I tisdags hade Kunskapsförbundet Väst sitt maj-sammanträde, på det anrika Birger Sjöberggymnasiet. Vi skulle vara i salen Lilla Paris. Jag frågade min partikollega i direktionen, Lutz Rininsland, var salen låg. Rininsland svarade:
“Den ligger där NO-salarna låg på din tid.”
Jag visste genast var det var. Där hade jag kämpat med Håkan Noring och Rickard Hylbom i början av 1970-talet. Eller snarare, dom med mig…
Det var som vanligt en hel del information, frågor, samtal och diskussioner på sammanträdet. Det jag skulle vilja lyfta i denna blogg är förbundets ekonomiska situation inför 2023, och frågan kring lärarlöner.
Budgetarbetet för år 2023 pågår för fullt i kommun-Sverige. Det skrivs om den galopperande inflationen och de ökade kostnaderna för kommunerna. Prognosen just nu ligger på en inflation på 6% och då finns det sektorer där priserna ökar betydligt mer, t ex byggnadsvaror och livsmedel. Och vem vet hur löntagarna och fackföreningarna kommer att agera. De vill antagligen ha kompensation för prisstegringarna. Och då ökar kommunernas kostnader ännu mer. Sedan har vi ökade pensionskostnader. Det föreligger ett nytt pensionsavtal och inflationen “ställer till det” även här, vilket leder till fördyringar. Det finns flera frågetecken kring samhällsekonomin, men gemensamt är att allt blir dyrare. Det blir ett kärvt ekonomiskt år, trots att arbetslösheten beräknas minska och kommunernas skatteintäkter öka.
Vänersborg och Trollhättan är båda så stora att de har möjligheter att prioritera om i sina verksamheter, även om det kan kräva impopulära beslut. Det finns t ex flera verksamheter som inte är lagstadgade och som det ganska lätt skulle kunna gå att dra ner på, även om service och invånarnas trivsel skulle lida avbräck. Kommunerna kan också underbalansera sina budgetar (för att “jämna ut” konjunkturrörelserna över tid) och möjligheten att höja skatter finns alltid som alternativ.
Alla kostnadsproblem med inflation och ökade pensionskostnader mm har också Kunskapsförbundet. Dessutom har förbundet andra problem. Statsbidraget för lärarlyftet minskar med 3-4 milj kr. Detta bidrag minskar för kommunerna också. Hösten 2023 sker det förändringar med högskolebehörighet på yrkesprogrammen. Det innebär att studenterna får mer undervisningstid – från 25 timmar i veckan till 27-28 timmar. Det betyder att fler lärare måste anställas. Och det blir självklart dyrare. Staten kommer inte att kompensera fullt ut för de ökade kostnaderna. Det finns också farhågor att förändringen kommer att leda till att fler elever inte kommer att slutföra utbildningarna, vilket fördyrar utbildningen ytterligare. Hoppar elever av mitt under terminen utbetalas inget statsbidrag överhuvudtaget.
Antalet elever på gymnasiesärskolan ökar liksom enskilda elevers behov. Det medför att kostnaderna för utbildningen ökar. Här är den betydligt mer personalintensiv. Kunskapsförbundet beräknar att underskottet kommer att uppgå till 5,7 milj kr i år och dessa kostnader kommer sannolikt att öka 2023.
Pandemin har gjort att fler studenter både i gymnasieskolan och på vuxenutbildningen inte har kunnat slutföra sina studier under den “normala och beräknade” tiden. Gymnasie- och vuxenstuderande har drabbats mycket tufft av pandemin. Det har funnits flera moment som helt enkelt inte har kunnat genomföras på distans. Hur ska man t ex kunna lära sig svetsa på distans? Därför växer behoven av vuxenutbildningen, vilket händer redan i år. När det statliga bidraget för att säkerställa att alla elever skulle få den utbildning de hade rätt till, trots pandemin, den så kallade skolmiljarden, tyckte inte Trollhättan och Vänersborg att vuxenutbildningen skulle ha del av dessa pengar när de delades ut under 2022. Av någon anledning…
För att klara de utmaningar som Kunskapsförbundet står inför skulle förbundet behöva ett tillskott på 20-30 miljoner kr nästa år. Och det måste komma från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg, förbundet har inga möjligheter att höja några skatter som kommunerna. Kunskapsförbundet är helt beroende av de pengar som ägarkommunerna är villiga att ge. Förbundet har dessutom mycket små möjligheter att prioritera om och spara. Kunskapsförbundet sysslar ju bara med utbildning. Dessutom står lönerna för den absolut största delen av förbundets kostnader och förbundet har redan nu lägre lärartäthet än genomsnittet i landet. (Det är för att Trollhättan och Vänersborg har tvingat förbundet att dra ner på kostnaderna för några år sedan.)
Situationen blir inte heller bättre av att de fristående gymnasierna enligt lag ska ha motsvarande elevpeng som kommunerna ger till den kommunala gymnasieskolan.
Som jag ser det finns det bara ett sätt för Kunskapsförbundet att spara. Det är att lägga ner några av de dyrare och exklusivare programmen. Är det detta som ägarkommunerna vill?
På direktionens sammanträden deltar representanter för personalorganisationerna, “facken”. I tisdags ville Lärarnas Riksförbund lyfta kompetensförsörjningen. Det är en punkt i det nya avtalet som parterna är överens om att arbeta med. Och då kommer man ofrånkomligen in på lönerna.
Det råder brist på legitimerade och behöriga lärare i landet. Flera kommuner lockar till sig lärare med hjälp av höjda löner. Uddevalla gör det och även Göteborg. Inte nog med att lärarlönerna höjs i dessa kommuner och att lärarlönerna i Kunskapsförbundet halkar efter – lönerna i förbundet håller inte ens jämna steg med lärarlönerna i grundskolorna i Trollhättan och Vänersborg!
I Vänersborgs kommun och Trollhättans stad får alla nämnder och styrelser kompensation för inflationen. (Ibland blir inflationen högre än beräknat.) Sedan betalas lönerna ut – och det från särskilda pengapotter. Det sker i både Vänersborg och Trollhättan och det sker innan fördelningen av pengar till nämnderna. Det är viktigt. Kommunernas lönepotter har dessutom ökat mer i procent de senaste åren än inflationen. I Trollhättan har lönepotten de senaste åren hade ökat med 3% årligen. Det betyder att lönerna i genomsnitt kan höjas med 3% per anställd. I Vänersborg låg löneökningen för legitimerade lärare inom de kommunala grundskolorna på 2,42% år 2021 och 2,65% år 2022. Tittar man bara på åk 7-9 var motsvarande siffror 2,44% år 2021 och 2,64% år 2022.
Kunskapsförbundet får en inflationskompensation, inget annat. Denna kompensation ska även täcka löneökningarna. Kompensationen ligger på 2,2-2,3% per år, dvs denna kompensation för inflationen och lönerna är lägre än lönepotterna i ägarkommunerna. Med andra ord, lönerna för gymnasielärarna släpar efter och blir relativt sämre jämfört med andra lärarlöner i kommunerna. Om då inflationen på läromedel och livsmedel (ex skolmat) samt hyresökningarna blir ännu högre så blir självklart utrymmet för lärarlönerna ännu lägre. Inte heller så blir det i ägarkommunerna.
Den sämre löneutvecklingen innebär naturligtvis att det blir allt svårare att locka till sig nya legitimerade lärare till Kunskapsförbundet och få de “gamla” att stanna kvar. Och i den konkurrenssituation som den kommunala gymnasieskolan befinner sig i så kan detta bli förödande. Dessutom är det inte svårt att se scenariot framför sig när gymnasielärare flyttar till högstadieskolorna i Trollhättan och Vänersborg för att få upp lönerna. För att eventuellt senare erbjuda sina tjänster med krav på ännu högre lön i förbundet. Lärarbyten för eleverna gynnar inte undervisningen.
Gymnasieskolan och vuxenutbildningen är oerhört viktiga för de enskilda och för samhället i stort. Jag hoppas verkligen att de styrande och ansvariga politikerna i Trollhättan och Vänersborg inser det. Det har bokats ett extra ägarsamråd innan sommaren, antagligen får vi svaret då.
