Julian Assange är fri och riskerar inte längre ett livslångt fängelsestraff för sin roll som avslöjare av hemligheter från USA:s krig i Irak och Afghanistan. FOTO: David G Silvers, Creative Commons.
DET VAR FJORTON ÅR SEDAN, 2010, som visselblåsarsajten Wikileaks publicerade hundratusentals hemliga militära och diplomatiska dokument om bland annat USA:s krig i Irak och Afghanistan. Dokumenten avslöjade amerikanska krigsbrott och brott mot mänskliga rättigheter. Det var då grundaren av Wikileaks, Julian Assange, kom att betraktas som något i stil med den amerikanska regeringens fiende nr 1.
Senare samma år anhölls och häktades Assange i sin frånvaro misstänkt för sexualbrott under ett besök i Sverige. Förundersökningen kom senare att läggas ner. Men innan dess hade Storbritannien – där Assange befann sig – beslutat sig för att lämna ut honom till Sverige. Om han utlämnats var frågan vad som skulle ske, om han skulle lämnas ut vidare till USA och dömas till ett mycket långt straff. Han tog sin tillflykt till Ecuadors ambassad där han kom att vistas i sju år.
I april 2019 greps han av brittisk polis. I samband med det offentliggjorde USA att det fanns ett åtal mot Assange för bland annat spioneri och begärde att han skulle utlämnas. Han riskerade upp till 175 års fängelse.
En lång rättslig process kring utlämningskravet följde. Assange satt hela tiden inlåst med ett alltmer sviktande hälsotillstånd.
Nu är han fri efter en överenskommelse med USA:s justitiedepartement.
Vad innebär överenskommelsen? Den framstår för en seger för alla dem som krävt Assanges frigivande. Kommer den att hjälpa andra journalister som granskar hemliga och olagliga aktiviteter från myndigheter? Den diskussionen har just startat.
I väntan på det: det finns en bok om fallet, skriven av Nils Melzer, professor i internationell rätt och specialrapportör för FN i frågor som berör tortyr. Boken heter Fallet Julian Assange. Den är mycket läsvärd och den ställer allvarliga frågor om rättssäkerheten i Storbritannien, USA och Sverige.
.jpg){kind=link}