I sin nya bok (som bygger på hennes tidigare forskning) gör litteraturprofessorn Åsa Arping en rad nedslag i samtidslitteraturen för att se vad den säger om klassamhället.
Fokus ligger ofta på dem som befinner sig långt ned i samhällspyramiden, men också medelklassen uppmärksammas (bland annat i en fin ideologikritisk läsning av Sara Kadefors Fågelbovägen 32). Dessutom diskuteras klass genomgående i relation till sådant som genus, migration och generation.
Teoretiskt lutar sig Arping bland annat mot Judith Butlers idé om att identiteter ”görs”. Även Nancy Frasers teorier om relationen mellan kamp för omfördelning och erkännande, samt Beverley Skeggs idéer om att klassfrågor i stor utsträckning handlar om att tillerkännas respektabilitet är viktiga.
Romanläsningarna är genomgående både engagerande och övertygande Personligen är jag mest förtjust i analysen av Kristina Sandbergs trilogi om Maj, samt i inledningskapitlets diskussion av hur Susanna Alakoski, Åsa Linderborg och Torbjörn flykt skildrar uppväxter och klassresor i folkhemmet.
Det enda jag tycker att man skulle kunna utveckla vidare är egentligen jämförelserna med äldre arbetarlitteratur. Jag menar nämligen att traditionen är mer mångfacetterad än vad Arping antyder och att samtidsförfattarnas förhållande till den är mer ambivalent än vad som framgår i hennes analys.
Det viktigaste med Arpings fina och välskrivna bok är att den med eftertryck visar att samtidslitteraturen kan utgöra en god ingång till viktiga diskussioner om det föränderliga svenska klassamhället.
Boken är fritt tillgänglig för nedladdning (klicka här).
