Det blev som väntat, och planerat, ett långt sammanträde med kommunstyrelsen (KS) i onsdags. Benny Augustsson avslutade mötet kl 17.12. (Det började kl 08.30.)
Det absolut största delen av tiden upptogs av utbildning och information, men den sista timmen bjöd ändå på några diskussioner. Jag framförde bland annat tre yrkanden, varav två skriftliga. Inget av dem antogs, därför att jag drog tillbaka dem – men jag ser dem ändå som en framgång…
I min förra blogg, se “Kommunstyrelsen 27/4”, gick jag igenom ärendena tämligen noga. Om du vill veta mer kan du lämpligen ta en titt där också.
Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare fick en tvåtimmars utbildning i ämnet “Hot, hat och våld mot förtroendevalda”. Det var på många sätt en skrämmande bild som målades upp av föreläsare Edward Andersson (SKR). De här företeelserna, hot, hat och våld mot förtroendevalda, är inte riktigt lika vanliga i mindre kommuner som Vänersborg, i varje fall inte rent statistiskt. Men de förekommer i alltför hög grad, även här. Vi fick något exempel på att det fanns politiker i församlingen som har upplevt ganska skrämmande situationer. Det gäller att vi politiker försöker hjälpa till att stävja tendenser till hot, hat och våld från kommuninvånare, och även från andra politiker. Jag anser att Vänersborg bör genomföra en egen enkätundersökning bland kommunens politiker för att få en uppfattning om hur omfattande problemen är här.
De kommunala bolagen och två av kommunalförbunden informerade. Och även om det blev en hel del siffror och fakta så är det i varje fall som politiker mycket lärorikt och nyttigt att känna till så mycket som möjligt av kommunens olika verksamheter.
När utbildningen och den så kallade bolagsdagen var klara så var klockan strax efter 14. Då var det dags för “vanlig” information…
Tjänstepersoner från byggnadsförvaltningen presenterade en mängd detaljplaner som kommunstyrelsen skulle ha synpunkter på. I de allra flesta fall är det kommunfullmäktige som senare ska fatta beslut om dessa planer.
Det blev en del frågor och diskussion kring detaljplanen för kvarteret Jullen på Sanden/Vassbotten. Det nya bostadskvarteret ska vara öppet, dvs det ska gå att promenera och cykla mellan husen. Jag frågade om inte bostadsrättsföreningen kunde stänga av GC-vägarna i sitt kvarter. Bostadsrättsföreningen på Korseberg kan ju enligt de styrande partierna göra det. Jag fick en del fniss från både andra politiker och tjänstepersoner. Det kunde tydligen inte bostadsrättsföreningar…
Jag ställde en fråga kring kommunens skyldigheter när det gäller förorenad mark, framtida översvämningar etc på Sanden/Vassbotten. Det kan konstateras att de privata bostads- och byggföretagen bygger så att säga på egen risk. Detaljplanen reglerar kommunens krav och det är upp till de privata intressenterna att följa dem, och ta alla kostnader.
Henrik Harlitz (M) var tveksam till att ett av bostadshusen skulle kunna byggas i 13 våningar. Han ville att ärendet skulle kompletteras med bilder hur det kunde se ut när man kom på Dalbobron från Blåsuthållet – innan beslut. Hur mycket skulle det nya “höghuset” störa stadsbilden? Jag kan förstå hans och moderaternas farhågor men det fanns annat som talade för förslaget. Kommunstyrelsen ställde sig positiv till upprättat förslag med 10 röster mot 5. De fem röstade för en återremiss och det var ledamöterna från MBP+M+L+KD.
Det blev ingen diskussion kring ändringen av detaljplanen i Ursand. Det är onekligen en annan attityd till Bert Karlsson och Ursand än till andra invånare i kommunen. Missförstå mig inte, jag tycker att den positiva attityd som kommunen visar Berts idéer och planer i grunden är mycket bra. Den borde kommunen alltid visa sina invånare. Men för att ta ett exempel. När den tidigare detaljplanen bestämde ett maxmått på nockhöjden för en byggnad på Ursand, så byggde Bert högre. Vad gör då kommunen, förelägger fastighetsägaren att bygga om och sänka takhöjden? Som den t ex gjorde med ett hus i Nordkroken för några år sedan. Nej, inte mot Bert. Den detaljplan som kommunstyrelsen beslutade om i onsdags ändrade istället nockhöjden i planen så att det blev tillåtet att bygga högre än i den gamla planen. Det innebar att Berts “brott” gjordes lagligt i efterhand. (Jag undrar om beslutet blir prejudicerande…?)
Är det någon av mina läsare som tror att kommunen hade gjort på detta sätt om Magnus Larsson hade struntat i en detaljplan?
Det var inte heller någon som var kritisk till detaljplanen för del av Hamngatan och Järnvägsbacken. Jag lärde mig en intressant sak av detaljplanen. Det ligger ett förlist skepp i hamnkanalen. Det förliste under Gyldenlövefejden 1675–1679. Det var då den danska armén belägrade Vänersborg och förstörde det mesta av staden.
Det visste jag inte förut och jag känner inte heller till vilka arkeologiska undersökningar som har företagits i hamnkanalen. Jag förutsätter emellertid att det har gjorts omfattande sådana.
Även Lilleskogsdalen är rik på fornlämningar.
Mellan Halle- och Hunneberg, i Lilleskogsdalen alltså, ska vattenledningarna passera från Vänersnäs till Trollhättan. Vi hoppas och tror att de ska undvika att förstöra några av dessa fornminnen. Det kommer inte heller att vara möjligt att anlägga en cykelväg på ledningarna. Det är jordbruksmark och när ledningarna ligger på plats ska det fortsätta att vara åkermark. Det fick kommunstyrelsen också reda på i onsdags.
Informationen till KS avslutades med en information om den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda. Förslaget har upprättats efter dialog med bland annat Företagarföreningen i Brålanda. Det verkar som det kan bli en mycket bra plan. Bo Carlsson (C) deklarerade dock att han, hela Centerpartiet?, inte ville se en ringled förbi Toppfrys till Färgelandavägen. En sådan led skulle nämligen behöva ta jordbruksmark i anspråk. Det var nog också av denna anledning som en centerpartist överklagade detaljplanen i Källeberg ända till högsta instans. Detaljplanen försenades ganska rejält, men har nu äntligen vunnit laga kraft. (Se “Detaljplan för Källeberg‘”.)
Kommunstyrelsen antog de förväntade resultaten. Vi var emellertid några som avstod från att delta i beslutet. Bo Carlsson (C) frågade med all rätt om orsaken till detta. Min förklaring var att jag var tveksam om mål- och resultatstyrning var ett bra sätt att styra en kommun på och att jag ville avvakta arbetet som kommundirektören har initierat i frågan om en så kallad tillitsbaserad styrning.
Det blev lite ny information på ärendet “förslag till politisk organisation under mandatperioden 2023-2026”. Så meddelades t ex att beredningar beslutades av det nya kommunfullmäktige, dvs det fullmäktige som blev resultatet av valet i september. Och där “försvann” mitt yrkande om Demokratiberedningen… Mitt yrkande hade för övrigt följande lydelse (du kan ladda ned yrkande som pdf här):
“Demokratiberedningens ansvarsområde och uppgifter bör utökas till att också innefatta arbete med jämställdhet. Forskning visar, skriver SKR, att den viktigaste faktorn för att skapa hållbarhet i ett jämställdhetsarbete är att ledningen i en kommun tar ett aktivt ägarskap, dvs gör arbetet till sitt. Det är viktigt att bygga strukturer och skapa en kultur som gör att jämställdhetsperspektivet hålls aktuellt och levande.
Demokratiberedningen bör därför också byta namn till Demokrati- och Jämställdhetsberedningen.”
Jag var dock inte speciellt ledsen. Ordförande Benny Augustsson (S) deklarerade, och lovade, att det yrkandet skulle stödjas av S+C+MP när det lades fram efter valet!
För övrigt ställde ordförande Augustsson KSAU:s förslag i sin helhet mot moderaternas förslag i sin helhet. Eftersom både James Bucci (V) och jag ansåg att det fanns en del bra i respektive förslag så avstod vi från att delta i beslutet. I kommunfullmäktige kommer vi att yrka på att enskilda delförslag ställs mot varandra.
Kommunstyrelsen höll med om det absolut viktigaste i Pontus Gläntegårds (V) och min motion, dvs att kommunen borde avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts. Vilket också gällde Gunnar Lidells (M) motion om samma sak. (Se “KF: V-motion om strandskyddsavgift”.) Vänsterpartiet yrkade att beslutet också skulle gälla retroaktivt från den 1 januari 2021. Ordförande Augustsson (S) menade att-satsen i yrkandet var felformulerat. Han fick medhåll av andra ledamöter. Det var följande yrkande som var formellt fel:
“ändringar i taxan ska gälla från och med 1 januari 2021”
De menade att taxan inte kunde ändras retroaktivt. Deras argumentation lät förnuftig tyckte jag, och drog tillbaka yrkandet. Nu i efterhand har jag mina ”funderingar”, vi får se vad jag kommer fram till när motionen ska avgöras i kommunfullmäktige. Å andra sidan kommer det i praktiken inte att göra någon skillnad.
Jag framförde mina synpunkter på motiveringen till att kommunstyrelsen skulle avslå medborgarförslaget om “införande av anropsstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen”. (Se “Kommunstyrelsen 27/4”.) Jag fick ett visst gehör, men förslaget går vidare till kommunfullmäktige. Jag yrkade inget annat. Det gjorde jag dock på nästa ärende.
Som bekant har det lämnats ett medborgarförslag om “trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön”. (Se “Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”.) Politiker och tjänstepersoner ville från början avslå förslaget helt och hållet. Och så hade det blivit om inte Vänsterpartiet hade velat annorlunda. Ärendet har därför valsat runt i kommunen. Nu ska det “valsa” vidare.
Kommunen har gått med på ett av tre yrkanden i medborgarförslaget. Jag ansåg att kommunen borde gå med på ett till… Nämligen att någon typ av lämplig, låg LED-lyktstolpe sätts upp på varje sida av övergångsstället. Jag skrev ett längre yrkande om detta som jag återger i slutet av bloggen.
På ajourneringen inför beslutet kom kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fram och sa att han tyckte att även detta yrkande var ok. Men… Augustsson tyckte att det var svårt att ”kräva”, att besluta om ett ”ska”. Det kanske fanns omständigheter som omöjliggjorde LED-ljus. Därför ville han att vi skulle formulera det typ ”undersöka möjligheterna”. Om jag ändrade så skulle de styrande partierna stödja resten av yrkandet.
Det betydde att jag drog tillbaka mitt yrkande och stödde Augustssons omformulerade förslag. Det viktiga är att ljusen kommer upp. Och i och med denna “kompromiss” så ökar chanserna betydligt. Nu kommer det att bli majoritet för yrkandet i KF. Risken var annars att hela yrkandet skulle avslås.
Så trots att inga av mina tre yrkanden fick bifall av kommunstyrelsen på grund av att jag drog tillbaka dem, så ser jag ändå onsdagens sammanträde som en framgång både för de berörda och för Vänsterpartiet.
Här mitt yrkande i ärende 29 ”Medborgarförslag om trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön” (kan laddas ner som pdf här):
Yrkande
Om det hade varit så enkelt att skapa trafiksäkra miljöer som att sänka fartbegränsningarna… Och vad mycket pengar kommunen skulle ha sparat… Men så är det tyvärr inte. Det är varken enkelt eller billigt att ordna trafiksäkra miljöer.
Övergångsstället vid Rånnum skola i Vargön används till stor del av barn och elever på väg till och från skolan. På Lundalasidan är GC-banan lågt belägen och den stiger mot Nordkroksvägen. När barnen närmar sig övergångsstället befinner de sig lägre än vägen. Fordonsförare har svårt att se dem. Det är först när de står alldeles intill körbanan som de är i jämnhöjd med vägen.
Trafiken som kommer söderifrån har ganska fri sikt mot övergångsstället, men trafiken norrifrån ser inte eventuella barn förrän fordonen befinner sig på krönet ganska nära övergångsstället.
Under den mörka årstiden kan det vara svårt att urskilja cyklister och fotgängare även om de står i jämnhöjd med vägen. Belysningen är dålig. Det är dock mycket glädjande att kommunen tänker besluta att montera ett blinkande varningssystem vid övergångsstället, men jag anser att det inte riktigt räcker.
Det är ett trafikfarligt övergångsställe, särskilt under vinterhalvåret, och jag förvånas över att det i motiveringen till beslutsförslaget sägs att “övriga åtgärder inte behövs”. Jag förstår att vissa åtgärder som föreslås i medborgarförslaget kan vara kostsamma, men det är något helt annat. Och frågan är om man överhuvudtaget ska värdera liv i pengar, särskilt när det gäller barn.
Det handlar om barn…
Jag yrkar att någon typ av lämplig, låg LED-lyktstolpe sätts upp på varje sida av övergångsstället. Det finns nämligen ingen belysning i närheten av de utsatta gångtrafikanterna idag. Och elektricitet måste ju ändå dras fram till det blinkande varningssystemet.
