Imorgon måndag är det återigen dags för ett sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det blir näst sista gången innan sommaruppehållet. Det känns nästan lite overkligt efter den långa, kalla, blåsiga och sega “våren”.
Det ser ut att kunna bli ett kort möte. Här är dagordningen:
Mötet börjar lite lugnt med information om den pågående byggnationen av Holmängenskolan. Men vem vet, det kanske blir ett chockbesked om höjda byggkostnader… För övrigt verkar det vara oerhört mycket berg som sprängs bort på platsen där skolan ska ligga.
Nämnden ska yttra sig över den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön. Oddset är lågt på att det blir någon större diskussion. Nämnden ska som brukligt är bara yttra sig över sitt eget kompetensområde. Och då skriver ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg att BUN vill:
“framhäva vikten av att behovet av förskola och grundskola tas med redan i planeringen av bostadsområden.”
Det är bra tänkt, befolkningen ökar ju faktiskt i Vänersborg. Det kan inom en hyfsat snar framtid behövas nya både förskolor och grundskolor. Jag tycker kanske att det också borde ha stått en rad om vikten av säkra skolvägar för barnen och ungdomarna i yttrandet. Med tanke på diskussionen om övergångsstället vid Rånnum är det kanske inte helt självklart att de berörda tänker på detta. (Det har lämnats in ytterligare ett medborgarförslag om säkra skolvägar. Denna gång handlar det om Mariedalskolan.)
Moderaten Tor Wendel, som inte sitter i barn- och utbildningsnämnden, har skrivit en motion om skolan. BUN ska yttra sig om den.
Det är en ganska typisk “marknadsskolemotion”… Wendel yrkar att:
“Införa en skyldighet för Vänersborgs kommun att erbjuda andra aktörer att ta över nedläggningshotade skolor.”
“Vänersborgs kommun planerar avveckling av kommunalt huvudmannaskap så att det är praktiskt möjligt för en fristående huvudman att ta över skolan utan att uppehåll i undervisningen sker.”
Det vore intressant att veta om alla moderater i Vänersborg ställer upp bakom motionen… Jag gör det inte, men så är jag ju inte moderat. Jag förstår dock inte riktigt om Wendel menar att det är någon skola i kommunen som just nu är nedläggningshotad. Men Wendel kanske tänker på Norra skolan… Och i så fall skulle frågan möjligtvis kunna bli lite mer komplicerad… Jag har ju t ex lämnat en motion om att utreda om inte Norra skolan på ett eller annat sätt kan vara kvar. (Se “Dagens BUN (22/11)”.)
Nämndens ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg har skrivit under yttrandet som nämnden föreslås anta. De anser att kommunfullmäktige, som så småningom ska fatta beslut, ska avslå motionen. Det tyngsta argumentet för ett avslag är att:
“Det är Statens skolinspektion som handlägger och beslutar i ärenden om godkännande av enskild huvudman.”
Och sedan måste ju BUN ha en beredskap för att ta emot alla elever – friskolor eller inte. Det gör att BUN aldrig:
“kan räkna bort elever som kan komma att erbjudas plats hos en eventuell framtida fristående huvudman vid beslut om byggnationer.”
Jag är tämligen övertygad att om det finns någon som vill starta friskola på Norra så ligger de redan i startgroparna. Det är inget som kommunen egentligen behöver underlätta. Så jag håller med Carlsson och Bråberg i deras förslag till yttrande.
Sedan är det dags för delårsrapporten… Och en massa olikfärgade ploppar… Fast denna gång är det bara två färger på plopparna. Det är 6 gröna och 2 röda. Röda betyder att det förväntade resultatet inte uppnås.
Det förväntade resultatet “andelen barn inskrivna i förskolan ökar” uppnås. Det gör också “andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”, det bedömer i varje fall barn- och utbildningsförvaltningen. Och det finns ingen anledning att ifrågasätta det.
“Andelen barn som deltar i en kommunal förskola med hög kvalité ökar” uppnås också. Här skrivs det t ex om att
“Indikatorer och resultatavstämningar görs via undervisningsmatriser”
Och då ryser man lite som gammal lärare… Matriser har funnits i grundskolan i många år. Jag tror att det är svårt att hitta någon pedagog som jublar över matriser. Jag gjorde det i varje fall inte under min aktiva tid…
Även “andelen elever som når kunskapskravet i årskurs 1 ökar”. Som en av motiveringarna nämns att:
“det finns också exempel på grundskolor som genom att öka lärartätheten i vissa grupper, har minskat behovet av speciallärare”
Det låter intressant tycker jag…
Sedan uppnås de förväntade resultaten “andelen inköp av miljömärkta varor ökar” och “andelen vårdnadshavare som upplever sig ha förutsättningar att vara delaktiga i sitt barns utbildning ökar”. Det sistnämnda resultatet innehåller dock en utmaning – att vårdnadshavare med “språkliga sårbarheter” får tillgång till all information.
Två förväntade resultat har röda ploppar, de uppnås inte. Den första är att “andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”. Det uppnås alltså inte detta läsår bedömer barn- och utbildningsförvaltningen. (Slutbetygen är inte satta än.) Det betyder att vi möjligtvis kan se ett trendbrott. Andelen har ökat några år i rad nu, trots pandemin. Nu förklaras nedgången med, just det – pandemin. Pandemin har lett till:
“hel/partiell distansundervisning och hög frånvaro sedan årskurs 7 för både elever och personal och visar sig i kunskapsresultaten.”
Jag skulle nog vilja se en djupare analys av orsaken till utvecklingen av kunskapsresultat och betyg under de senaste tre åren. Det finns en del att lära tror jag. En viktig variabel kan naturligtvis vara att:
“Alltför många elever med annat modersmål än svenska når inte behörighet till gymnasiet.”
“Andelen elever i årskurs 7–9 med mer än 75% närvaro ökar” uppnås inte heller. Det är väl ganska odiskutabelt att pandemin är en stor orsak till den stora frånvaron. Men frånvaron har blivit extremt stor:
“Före pandemin var det cirka 100 elever på 7-9-skolorna som hade en lägre närvaro än 75%, under pandemin var antalet cirka 200 elever. Starten på 2022 med Omikronvarianten där hälften av eleverna och personalen var frånvarande har lett till att 283 elever haft en lägre närvaro än 75% de tre första månaderna.”
283 elever… Det har visat sig, omikron eller inte, att en insats som är positiv för flera elever är att erbjuda undervisning i ett mindre sammanhang. Klasserna är alldeles för stora i Vänersborgs högstadier…
Delårsrapporten innehåller också statistik över antalet barn och elever. Förvaltningen räknar med att antalet barn i kommunens förskolor ökar under året med totalt ca 25 barn. På fritidshemmen beräknas antalet minska med ungefär lika många och i grundskolan tror man att det totala antalet elever i Vänersborg ökar med 16 elever. På grundsärskolan är elevantalet ungefär detsamma som förra året.
När det gäller enskilda alternativ skriver förvaltningen.
“Av de barn som går i enskilda alternativ (1 – 5 år) per april 2022 finns 202 barn i fristående förskola och 82 barn i enskild pedagogisk omsorg. Av de elever som går i enskilda alternativ (6 – 13 år) per april 2022 finns 189 elever i fristående fritidshem och 73 elever i enskild pedagogisk omsorg. Antalet elever i förskoleklass till årskurs 9 i fristående grundskola är 590 elever.”
Barn- och utbildningsnämnden uppvisar den 30 april 2022 ett överskott på 11,4 milj kr. Det är inklusive tilläggsanslaget, “skolmiljarden”, på 3,91 milj kr. Det kommer till en del extra kostnader under hösten, t ex hyra för Öxnereds skola (renoveringen och ombyggnaden blir klar), borttagande av modul på Tärnanskolan och semesterdagstillägg. Prognosen för året är därför ett plus/minus-noll-resultat. Precis som det ska vara.
Det betonas också i rapporten att flera förskoleenheter har kostnader som är större än budgeterat för barn i behov av särskilt stöd. Grundskola, fritidshem, pedagogisk omsorg 6 – 13 år samt grundsärskola uppvisar en prognos på -4,3 milj kr. Även här är en stor del av förklaringen insatser för elever i behov av särskilt stöd:
“Flera skolenheter har kostnader som är större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd. Behoven avser främst psykosociala och språkliga insatser.”
Det är med andra ett problem för rektorerna att:
“inom befintliga resurser möta barn och elever i behov av särskilt och språkligt stöd, både inom förskola och grundskola.”
Nämndens prognos förutsätter att alla eventuellt extra uppkomna kostnader ersätts…
Barn- och utbildningsnämndens del av det statsbidrag, som går under beteckningen “skolmiljarden”, är 3,91 milj kr. Det fördelas utifrån elevantal på de olika stadierna. Om man vore lite kritisk skulle man kunna fråga sig vad t ex eleverna i förskoleklassen har missat för undervisning i och med pandemin… Och hur pedagogerna planerar att barnen ska ta igen detta…
Och till slut ska nämnden besluta om premier. Enligt fondernas stadgar ska avkastningen fördelas som premier. Det är inget som nämnden kan göra något åt, även om den skulle vilja det.
Avslutningsvis ska förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson (C) berätta vad de har gjort sedan sist. Och när de har gjort det, så går ledamöterna hem – och tänker på att nu är det bara ett sammanträde kvar innan sommaren… Eller kanske tänker de på den kommande budgeten för nästa år…
