför, skriver förbundet, har de nu en löpande dialog med SKR och Skolverket för att se till att friskolorna inte ”glöms bort”.

Men Liz Berg, enhetschef för START Stockholm, en mottagningsenhet för nyanlända flyktingar, säger att de, i dagsläget, upplyser om skolvalet.

– Vi säger i våra mottagningssamtal med flyktingar att det finns friskolor. Bor de i en familj som har barn i friskolor så kanske de vill gå där. Generellt är det få flyktingelever som väljer en friskola, säger Liz Berg.

Hittills har 330 nyanlända ukrainska barn anmält intresse för att börja skolan i Stockholms stad. Att det är förhållandevis få jämfört med de över 800 barn från Ukraina som fått uppehållstillstånd i kommunen, tror Liz Berg och kollegerna beror på att många hittills nöjt sig med distansundervisning från hemlandet.

– Nästa läsår tror jag att det kan bli många fler som kommer till oss, säger hon.

Att ordna platser på kommunens skolor för de som anmält intresse har än så länge inte varit några problem. Det är i huvudsak skolor i närheten av flyktingarnas hem som kommer att ta emot. I de lägre stadierna hamnar barnen direkt i en befintlig klass, och bland de lite äldre i grundskolan går man parallellt i en förberedelseklass.

12 friskolor har hittills anmält intresse för att ta emot elever, men kommunen har så här långt inte haft behov av de platserna.

– Beroende på hur saker och ting utvecklar sig tror vi att de platser vi fått fram kommer att räcka länge, säger Liz Berg.

Hon betonar att kommunen har ansvar för att placera nyanlända barn.

– Sedan står det friskolor fritt att själva ta emot elever i den mån de vill, säger Liz Berg.

I Göteborg finns friskolorna huvudsakligen på gymnasienivå. Av 37 friskolor på gymnasienivå var som mest tio stycken engagerade genom att erbjuda skolplatser efter det stora flyktingmottagandet 2015. Nu är det nere på tre skolor inför hösten, vilket hänger ihop med att efterfrågan sjunkit stadigt.

Maija Söderström, planeringschef för mottagande på gymnasienivå, vet inte om fler friskolor nu kommer att anmäla intresse för att ta emot nyanlända.

– Vi hade ett bra samarbete med friskolorna 2014-15, och vi har klarat uppdraget, genom att de som har kommit sedan 2014 har erbjudits utbildning på språkintroduktion, säger Maija Söderström.

Hon tycker inte att det är något anmärkningsvärt att en majoritet av friskolor på gymnasienivå – 27 stycken – inte anmälde intresse för att ta emot nyanlända under senaste perioden det var aktuellt.

– Man måste veta vad det innebär att ta emot nyanlända elever. Det kräver utrymme och kunskap. Det är ett svårt arbete och annorlunda gentemot att bedriva vanlig gymnasieutbildning, säger Maija Söderström.

Inlägget Inget högt tryck på skolan från flyktingbarn dök först upp på Dagens Arena.

Alla de grundläggande argumenten för att stå fria från Nato finns kvar efter Rysslands överfall på Ukraina. Friheten från Nato är också en frihet att inleda andra samarbeten inom försvars- och säkerhetspolitiken, skriver Jonas Sjöstedt.

Debatten om svenskt och finskt medlemskap i Nato har tagit fart efter Rysslands invasion av Ukraina. Samtidigt visar vårt kraftfulla stöd för Ukraina hur väl alliansfriheten fungerar. Friheten från Natomedlemskap ger oss alla möjligheter att ta ställning för folkrätt och demokrati och att aktivt stödja ett land som angrips. Det är en frihet som också gäller när det är Natoländer som Turkiet eller USA som förtjänar kritik.

Alla de grundläggande argumenten för att stå fria från Nato finns kvar efter Rysslands överfall på Ukraina.

Natomedlemskap innebär förpliktelser som kan öka risken att vi dras in i krig.

Natomedlemskap ger utrikespolitiska lojaliteter som de facto begränsar våra möjligheter att agera självständigt som medlare och som en tydlig egen röst inom utrikespolitiken.

Ett finskt och svensk medlemskap i Nato kan öka spänningen och upprustningen i vårt närområde.

Natomedlemskap binder oss vid en militär strategi där möjligheten att använda kärnvapen är central. Våra möjligheter att agera för kärnvapennedrustning begränsas.

Turkiet är en av Natos viktigaste medlemmar, ett land som använder militären mot sin egen befolkning, bryter mot folkrätten och för ett utdraget krig mot de kurder i norra Syrien som befriade världen från IS.

Det finns en överhängande risk att Trump vinner nästa presidentval i USA, USA är den dominerande medlemmen i Nato. Även andra Natoländer som Ungern, Polen och Turkiet är inne i en auktoritär politisk utveckling.

Friheten från Nato gör att vi kan agera och ta ställning. Det är också en frihet att inleda andra samarbeten inom försvars- och säkerhetspolitiken.

Sverige har ett särskilt nära samarbete med Finland, vi har uppenbara gemensamma intressen på området. Vi har också samarbeten med flera Natoländer, inte minst i Norden. Nyligen annonserades ett fördjupat försvarssamarbete med Norge. Inom EU finns en särskild artikel i fördraget om att man ska stödja varandra om ett land utsätts för väpnat angrepp. Men vi samarbetar också nära med icke EU-länder som Storbritannien. Vi ser ett lapptäcke av samarbeten och avtal på området, vi är inte i en situation då vi måste välja Nato eller inget.

Jag är motståndare till Natomedlemskap, men inte motståndare till att vi förbinder oss att stödja andra länder om de angrips. Det är en självklarhet att Sverige skulle stödja Finland militärt om landet anfölls av Ryssland.

Rysslands överfall på Ukraina visar vilka hot som finns i vår omvärld. Samtidigt visar krigets utveckling och Ukrainas framgångsrika motstånd att Rysslands militära förmåga är betydligt sämre än vi trodde. Det ryska bakslaget i Ukraina och omvärldens sanktioner kommer sannolikt att skapa ett militärt försvagat och mer isolerat Ryssland. Men så länge Putin sitter vid makten kommer Ryssland att fortsätta vara en ockupationsmakt och ett direkt hot mot grannländer som Ukraina, Georgien och Moldavien.

Ett Natomedlemskap riskerar att försämra Sveriges säkerhet och öka spänningen i vårt närområde. Men det är inte självklart att dagens politik av alliansfrihet och överlappande samarbeten med olika likasinnade länder är den enda modellen framöver. Lapptäckesmodellen visar på möjligheten att förstärka vår säkerhet genom nya samarbeten. Det är samarbeten som vi i första hand bör söka med likasinnade länder och länder i vårt närområde.

Med dagens utveckling skulle vi istället kunna skapa en nordisk försvarsunion som något som fungerar parallellt med Nato och EU.

Efter andra världskriget fanns det långt gångna planer på en Nordisk försvarsunion. Tankarna på en sådan övergavs när Norge, Danmark och Island inträdde i Nato. Med dagens utveckling skulle vi istället kunna skapa en nordisk försvarsunion som något som fungerar parallellt med Nato och EU. Några nordiska länder står fria från Nato, andra från EU, men alla skulle kunna vara med i en Nordisk försvarsunion. Det skulle stärka säkerheten för alla de nordiska länderna utan de nackdelar som Natomedlemskapet innebär för Sverige och Finland.

Natos framtid är oviss, inte minst med det kommande presidentvalet i USA. Det talar för en nordisk försvarsunion. Ett samarbete mellan nordiska länder skulle dessutom ha ett betydligt starkare folkligt stöd än ett Natomedlemskap i Sverige och Finland. Många tvekar med rätta inför att vara med i kärnvapenallians och militär allians med Turkiet.

Skulle Danmark, Norge och Island vara intresserade? Det vet vi först när debatten har startat på allvar, men stödet för ökat nordiskt samarbete är stort i alla nordiska länder. Även om en nordisk försvarsunion bara skulle omfatta tre eller fyra länder vid starten så skulle den vara öppen för att anslutning för alla nordiska länder i framtiden.

Det är dags att diskutera alla alternativ som finns till Natomedlemskap.

Jonas Sjöstedt är författare och tidigare ordförande i Vänsterpartiet 

Inlägget En Nordisk försvarsunion är ett alternativ till Nato dök först upp på Dagens Arena.

Eva Eriksson och Håkan Svärdman anser att Pensionsmyndigheten sprider myter om alltför goda pensioner. Kritiken är på flera punkter felaktig – och vi står fast vid att Sverige generellt sett inte har låga pensioner, skriver Carl-Magnus Löfström och Ole Settergren från Pensionsmyndigheten.

I debattinlägget Sluta sprida myter om pensionärers goda ekonomi den 31 mars skriver Eva Eriksson från SPF Seniorerna och Håkan Svärdman från försäkringsfacket Forena att Pensionsmyndigheten ”sprider felaktiga myter om pensionärers ekonomiska vardag”. Vi vill särskilt kommentera tre aspekter av den kritik som rikas mot myndigheten.

Vad som ger en god pension. Eva Eriksson och Håkan Svärdman skriver att Pensionsmyndighetens budskap är att ”det är lugnt ifall man jobbar och har tjänstepension – då får man det bra som pensionär”. Detta är ett felaktigt påstående.

Pensionsmyndighetens budskap har i många år varit att det som påverkar pensionen mest är hur mycket man tjänar genom hela livet, om man har tjänstepension och vid vilken ålder man går i pension. Vi har aldrig sagt något om huruvida dessa tre faktorer automatiskt leder till att man får det bra som pensionär. Därför lyfter vi också fram olika riskgrupper, till exempel personer i låglöneyrken där garantipensionen innebär att arbete faktiskt inte alltid lönar sig.

Hur ekonomisk standard beräknas. Eva Eriksson och Håkan Svärdman skriver att Pensionsmyndighetens beräkning av pensionärers ekonomiska standard bygger på att vi ”smetar ut ojämnt fördelade inkomster från lön, kapital och privat pension på samtliga pensionärer”.

Detta stämmer inte eftersom Pensionsmyndigheten använder medianvärden, inte medelvärden. Vi redovisar även resultaten för den femtedel av pensionärerna som har lägst respektive högst inkomster, i syfte att just lyfta fram den stora spridningen.

Vilka jämförelser som ger kompensationsgrad. Eva Eriksson och Håkan Svärdman skriver att Pensionsmyndighetens beräkningar ”förvränger bilden av pensionärernas ekonomiska vardag”. Det tydligaste exemplet på skillnaden mellan debattörernas och myndighetens beräkningar gäller kompensationsgrad, det vill säga skillnaden mellan slutlön och pension.

Pensionsmyndigheten anser att det är missvisande att på detta sätt jämföra pension mot pension och lön, i stället för att jämföra pension mot lön.

När Pensionsmyndigheten räknar ut kompensationsgrad jämför vi pensionen vid 65 års ålder mot det som tjänats in till den allmänna pensionen samt inkomster över intjänandetaket vid 60-64 års ålder.
När Eva Eriksson och Håkan Svärdman räknar ut kompensationsgrad jämför de pensionen vid 65 års ålder mot samma sak som Pensionsmyndigheten plus redan uttagen pension i åldern 60–64 år. Pensionsmyndigheten anser att det är missvisande att på detta sätt jämföra pension mot pension och lön, i stället för att jämföra pension mot lön.

När allt detta är sagt kring detaljer och beräkningar är det också angeläget att vi inte tappar bort ett mycket viktigt konstaterande i pensionsdebatten: Sverige har generellt sett inte låga pensioner. I en internationell jämförelse är de svenska pensionerna ungefär genomsnittliga i förhållande till den genomsnittliga inkomsten i landet. Men vi är också de första att hålla med om att det finns de som har låga pensioner, men båda förhållandena kan vara sanna samtidigt.

Pensionsmyndigheten ska stärka pensionssparares och pensionärers ställning som konsumenter av pensioner. För att lyckas måste vi också bidra till att samhällsdebatten om pensioner blir så rättvisande som möjligt. Vi hoppas på en saklig pensionsdebatt även ett valår.

Carl-Magnus Löfström, kommunikationschef
Ole Settergren, analyschef
Pensionsmyndigheten

Inlägget Pensionsmyndigheten: Sverige har inte låga pensioner dök först upp på Dagens Arena.

Samtidigt som krig rasar i Ukraina anklagar Kina Natoländerna USA, Storbritannien och Australien för bygget av ”en Nato-variant” i Asien och Oceanien. Något som får Kina att dra öronen åt sig – samtidigt som Peking växlat upp sina militära ambitioner i vad den kinesiska staten anser vara ”Kinas intressesfär”.

NATO/KINA | USA:s president Joe Biden har tillsammans med Australiens premiärminister Scott Morrison och Storbritanniens dito Boris Johnson sonderat terrängen för en ”indo-oceanisk allians”, ett militärt samarbete som förvisso gick av stapeln hösten 2021 men som Kina menar växlar upp i tempo medan världen är upptagen med att följa utvecklingen i Ukraina:

– Deras slutmål är att skapa en Nato-version för Asien och Oceanien som uttryckligen förväntas tjäna USA:s herravälde, säger Zhao Lijian, talesperson för kinesiska utrikesdepartementet, i en briefing – och tillägger att länderna i regionen ”naturligtvis motsäger sig detta”, rapporterar ABC News.

Västs militära ambitioner i Asien och Oceanien vädras i ett läge när Kina också växlat upp sina ambitioner och militära förmåga, och öppet börjat tala om ”en återförening” med Taiwan medelst vapenmakt.

Säkerhetspakt med Salomonöarna

I slutet av mars undertecknade Salomonöarna och Kina ett officiellt avtal om en säkerhetspakt som tillåter kinesisk militär att stationeras i den melanesiska önationen – något som dock bara bekräftar den utveckling som rått sedan 2020, då Kina först ”leasade” en hel ö för militär räkning.Trots Kinas egna framflyttade positioner stavas vägen framåt ändå fred, menar Zhao Lijian:

– Vi vädjar till USA, Australien och Storbritannien att överge sin kallakrigetmentalitet och nollsummespel och istället uppfylla sina internationella förpliktelser och göra mer för att bidra till regional stabilitet och fred, säger Lijian, rapporterar ABC News.

* * *

Läs även:Kina ”normaliserar” mongolisk minoritetSalomonöarnas kinesiska kärleksrelationEtniska konflikter river sönder Salomonöarna

The post Nato vill expandera i Asien och Oceanien – Kina kritiskt appeared first on Tidningen Global.

BORGERLIGHETEN    Kriserna inom Liberalerna leder till desperata åtgärder. Nu raderar krispartiet Nyamko Sabunis samtal med Ulf Kristersson på partiets egen Youtube-kanal. I fredags avgick Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni. Avgången meddelades bara dagarna efter att hennes citat från ett Youtube-klipp hade fått stor spridning i sociala medier. I klippet som först uppmärksammades av en journalist […]

Polisen i Spanien utreder en affärsman i östra Valencia som haft en samling av över 1 000 uppstoppade djur, bland dem drygt 400 utdöende arter med skyddsstatus, samt det nordafrikanska antilopdjuret oryx som redan är utdött. Samlingen beräknas vara värd motsvarande nästan 300 miljoner kronor på svarta marknaden, enligt polisen som bedömer att affärsmannen riskerar åtal […]

The post Spansk affärsman hade utrotningshotade djur i samling appeared first on Syre.

I november 2020 bröt en väpnad konflikt ut i norra Etiopien, mellan den etiopiska staten och rebeller i regionen Tigray. Enligt en rapport sammanställd av människorättsorganisationerna Human Rights Watch (HRW) och Amnesty kan de omfattande övergrepp som begåtts mot civila i de krigshärjade regionerna likställas med etnisk rensning.  Syre rapporterar från ett panelsamtal arrangerat av […]

The post “Ett folkmord är inte över för att dödandet slutar” appeared first on Syre.

Varmare vintrar gör att allt fler svenska fruktodlare investerar i frostskydd. Ju mer blomknoppen har hunnit utvecklas när frosten slår till, desto större blir skadan. – Frosten skadar träden mer eftersom de har nått längre i utvecklingen. De senare åren har vi sett att det har varit frostskador i södra Sverige. Det är ett ökande problem, […]

The post Varmare vintrar – en het fråga för fruktodlare appeared first on Syre.

Att överge neutralitetspolitiken för att ansluta sig till Nato, just nu, är enligt min mening ett stort misstag. Just nu pågår ett hemskt och blodigt krig i Ukraina där Ryssland genom obeskrivliga övergrepp sätter det mesta ur spel. Här framhålls att Ukraina inte är medlemmar i Nato och därför har Ryssland vågat anfalla.

Israelisk militär har skjutit och dödat två palestinska kvinnor på den ockuperade Västbanken, vid två separata tillfällen under söndagen.Den ena attackerade en gränspolis med kniv, den andra var obeväpnad. Den första dödsskjutningen inträffade vid lunchtid. Enligt israeliska myndigheter närmade sig en kvinna i Betlehem en militär kontrollstation och uppmanades att stanna, men fortsatt röra sig. […]

The post Två palestinska kvinnor dödade på Västbanken appeared first on Syre.