Den 9 juni är det val till Europaparlamentet. Och redan nu går det att poströsta.
I många länder inom EU är valdeltagandet mycket lågt. I Sverige har valdeltagandet ökat varje år sedan 2004. Se bild.
Vid det förra EU-valet 2019 var det 55 procent som röstade. Men det var alltså 45 procent som inte alls deltog. Bland de som röstar är det – precis som vid andra val – också ganska stora skillnader mellan dem med låga och dem med höga inkomster. SCB delade in de röstande i fem olika inkomstgrupper (kvintiler) där detta framgår. Se bild.
Enligt SCB var framför allt ”valdeltagandet lågt i de distrikt som hade en stor andel utrikes födda bland de röstberättigade”. Alltså i de fattigaste förorterna.
Ur demokratisk synvinkel borde det vara viktigt både att få fler att rösta och att öka andelen röstande bland låginkomsttagare. Alternativet är att som nu en stor del av befolkningen, framförallt de med lägre inkomster överlåter besluten om vilka som ska sitta i EU-parlamentet till andra, främst till de med högre inkomster.
Men spelar det då någon roll?
Det är svårt att begripa ”EU-apparaten” och se vad som kan göras där. Det känns ”långt borta”. Dessutom har EU uppenbara demokratiska brister. Både Kommissionen och Centralbanken, styrda av höga tjänstemän, ligger utanför medborgarnas kontroll och insyn. Lobbyister framförallt från olika kapitalintressen har en stor makt. Och grunden för EU bygger på kapitalintresset om fri rörlighet för varor och tjänster.
Men det betyder inte att det är omöjligt att åstadkomma något. Det betyder inte heller att det automatiskt skulle bli bättre av att vi lämnade EU. Britterna har knappast fått det bättre efter Brexit. Där styr de konservativa och överklassen lika illa som förut. EU har också tagit några, visserligen otillräckliga, men ändå steg åt rätt håll när det gäller klimat- och miljöfrågor. Och när vi jämför med vår egen bedrövliga svenska regering som bidrar till att förvärra klimatkrisen så kan vi se exempel på sådant som har betydelse.
Det kan dessutom bli mycket värre
Du som har en ”rödgrön” politisk inställning måste absolut rösta i detta val för att motverka att den yttersta högern stärker sina positioner. Det skulle innebära stora försämringar vad gäller klimat- och miljöpolitik. Naturskyddsföreningen skriver i en genomgång av vad Sveriges EU-parlamentariker har gjort att sverigedemokraternas Charlie Weimers ”har sammantaget röstat uselt för miljön”. Om Malin Björk, Vänsterpartiets enda parlamentariker de senaste fem åren, skriver de däremot att hon ”har röstat utmärkt för miljön”. Detsamma gäller för miljöpartisterna.
Sociala rättvisefrågor
Bland socialistiska synsätt finns tanken om att bostaden ska vara en rättighet och att allmännyttan ska kunna agera utifrån medborgarnas och hyresgästernas intressen istället för utifrån vinstintresset. Som det nu är så höjs hyrorna för hyresgäster i Sverige av EU-regler som säger att allmännyttan måste gå med vinst. Annars är det inte enligt EU:s nuvarande marknadsliberala synsätt en fri marknad för hyror. Det här innebär också att det blir svårare att renovera och energieffektivisera hyresrätterna. Det är dåligt både för hyresgästerna och för klimatet och ett exempel på något som bör ändras.
En annat exempel som handlar om social rättvisa gäller Gigarbetarnas villkor. Det handlar om rättigheterna för 5,5 miljoner plattformsarbetare i EU, som nu betraktas som egenföretagare. Ett system som tvingar cykelbud, taxichaufförer och andra arbetare, inklusive vårdare och städare, in i falska egenanställningar. På detta sätt får de inte till exempel semesterlön eller sjukpenning. Inom EU står sedan flera år en strid om en reglering av detta som kallas ”plattformsdirektivet”. Det tas upp av Jonas Sjöstedt i en artikel i europaportalen.
Det finns alltså viktiga frågor som rör både klimatet, miljön och social rättvisa som kan avgöras eller redan nu bestäms på EU-nivå. Därför är det viktigt att inte strunta i detta val.
Rösta i EU-valet!
Rösta rödgrönt!
