Inlägg publicerade i “Media”

Första maj är en röd dag i almanackan sedan 1939. Det är arbetarrörelsens internationella högtidsdag som firas sedan 1890 över hela världen. Vi har frågat några järvabor om hur de ser på den dagen och hur de firar. Om de firar.

Inlägget Vad gör du på 1 maj? dök först upp på Nyhetsbyrån Järva.

För cirka ett år sedan granskade magasin DIKKO Södertörns högskola och deras utnämning av Elena Marushiakova till Doctor Honoris Causa, hedersdoktor. Orsaken till granskningen var att Marushiakova anklagats för antiziganism.

Många Resande och Romer har skrivit till oss på DIKKO om hedersdoktorstiteln, före, under och efter reportageserien som vi publicerade. En del var upprörda över att exotiseringen får fortgå och ifrågasatte lämpligheten i att just Elena Marushiakova hade fått utnämningen. Vi har också fått frågan om vad som har hänt under året som har gått.

Vad var det som väckte reaktioner?

Elena Marushiakova har sedan 2001 varit involverad i genetisk forskning, alltså studier i rasbiologi. Hon använder sig konsekvent av ordet ”zigeuner” (”zigenare”), och har kritiserats av Resande och Romer sedan 1991 för användandet av ordet. Kritiken mot henne är att hon tillskriver Romer negativa egenskaper, något som Marushiakova menar är genetiskt betingade. Ett påstående som gör att hon befäster antiziganistiska stereotyper. Dessutom använder hon en terminologi om Romer som annars oftast används om djur. Exempelvis säger hon att: ”zigenarna” är invasiva och vill inte tämjas.

”zigenarna” är invasiva och vill inte tämjas

Ordet invasiv kan användas som en medicinsk term, om en tumör eller infektion som sprider sig till omgivande vävnad. Eller så kan invasiv stå för en art som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde, som sedan sprider sig och skadar ekosystemet. Lupiner som vi numer försöker utrota är exempel på en invasiv art. .

Marushiakova menar att Romer har ett antal medfödda egenskaper som inte går att fostra bort.  Hon skriver: ”man föds som ”zigenare”, man kan inte bli ”zigenare”, och man är ”zigenare” på livstid”. Ordet Rom anser hon vara en politiskt korrekt term utan relevans, och att inkludera Romer i forskningen om Romer avfärdar hon som ett uttryck för ”politisk korrekthet”. 

Konspirationsteori

DIKKOs ”agenda” ifrågasattes i samband med att vi släppte reportaget om Elena Marushiakova. Vem låg egentligen bakom det vi skrev? Hoten och anklagelser haglade in från utländska anonyma mail-konton. I argumentationen, där kritiker försökte bevisa att vi hade fel, framkommer även de åsikter vi från början kritiserade mer tydligt. I frågeställningen om vem som är en ”riktig” Rom eller inte så framkommer synen på människors nedärvda egenskaper kopplade till folkslag. Med utgångspunkt i Marushiakovas forskning funderade vi över de anklagelser som vi fick om vårt bristande Romska ursprung. Menar man att vi på redaktionen inte delar den ”zigensk asocialitet” som Marushiakova skriver om i sin forskningsrapport från 2005 eller på vilket sätt är vi inte ”riktiga” Romer.

Det stora rabalder och de upprörda känslorna som visade sig efter vår första artikel kan ha kulturella förklaringar. I Sverige är det inte kontroversiellt att ifrågasätta att någon använder nedsättande ord om olika folkgrupper. Skulle nedsättande ord onyanserat användas i forskning i Sverige skulle den anses direkt oseriöst. Problemet är kanske inte så mycket Marushiakovas forskning utan att det är i Sverige som hon blivit utnämnd till hedersdoktor och det av ledningen på Södertörns högskola. Och det var hur den utnämningen gick till som DIKKO ifrågasatte.

Vi kontaktade rektor och professor i strömningsmekanik Gustav Amberg, Söderns högskola, via mail, där vi berättade att vi skulle göra en återblick och frågade om vad som har hänt under året som har gått. Vi ställde också frågan om Södertörns högskola hade ändrat något i sina rutiner.

I allt väsentligt beskriver den replik (se länken nedan) vi skickade till er 30 april förra året fortfarande läget. Jag har inget att tillägga utöver detta, besvarar rektor Gustav Amberg det mail med frågor som vi skickade.

Södertörns högskolas klargörande om valet av hedersdoktor

Utifrån det svaret och den replik som DIKKO fick, den 30 april 2021, så är läget det samma. Inga nya rutiner och ingen uppföljning. Förra året ställde vi ställde vi även frågor till Peter Dobers fakultetsnämndens ordförande som är det organ som beslutar om hederdoktorstitlarna. Peter Dobers är professor i företagsekonomi:

Kan du förstå att det är besvärande för oss som tillhör minoriteten, att det på så hög nivå finns en kvinna som befäster antiziganistiska stereotyper i sin forskning?

Jag förstår om du läser hennes forskning på det viset. Men de granskningar som vi och andra har gjort kan inte bekräfta det sätt som du och andra tolkar det på. Det är ju så med forskning, att man kan tolka resultatet på olika sätt.

Vem kan bli hedersdoktor och vem beslutar

Hedersdoktor är en hederstitel som delas ut av en fakultet vid ett universitet. En heders­doktor behöver inte vara aktiv på universitetet men har i regel påverkat universitetet positivt. Hedersdoktorer är goodwill-ambassadörer och de har på något sätt gjort en beundransvärd insats inom det område de får sin hedersdoktors titel.

På Södertörns högskolas hemsida står det att hedersdoktorstiteln förärar de en person som gjort särskilt betydelsefulla insatser för högskolan (som helhet eller inom något av dess ingående ämnen och program) och därigenom främjat högskolans forskning eller utbildning, eller på annat sätt bidragit till högskolans utveckling, ett hedersdoktorat. Hedersdoktor är en hederstitel och tilldelas personer utan att de avlagt en doktorsexamen eller erövrat doktorsgraden vid högskolan. Hedersdoktorer utses av högskolans fakultetsnämnd efter nomineringar och motiveringar från medarbetare eller studentkåren vid högskolan.

Alltså kopplar man utnämnandet till Södertörn högskolas studentkår och medarbetare. Den som nominerad Elena Marushiakova arbetade på en annan avdelning än Romska studier och hade därmed inte all kunskap om hennes forskning. Det är viktigt att understryka att den personen gjorde inget fel utan hen har agerat helt enligt de regler som finns för nominering.

Den beslutande instans för vem som ska bli hedersdoktor på Södertörns högskola är fakultetsnämnden. Där varken Peter Dobers, ordförande när Marushiakova fick sin hedersdoktors titel, eller någon annan av ledamöterna hade koppling till de Romska studierna som bedrivs på högskolan.

All personal inom de Kritiska romska studier protesterade mot utnämningen

På Södertörns högskola bedriver man Kritiska romska studier vilket innebär att högskolan har en samlad expertis av kunskap om Resande/Romer och den forskning som finns på högskolan. Men istället för att lyssna till sina experter låtsas man som de inte finns. All personal inom de Kritiska romska studier protesterade mot utnämningen. Trots det utnämnde Södertörns högskola Elena Marushiakova till hedersdoktor.

Som ämnesansvarig för Romska studier vid Södertörns högskola vill jag förtydliga att alla anställda i ämnet uttryckligen motsatt oss utnämningen av Marushiakova till hedersdoktor. Vi menar också att högskolans avståndstagande från antiziganism rimmar illa med att man fortfarande försvarar en forskning och verksamhet vilka av expertis inom ämnet bedömts ha antiziganistisk inriktning menade ämnesansvarige Jan Selling i sitt uttalande.

Ämnesansvarig i romska studier: ”Högskolans egen expertis på antiziganism underkänns av ledningen”.

Det kan vara svårt, men ändå otroligt viktigt, att ta ansvar för allt som sker på en arbetsplats oavsett om det är en högskola eller en tidning. Så kanske borde Södertörns högskola trots allt se över sina rutiner när det kommer till att utnämna hedersdoktorer. Vi på magasin DIKKKO har diskuterat och analyserat utifrån de trakasserier som uppstod i samband med artiklarna om hedersdoktorn. Vi har skapat strategier för att hantera svåra situationer etiskt rätt på vår arbetsplats. Att stanna upp och diskutera känslor som samvete, empati, rätt och fel är ibland komplicerat men viktigt. Som arbetsgivare oavsett om man är en tidning eller en högskola behöver man skapa rutiner så att alla känner sig bekväma med det som händer och för att kunna tillvarata den kompetens som den egna personal besitter. Den psykosociala arbetsmiljön är viktig på alla arbetsplatser för ett fortsatt bra arbete och nöjda medarbetare.

Läs mer i ämnet:
Hedersdoktor på Södertörns högskola bedriver antiziganistisk forskning
Honorary doctor at the University of Södertörn conducts anti-ziganist research
När Södertörns högskola blev Hogwarts
Magasin DIKKO är med i Radio Romanos intervjureportage

Fler artiklar som berör Elena Marushiakovas forskning
How to detect antigypsyism and racism in academic research on Roma
Romers DNA missbrukas
Sluta hälla vatten på rasismens kvarnar i rapporteringen av ”romska rättegångar”

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS

Vattnet sinar i sydvästra USA. Den stora dammen Lake Mead har aldrig förr haft så låga nivåer och nu har Los Angeles infört begränsningar på vattenförbrukningen. – Det här är en naturkatastrof, säger Adel Hagekhalil vid södra Kaliforniens vattenmyndighet. Vattnet sjunker i Lake Mead, USA:s största vattenreservoar på gränsen mellan Nevada och Arizona, som nu […]

The post Vattenbristen hotar Los Angeles appeared first on Syre.

Det är inte svårt att instämma i fördömandet av Rysslands militära angrepp på Ukraina, men tyvärr får det nödvändiga stödet i Väst för Ukraina ett drag av hyckleri när man betänker obenägenheten att fördöma Marockos illegala ockupation av Västsahara, Europas sista koloni i Afrika. DEBATT. Västsahara har varit ockuperat av Marocko i snart 50 år. […]

The post ”Vi borde leverera vapen även till motståndet i Västsahara” appeared first on Syre.

Man skuren i halsen – kvinna gripen, ytterligare två män är gripna för påskupploppen, en brittisk parlamentsledamot för högerpartiet Tories har avgått efter att ha tittat på porr i parlamentet och i Sverige ökar stödet för en anslutning till Nato. Det är det senaste dygnets nyhetssammandrag.

I år ritas den fackliga kartan om. Vid årsskiftet gick Lärarförbundet ur TCO och in i Saco. Och i slutet av maj bestämmer sig med stor sannolikhet landets båda lärarfack att gå samman. Men fler oväntade förändringar kan bli verklighet i den fackliga världen.

När beskedet kom från Lärarförbundet för några år sedan att det var dags att se över vilken centralorganisation förbundet skulle tillhöra, blev många förvånade. Att fackförbund byter organisation är ovanligt. Det har visserligen hänt. Men nu handlade det om TCO:s näst största förbund med drygt 165 000 yrkesaktiva medlemmar. Efter en intern process fattades beslutet – Lärarförbundet ville lämna TCO och bli medlem i Saco. Där fanns redan det mindre förbundet Lärarnas Riksförbund med drygt 64 000 yrkesaktiva medlemmar. Av och till har de båda förbunden varit bittra konkurrenter, men har också samarbetat allt intensivare och blivit mer lika.

Saco tog emot Lärarförbundet med öppna armar. Ett förbund med många medlemmar innebär många sköna medlemsslantar till organisationen. I somras stod det klart att lärarfacken var beredda att gå vidare. I stället för att genomföra en enda sammanslagning av de båda förbunden skulle två förbund skapas. Ett för lärare och ett för skolledare. Lärare från Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund skulle bilda Sveriges Lärare. Skolledare som tidigare varit medlemmar i Lärarförbundet eller Skolledarförbundet inom Saco skulle bilda Sveriges Skolledare.

Medlemmarna fick rösta och i februari stod det klart att merparten var positiva. Nu ska frågan avgöras 21 maj. Och det mesta tyder på att det då blir grönt ljus att bilda Sveriges Lärare och Sveriges Skolledare som i så fall blir verklighet i januari 2023. Det nya lärarförbundet får nära 220 000 yrkesverksamma medlemmar och blir därmed absolut störst inom Saco. Sveriges Skolledare blir betydligt mindre.

Synen på lönebildning och många andra centrala frågor skiljer allt mindre mellan TCO- och Saco-förbund.

Frågan är hur bildandet av ett stort lärarförbund med rötter från TCO och Saco påverkar synen på de båda centralorganisationerna. De har blivit alltmer lika. Tidigare skulle skillnaden vara att akademikerna fanns inom Saco och tjänstemännen inom Saco. Men så är det inte längre.

Akademiker finns i lika hög grad inom TCO och tjänstemän finns det många av inom Saco. Synen på lönebildning och många andra centrala frågor skiljer allt mindre mellan TCO- och Saco-förbund. Det blir därför allt svårare att förklara skillnaden mellan de båda centralorganisationerna.

Ekonomiskt påverkas både TCO och Saco av Lärarförbundets flytt. TCO tappar drygt 15 procent av sina intäkter och därför blir besparingar nödvändiga. Antalet anställda ska minska med 6 – 7 personer. Budskapet utåt är att TCO:s styrka inte ska påverkas trots förändringen. I höstas antogs ett program med uttalandet att organisationen ska bli ”den helt dominerande organisationen inom arbetsmarknad och samhällsliv”, enligt TCO:s egen tidning Arbetsvärlden.

Hur det ska gå till återstår att se, liksom hur Sacos agerande påverkas av tillskottet från Lärarförbundet. En effekt av lärarnas agerande kan vara att nya diskussioner uppstår om att slå samman TCO och Saco. Av och till under åren har försök gjorts. men de har alltid misslyckats. Nu kan det vara dags igen.

Andra förändringar går inte heller att utesluta. Åtminstone inte enligt IF Metalls ordförande Marie Nilsson. Hon funderar på nya fackliga konstellationer. När hon tillträdde 2017 lanserade hon tanken att arbetare och tjänstemän inom industrin borde tillhöra samma fackförbund. Det väckte stor uppmärksamhet, men inget hände. Nu går hon vidare och kallar tanken en familjebildning i en intervju med Arbetsvärlden. De fem facken inom industrin, IF Metall, GS och Livs samt TCO-förbundet Unionen och Saco-förbundet Sveriges Ingenjörer skulle kunna hitta ett närmare samarbete. Ett alternativ är att bilda ett stort industriförbund inom LO som skulle bestå av IF Metall, GS, Livs och Pappers.

Hur och om IF Metall går vidare med tankegångarna är oklart. Pappers ordförande har redan avfärdat tankarna på att skapa ett storförbund inom LO. Och just nu verkar intresset svalt. Men turerna i Lärarförbundets process visar att saker kan förändras snabbt när tillräckligt många vill samma sak.

 

Anna Danielsson Öberg är journalist och författare med många års erfarenhet av arbetsmarknadsbevakning.

 

Inlägget Facklig organisationskarta med ovissa gränser dök först upp på Dagens Arena.

I sin filmtrilogi om den moderna arbetsmarknaden ställer den franske regissören Stéphane Brizé frågor om egenmakt, värdighet och moral. Inför första maj reflekterar Elsa Persson över valmöjligheter i dagens arbetsliv.

Nästa vecka har filmen En annan värld Sverige-premiär. Filmen avslutar en trilogi där franske regissören Stéphane Brizé belyser det moderna arbetslivet under kapitalismens hårda logik. Samtliga har samma briljante huvudrollsinnehavare, Vincent Lindon, som uppenbarligen kan gestalta en plågad fabrikschef lika väl som en ursinnig fackordförande.

I inledande filmen Marknadens lag (2014) möter vi långtidsarbetslöse Thierry som bråkar med Arbetsförmedlingen som skickar honom på kurser som inte ger jobb. Efter ett antal förödmjukande intervjuer får han ett jobb: som butikskontrollant på ett varuhus där han spionerar på sina kolleger med uppdrag att försöka sätta fast dem som fifflar med någon rabattkupong. I mittenfilmen, At war (2018), spelar Lindon fackledaren Eric som driver sin kamp in i döden, efter att det står klart att arbetsgivaren ljugit om planer för fabriken de arbetar på och att den läggs ned.

I En annan värld skiftar vi, på sätt och vis, värld – till kostymernas. Här är huvudrollsinnehavaren en hårt arbetande fabrikschef, Philippe, som pressas av cheferna högre upp att för andra gången på kort tid genomföra en bantning av personalstyrkan. Samtidigt håller hans äktenskap på att ta slut just eftersom han arbetat så mycket under många år. Många är scenerna där Philippe sitter vaken sent med veckad panna över räkenskaperna. Vi ser också fransk film i sitt esse med rapp och bråkig dialog under olika jobbmöten. Scener som tillfredställande nog får pågå, minut efter minut.

Filmerna väcker frågor om det egna ansvaret, etik och värdighet. Och vad det egentligen innebär att kapitulera.

I början av Marknadens lag har Thierry möte med sina gamla kolleger som alla blev uppsagda på samma gång. Thierry deklarerar att han inte längre vill vara med och försöka sätta dit den tidigare arbetsgivaren. Nu vill han gå vidare. Men när han till slut får sitt efterlängtade jobb står Thierry till slut inte ut med sin roll, och att se sina kolleger avskedas, och lämnar jobbet själv.

När fackledaren i At war sätter eld på sig själv på fabriksområdet, strax efter att han hälsat sitt första barnbarn välkommet till världen, kan det upplevas som en närmast osannolik gest. Brizé har sagt sig ha inspirerats av händelsen 2015 där några ursinniga Air France-anställda attackerar två av företagets direktörer och sliter sönder deras kläder, efter beslut om ett ny, stor nedskärning. Händelsen fick regissören att vilja ta reda på vad som ledde fram till ett så aggressivt beteende.

Philippe i En annan värld försöker rädda sina anställda genom att skriva om den ekonomiska planen och visa hur verksamheten kan behållas i nuvarande skick. Utgången ska inte avslöjas här. Men Brizés budskap blir att det inte finns något sätt att gå helt vinnande ur de konflikter som han målar upp.

Jag tänker på de fabriksarbetare i Florens som jag tidigare skrivit om i Dagens Arena. Som kämpar – sedan i juli – för att få behålla tillverkningen i fabriken, men som också lägger fram förslag om en ny industripolitik.

Förr eller senare kommer folk tröttna och vilja söka nya jobb, sa talespersonen Dario Salvetti till mig då. Var det då ändå värt det, om det inte ledde till det som kampen syftade till? Är mod att släppa taget eller att kämpa in i det sista?

Vi ska gärna identifiera oss med vårt arbete, förverkliga oss genom det. Men förankringen ska inte vara statisk, inte kopplad till en särskild plats eller arbetsgivare.

Det finns en förväntan om att företag ska stå för goda värderingar och icke-diskriminering, gärna fastslagna i olika policy-dokument. Den verkligheten krockar mot den marknadslogik som Brizé målar upp i sina filmer. Där är vi i slutänden bara en kugge i maskineriet. Arbetare såväl som chef. (Eller så är det bara logiskt: att en vackert formulerad värdegrund har lite med verkligheten att göra).

Mod blir i Philippes (En annan värld) överordnades tappning att våga göra det som krävs: säga upp, driva på de kvarvarande anställda hårdare – för att inge börsen förtroende.

Trots det dystra ämnet blir jag upplivad över att filmkameran riktas mot en mellanchefs dilemman. Att vi får en inblick i snacket kring bordet när chefer i olika ställningar sitter runt bordet och ska resonera kring vilka av sina anställda de kan sätta upp på listan över de överflödiga 10 procenten.

Kanske är det framtidens arbetslivsskildringar, jämte gigjobbares vedermödor och fackliga arbetares uppror.

 

Inlägget Mod i kvartalskapitalismens tid dök först upp på Dagens Arena.