Inlägg publicerade i “Media”

The Eighth Appeal Administrative court has found in favour of a Romani mother whose two children were denied access to an integrated school in Uzhgorod and told they must attend a segregated, Roma-only school instead.

The European Roma Rights Centre (ERRC) brought a case on 24th May 2021 against Uzhgorod City Council on behalf of Ljudmila Churej, concerning a city council decision which artificially divided two schools’ catchment areas to ensure Romani children from the Telmana Street neighbourhood attended only a segregated school. The ruling of the 18th April 2022 overturned a negative first instance Administrative Court decision and finds the city council practice to be discriminatory. 

One side of Telmana Street in Uzhgorod is home to a majority-Roma neighbourhood, where the standard of housing is visibly poor: many houses are not officially registered, many have limited or no access to public water and sewerage. The houses on the other side belong mostly to non-Roma, where they generally live in much better conditions. The discriminatory city council decisions from 2017 meant that children living in even-numbered houses on Telmana Street (the non-Romani side) were enrolled in the mainstream “School No.7”, while those living in odd-numbered houses (the Romani side) were enrolled in the 100% segregated “School No.13”. The quality of education in the segregated school is of a significantly lower standard than other schools in the city, as mentioned by the Court in its judgment where it noted that “secondary school №13 enrols only Roma children, whose level of education is much lower than in other educational institutions.” As a result of the judgment, the City Council have removed the division of the street, and Romani parents are free to enrol their children in the mainstream “School No.7”.

Ljudmila Churej, the 41-year-old Romani mother who was represented in the case by the ERRC, said that despite the ongoing war she is pleased that Romani children from her neighbourhood will be given the opportunity for a non-segregated education:

I had eight years of education and I understand that it was not enough and I should have continued my studies, but my parents thought differently. I want my children to have a normal education, the same as any other child attending mainstream school. I want my children to go to a better school than our ‘Roma school’. The teaching at School No.7 is better, the children are more clever. I want my children to have a future. During the war it is a difficult question – if there would be no war I would start collecting documents for the enrolment of my children to School  No.7. I hope the war shall end and my kids will start learning in the mainstream school.

The ERRC’s President Đorđe Jovanović commended the Court for its decision, which he said demonstrated a respect for equality and non-discrimination during a time when most would not imagine such issues to be a priority:

This judgment, issued during a time of war, sends an important message that the rule of law is not dead in Ukraine; that there are judicial bodies willing to rule against racial segregation and discrimination of Roma, even as cities are being reduced to rubble. The Roma of Ukraine have larger concerns at the moment – however this judgment may provide some hope, that in future there will be a rebuilding which will include those institutions that remained true to protecting human rights and condemning discrimination.

The City Council of Uzhgorod has 30 days from the date of the judgment to appeal the decision to the Supreme Court of Ukraine.

The activity was delivered within ‘Justice for Roma in Ukraine’ co-financed by the European Union. This publication was produced with the financial support of the European Union. Its contents are the sole responsibility of European Roma Rights Centre and do not necessarily reflect the views of the European Union. 

Källa: European Roma Rights Centre

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS

Det är ett oroväckande valår i år. Förutom allmänna val i Sverige och presidentval i Frankrike, är det val till representanthuset och senaten USA, i England, Wales och Skottland är det lokala val och på Nordirland väljer man sin regering. På sätt och vis handlar alla dessa val om demokratins framtid. Det är precis lika […]

The post Ett ödesmättat valår appeared first on Syre.

En extrem värmebölja med vårtemperaturer på över 45 grader har drabbat stora delar av Indien. Värmeböljanhar blivit varmare av klimatförändringarna som är ett resultat av mänskliga aktiviteter som att bränna kol och andra fossila bränslen. Temperaturer på uppemot 47 grader har noterats i de indiska delstaterna Maharashtra, Punjab, Haryana, Rajasthan och Uttar Pradesh, samt i […]

The post Extrema värmeböljan: En miljard drabbade appeared first on Syre.

Debatten om den från Danmark avvisade Rasmus Paludan – som i Danmark har fått öknamnet ”Rasmus Klump”, på svenska känd som ”Rasmus Nalle” – pågår för fullt. Med polisbeskydd att spela pajas på offentliga platser åtnjuter han nu något som kanske bäst kan beskrivas som särskild politisk asyl i rättskaffens, naiva Sverige. DEBATT. Att det […]

The post ”Danskarna kunde kasta ut  Paludan – utan att upphäva sina grundlagar” appeared first on Syre.

Nu mer än någonsin är det tid att stå upp för demokratin och demokratiska värderingar. I och med invasionen av Ukraina ställs frågan om hur demokratier reagerar på och i krig på sin spets. Med det i åtanke låter det därför inte helt dumt när Moderaternas partiledare Ulf Kristersson säger att ”vi står på demokratins […]

The post Respektera demokratin – hasta inte in i ett Natomedlemskap appeared first on Syre.

18 MAJ KL. 08:30–20 MAJ KL. 14:30

Evenemang av CEU Romani Studies Program och Solvor Mjøberg Lauritzen
Södertörns högskola
Längd: 2 dagar
Offentlig  · Alla på och utanför Facebook

Critical Approaches to Romani StudiesHybrid conference organized by the Critical Romani Studies Department at Södertörn University and the Romani Studies Program at Central European University, in cooperation with the European Institute for Arts and Culture and the Romani Studies Program at FXB Centre, Harvard University18-20 May 2022Draft program https://bit.ly/3vqe1gi

Abstracts and biographies: https://bit.ly/3OHWd7Y

Registration by 13 May at https://forms.office.com/r/LZqk4frYmb

Roma have been an object of academic inquiry for centuries. In spite of the increasing number of articles, studies, and books, especially since the collapse of communism, Roma participation in shaping the discourses on themselves has remained very limited. In the name of scientism and objectivity, Roma have been de facto excluded from knowledge production. Recently, an increasing number of activist scholars has been urging a paradigm shift in Romani Studies to challenge the dominant academic and policy discourses. They propose inquiries into the forms of oppression Roma are facing, the importance of racism and structural discrimination for Roma and Romani identity. The conference brings together junior and senior, Roma and non-Roma scholars embracing critical approaches.

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS

Ibland är det bråttom i politiken liksom i livet. Beslut måste fattas trots att betänketiden är kortare än vi skulle önska. Sveriges ställningstagande till Natomedlemskap är ett sådant fall, skriver miljöpartisten Christian Hårleman. 

Ett akut hot mot landets säkerhet föreligger inte, men den politiska utvecklingen i vår omvärld framtvingar ett ställningstagande. Rysslands angrepp på Ukraina och Finlands brådska att ompröva sin säkerhetspolitik tvingar Sverige att ompröva alliansfriheten.

Invändningarna från Natomotståndarna mot hastigheten och formerna för den politiska process som igångsatts av regeringen väger i det sammanhanget lätt.

Att i gängse former tröska frågan i utredningar, långa partidebatter och så vidare, är i den uppkomna situationen oklokt.

En folkomröstning vore ännu sämre. Sveriges säkerhetspolitik ska inte anpassas efter opinionsläget vid ett visst tillfälle. Våra folkvalda måste få förtroendet att fatta beslutet.

Finland har i praktiken redan bestämt sig för medlemskap. Vårt nära försvarspolitiska samarbete med finnarna fordrar att vi går i takt med dem. Länderna bör fatta ett gemensamt beslut. Säkerhetspolitisk isolering i en alltmer instabil och auktoritär värld är inte tilltalande.

Natomotståndarnas farhågor om konsekvenserna av ett svenskt medlemskap är överdrivna.

Vår utrikespolitik behöver inte anpassas efter den amerikanska. Sveriges grannländer Danmark och Norge dansar inte efter Onkel Sams pipa.
Vi kommer inte att tvingas delta i eventuella amerikanska militära äventyrligheter. Artikel 5 i Natostadgan gäller inte vid angreppskrig.
I händelse av krig i vårt närområde är Sverige tryggare som Natomedlem än som alliansfritt land.
Risken för kärnvapenkrig påverkas inte av Sveriges val. Putins och Lavrovs aggressiva retorik ska tas på allvar, men är taktiskt betingad.
USA:s dominans i väst motverkas inte av att Sverige står utanför Nato. Vi är redan militärt beroende av Nato och USA.
Kommer Trump tillbaka på presidentposten 2024 är det ett hot mot Nato, som måste bemötas av ett enigt Europa.

Inget Natoland kan tvingas gå i krig, utan väljer självt, i samordning med de andra medlemsländerna.

Natomotståndare framhåller risken för att Sverige som medlem tvingas att medverka i internationella interventioner, som i Afghanistan, Irak och Libyen. Men invasionen av Irak genomfördes inte av Nato utan av USA. Tyskland och Frankrike kritiserade beslutet.

Det är värt att notera att Sverige som alliansfritt land deltog i kriget i Afghanistan. Även som Natomedlem kan Sverige välja vilka operationer man vill delta i. Inget Natoland kan tvingas gå i krig, utan väljer självt, i samordning med de andra medlemsländerna, hur det ska agera vid angrepp mot ett medlemsland.

I det nya världspolitiska läget efter den 24 februari 2022 är det tydligt att Nato är en garant för fred och frihet i Europa. Ställningstagandet till medlemskap har underlättats.

De demokratiska länderna i världen har allt att vinna på ökat samarbete – även militärt. I Europa är EU och Nato hörnstenarna i detta samarbete. Sverige bör vara med i båda unionerna.

Christian Hårleman

Miljöpartist i Stockholm, medförfattare till Utanför systemet – vänstern i Sverige 1968–78

Inlägget Beslutet om Nato kan inte vänta dök först upp på Dagens Arena.

INRIKES   Ebba Busch gjorde reklam för ukrainska modeskaparen Ivan Frolov. Då kallades hon för ”prostituerad” av alternativa högertidningen Fria Tider. ”Jag är stolt över att kunna bära den ukrainska designern Ivan Frolov”. Så skrev KD-ledaren Ebba Busch samtidigt som hon visade upp sig i en svart klänning på Instagram. I inlägget uppmärksammade hon även den […]

Apropå det här att vara eller inte vara med i Nato, ett socialdemokratiskt drama i många akter. Eller snarare trauma för en del i det socialdemokratiska partiet. Det finns ju en tanke om alliansfrihet som ligger långt långt bakåt i tiden.