Inlägg publicerade i “Media”

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.

Bussar fyllda med förnödenheter kördes till Mariupol för att lämna mat och medicin i den belägrade staden, och utrymma civila på väg tillbaka. Men ryska soldater beslagtog tolv av bussarna, säger Ukrainas biträdande premiärminister Iryna Veresjtjuk. 45 bussar rullade under torsdagen från Melitopol mot hamnstaden Mariupol, där några av krigets värsta scener utspelat sig. De var […]

The post Ukraina: Ryssland tog våra bussar med mat appeared first on Syre.

TJECKIEN   Sedan kriget inleddes har över 300 000 ukrainska medborgare flytt till Tjeckien. Bland dessa finns ett okänt antal av landets romer. Nu tvingas ukrainskromska flyktingar fly igen efter antiziganistiska attacker. Sedan kriget inleddes och människor tvingades fly från sina hem så har flera fall av grov antiziganism rapporterats. Videoklipp på romska barn som har […]

Absurt att poliser som ska arbeta förebyggande och lösa gängkriminalitet istället tvingas jobba i receptionen anser partiets rättspolitiske talesperson Martin Marmgren. Den 9 februari hävdes de flesta restriktionerna som infördes under pandemin, kort därefter ökade trycket på passbokningar runt om i landet.  –  Anledningen till att vi har det här problemet är att man inte […]

The post MP: Satsa 500 miljoner extra på polisen appeared first on Syre.

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.

Sedan 2016 har Rinkeby Run arrangerat Ramadan Run under fastemånaden. Under pandemin blev det ett uppehåll, men i år återkommer det. I år startar Ramadan Run utanför Järvabadet kl. 18.00 på torsdagar. 

Inlägget Dags för Ramadan Run igen! dök först upp på Nyhetsbyrån Järva.

Denna artikel kan endast läsas av prenumeranter.

Lise Klaveness, ordförande för Norska fotbollsförbundet, riktar hård kritik mot det internationella fotbollsorganet Fifa och den kommande VM-turneringen i herrfotboll i Qatar i november och december senare i år, rapporterar SVT Sport.

NORGE | Den norska fotbollschefens kritik bottnar i Fifa-ordföranden Gianni Infantinos uttalande om att 2022 års fotbolls-VM ”kommer att bli det bästa världsmästerskapet någonsin”.

Lise Klaveness, som företräder ett land som inte kvalificerat sig till det kommande VM-slutspelet i Qatar, underströk bristen på respekt för mänskliga rättigheter som dokumenterats i byggen av såväl arenor som hotell som spelen kommer att använda sig av.

Särskilt migrantarbetares situation och Fifas indirekta ansvar för deras arbetsvillkor, eller brist på dessa, i egenskap av att ha delat ut värdskapet till Qatar lämnar mycket att önska, menar Lise Klaveness:

– Det finns inget utrymme för arbetsgivare som inte kan säkerställa frihet och trygghet för arbetare. Inget utrymme för ledare som inte kan vara värd för damfotboll. Inget utrymme för ledare som lagligt inte kan garantera säkerheten för HBTQ+-personer, säger Lise Klaveness, rapporterar SVT Sport.

The post Norge kritiserar Fifa och fotbolls-VM i Qatar appeared first on Tidningen Global.

Ett gammalt ordstäv säger att har man tagit djävulen i båten får man också ro honom land. Vilket väl kan översättas med att om man råkat göra något mindre välbetänkt så får man också ta på sig uppgiften att lösa problemet. Det skulle kunna stå som motto för dagens bekymmer med att hantera privatiseringspolitikens konsekvenser.

Att friskolereformen enligt 1991/92 års proposition från regeringen Bildt inte var särskilt genomtänkt, välunderbyggd eller ens realistisk torde breda majoriteter i dag kunna ena sig kring.

Det är bara att jämföra propositionens förhoppningar om högre kvalitet, bättre kostnadskontroll, många fler pedagogiska alternativ, fler småföretag och fler kooperativ med dagens verklighet – som ser helt annorlunda ut. Där friskolorna snarast driver upp kostnaderna, där den kvalitet som heter lika chanser för alla försvagas, där segregation och elevsortering ökar och där småföretag och kooperativ slås ut av växande skolkoncerner styrda av starka finansiella intressen med större intresse för vinstmöjligheterna än för pedagogiken.

Men vad vi ska göra åt eländet – det är inte så lätt att veta.

Den nya rapporten ”Marknadsskolan”, som tagits fram på uppdrag av Lärarnas Riksförbund är ett exempel på det.

Uppdraget var från början att föreslå en ny driftsform för privata skolföretag, så att aktiebolagen kunde fasas – enligt tanken att det är aktiebolagsformen, med dess överordnade krav att främja aktieägarnas ekonomiska intressen, som skapat problemen.

Utredarna stannar dock för att detta knappast är möjligt, och de har dessutom dragit slutsatsen att det egentligen inte är bolagsformen som är problemet. Problemet är vad de kallar ”den institutionella ramen” kring friskolorna, alltså själva regelverket.

Med ett annat regelverk, utformat för att blockera de negativa effekterna av vinstintressena, behöver man inte ändra driftsformerna, menar utredarna. För aktiebolagen har ju att verka inom ramen för de lagar och regler som gäller; problemet i dag är att reglerna lämnar för stort utrymme för åtgärder som är bra från vinstsynpunkt men inte från skolsynpunkt.

Framför allt är de kritiska mot skolpengens konstruktion.

Det ligger, självklart, en hel del i att åtskilligt av dagens problem beror på ett otillräckligt eller alltför generöst regelverk, utformat mer med hänsyn till företagens intressen än till samhällets.

Jag har själv under mina många år som friskolekritiker skrivit att ändrade regler, som helt enkelt försvårar möjligheterna att skapa vinster med mindre önskvärda metoder, kan vara ett enklare sätt än åtgärder för vinstbegränsningar.

Utredarna föreslår en särskild friskolelag, som ska precisera vilka krav som företag måste uppfylla för att få driva fristående skolor. Några exempel på krav de menar ska ställas är redan välkända i debatten, som att offentlighetsprincipen ska gälla, att kösystemet ska avskaffas och skolpengen vara mer flexibel och inte kopplad till de kommunala skolornas kostnader. Andra förslag de anser tänkbara är att sätta ett tak för hur många enheter ett företag får driva, ha tvingande regler för insyn och kontroll över hur pengarna används och större begränsningar i etableringsfriheten.

Och ja, jag delar uppfattningen att den här typen av förändringar skulle få bort åtskilligt av dagens problem. Framför allt skulle de minska intresset från stora, rent finansiella aktörer att ge sig in i skolbranschen, eftersom de nya reglerna skulle göra vinstmöjligheterna mycket mindre. Och det är de finansiella aktörerna som driver på koncentrationen till stora koncerner, och det är de stora koncernerna som – i kraft av just sin storlek – svarar för de stora snedvridande effekterna.

Men räcker det?

Jag tvivlar. Liksom många av de ekonomer, exempelvis Jonas Vlachos, som på allvar grävt ner sig i frågan om marknadsmekanismernas effekter för verksamheter som faktiskt inte ska styras av marknadsmekanismer. Marknadens logik är nämligen, som utredarna själva konstaterar, något annat än den logik som ska styra skattefinansierad välfärdsverksamhet.

Det behöver inte handla om någon särskild vinstjakt, det handlar helt enkelt om att kapitalägare vill ha viss avkastning på sina investeringar för att alls göra dem.

Välfärdsåtgärdena ska omfatta alla – även grupper som kostar mycket och som inte genererar några vinster. Men marknadens mekanismer styr, ofrånkomligt, bort från det icke-lönsamma; företag går in på en marknad för att tjäna pengar, inte för att förlora pengar. Möjligheterna till vinst styr företagens val av verksamhet. Det behöver inte handla om någon särskild vinstjakt, det handlar helt enkelt om att kapitalägare vill ha viss avkastning på sina investeringar för att alls göra dem.

Så med vinstsyftande företag kvar i skolan, om än bättre reglerade och kontrollerade än i dag, har vi kvar de segregerande mekanismerna.

Vinstsyftande företag kommer primärt att välja att etablera sig där verksamheterna kan drivas till rimliga kostnader. Eller kräva oerhört mycket mer betalt för att etablera sig någon annanstans.

Vi kan nog ro djävulen i land med de typer av åtgärder utredningen föreslår, men vi lär inte få ut honom ur båten…