Magnus Gruvén var en av mina gamla vänner och dessutom en person som hjälpt mig otaliga gånger när jag fått problem med datorn. Han var civilingenjör med eget företag och arbetade med datorsäkerhet – en trygg, kompetent, vänlig och pålitlig person, det var min bild av honom. Vad jag inte fick veta förrän det var för sent var att han hamnat i klorna på internationella bedragare som slog sönder tillvaron för honom själv och andra i hans omgivning. För hans del slutade det med en fängelsedom på sju år, att alla hans personliga tillgångar försvann och att han hade skulder han aldrig skulle kunna betala. Nu har P3 Dokumentär gjort en poddserie som kommit långt i att kartlägga ett närmast otroligt händelseförlopp. Foto: Julian Briland/SR.
NÄR JAG KÖPTE MIN FÖRSTA EGNA PC 1990 var det Magnus som sålde den till mig. Jag behövde den för att jag hade bestämt mig för att skriva en bok om Palmeutredningen. (Det skulle ta sex år att få boken klar, men det visste jag inte då.)
Magnus hade ett elektronikföretag, han kunde datorer och han var en personlig vän. Det var en bra idé att köpa datorn av honom. Hur bra idén var visade sig snart. Vad jag fick på köpet var personlig hjälp så fort tekniken krånglade. När datorn vägrade lyda (det hände rätt ofta, särskilt de första åren) var det bara att slå en signal. Magnus hjälpte mig på distans eller också var det bara att komma hem till honom, vilken dag eller kväll som helst i veckan. Ibland tog besöken hos honom ganska lång tid eftersom han samtidigt hjälpte andra med liknande problem som ringde och bad om hjälp. Men det blev alltid bra. Och inte skulle han ha betalt.
Han hade en viktig andel i att skrivandet av många av mina böcker flöt på så smärtfritt som det gjorde. Jag kände ibland som att jag utnyttjade honom, men Magnus var sån. Han gillade att vara till hjälp.
Magnus såg med sympati på mitt författande och jag tror han läste en hel del av det jag skrivit. Men jag har i efterhand undrat om han på något sätt hoppade över de av mina texter som handlade om bedrägerier, ett av de ämnen som alltid intresserat mig. Annars borde han ha tagit in att bedragare kan vara förslagna och att även personer som vanligtvis är omdömesgilla ibland kan tappa fotfästet och låta sig luras när de verkligen hoppas att något ska vara sant.
Mrs William
Vad som hände var att han själv blev utsatt för ett ovanligt hänsynslöst bedrägeri – och föll rakt i fällan. Det ledde till att han, en person med god ekonomi inklusive en villa med strandtomt på Ekerö utanför Stockholm, blev personligen ruinerad och svårt skuldsatt – och att han drog andra med sig i fallet. Och värre ändå: det märkliga händelseförloppet slutade med att han dömdes till sju års fängelse för att ha smugglat fem kilo kokain från Brasilien till Spanien.
Jag visste ingenting förrän det var för sent. Visserligen hörde jag ett rykte om att personer lurat honom på pengar medan han fortfarande var i frihet. Men han viftade undan det när jag frågade. Först när han satt i fängelse berättade han för mig via telefonsamtal och brev.
Det hela började en sommardag 2016 då Magnus fick ett mail från en avsändare som kallade sig Mrs Chelsea William. Det hette att hon var sjuk i cancer och att hon ville se till så att en pålitlig person fick ärva henne när hon dog.
Det visade sig att det arv hon nämnde skulle handla om ungefär 100 miljoner svenska kronor. Hon tänkte sig, fick Magnus besked om, att han skulle få disponera 20 procent för egen del och använda resten för välgörande ändamål.
Inte minst det där sista gjorde Magnus intresserad. Han hade egentligen aldrig varit en person som brytt sig så mycket om pengar för egen del, men han hade ju alltid gillat att hjälpa andra.
Bryssel, Dubai och São Paolo
Självklart hade Magnus hört talas om Nigeriabrev och han hade för övrigt fått en del sådana själv. En del av dem hade han kollat upp lite grann och konstaterat att det varit lätt att avfärda dem som falska. Ibland hade samma formuleringar dykt upp i olika mail som det skrivits om på nätet, bara mottagarnas namn hade blivit utbytta. Den här gången hittade Magnus inget på nätet som lät precis som det mail han fått – ingen Mrs Chelsea William tycktes ha erbjudit sina pengar till någon annan. Och då föddes tanken hos Magnus att det här kanske kunde vara på riktigt. Varför just han skulle få alla dessa pengar av en kvinna han inte kände lyckades han bortse ifrån. Snart var han inne i en första försiktig replikväxling och var beredd att låta sig övertygas.
Vad som följer är en historia som kommer att ta Magnus till bland annat Bryssel, Dubai och São Paolo i Brasilien – och sedan till högsäkerhetsfängelset Soto del Real utanför Madrid och med tiden till Kumlaanstalten och andra svenska fängelser.
Historien berättas i en tre delars poddserie, producerad av P3 Dokumentär. De som gjort den heter Emilio di Stefano, Dick Andersson och Ida Lundqvist. Poddseriens namn: Miljonbedrägeriet – mannen som svarade på ett nigeriabrev. Första delen kan man lyssna på överallt där poddar finns, del 2 och 3 hittar man enbart på P3 Dokumentär. Alla avsnitt ligger ute där från och med i dag torsdag den 16 maj.
Det här är inte första gången som Magnus öde skildrats i större medier. Expressen hade en artikel av Kim Malmgren i oktober 2019. Det var en följd av att jag hade fått kontakt med Magnus när han satt i fängelse i Spanien. Han bad mig att försöka få publicitet om hans fall i Sverige och det ledde till Expressenartikeln. En del av er kanske minns att jag skrivit lite på bloggen om saken.
Föll ihop på busshållplatsen
Den nya poddserien går vidare – och djupare – i kartläggningen av den kallblodiga och effektiva plundringen av Magnus och av hur han kom att dra med sig personer i sin omgivning. Jag har lyssnat i förväg.
Här följer vi Magnus steg för steg när han utsätts för lockelser och besvikelser. Det är kusligt. Han får vid ett tillfälle se en stor väska fylld men pengar – vad som ska föreställa vara de många miljoner som han snart ska få. Han får strax därefter besked om att det blivit juridiskt krångel – och att det behövs pengar för att lösa det problemet. Berg- och dalbanan fortsätter. Han skriver senare på papper i en flott skyskrapa i Dubai, allt ska ordna sig. Shejkens familj ska till och med finnas med i bakgrunden, får han höra. Men nya komplikationer stöter till. Magnus kastas mellan jubel och förtvivlan. Människor i hans närmaste omgivning får bara insyn i delar av det han går igenom. Men det räcker för att de ska bli bli skeptiska. Hans privatliv krisar. Magnus sluter sig inom sig själv, inbäddad i tron på att han snart ska kunna visa upp att han har pengarna och att han haft rätt som litat på sina internationella men undflyende kontakter.
Även för mig som kände till rätt mycket var det skakande och berörande lyssning. Inte minst för att Magnus avled hastigt i augusti 2022 när han bara hade ett halvår kvar av sitt fängelsestraff. Han var på permission och föll ihop på en busshållplats i Malmö. Nu hör jag hans röst igen, i olika stadier av händelseförloppet dessutom. Jag får också höra medlemmar av hans familj berätta om saken ur sitt perspektiv och jag anar vilka frustrationer de måste ha gått igenom. Och jag får höra rösterna som tillhör flera av de hänsynslösa personer som dragit honom i fördärvet. Magnus var klok nog att samtidigt som han lät sig luras ändå spela in sina samtal med dem.
Jag talade härom dagen med en av de journalister som gjort poddserien, Emilio di Stefano.
• Det finns saker i dokumentären som beskriver Magnus i mindre fördelaktig dager, inte minst hur han lånade pengar av folk i sin omgivning utan att berätta sanningen om varför han ansåg sig behöva pengarna. Visste Magnus att det här skulle komma med?
”Ja, han hade själv gett oss tillgång till allt det material han samlat på sig. Och han visste vilka vi intervjuade, som till exempel den man vi kallar Börje, hans granne. Börje hade lånat ut en halv miljon till Magnus utan att få veta sanningen om varför Magnus behövde pengar och utan att veta att Magnus vid det laget saknade tillgångar. Börje kände sig direkt lurad och Magnus visste att sådant skulle komma fram i dokumentären.”
• Varför tror du att Magnus till sist ville ta steget och offentligt redovisa vad som hänt honom och vad han själv gjort?
”Från början var det mest en vilja att visa att han inte medvetet hade smugglat narkotika utan att han blivit lurad. Han ville överklaga fängelsedomen och hoppades att det skulle hjälpa honom om han gick ut till offentligheten med vad han hade varit med om. Men då – i början när vi fått kontakt med honom – fanns det ett problem ur vår synvinkel. Han trodde nämligen fortfarande på att det fanns hundra miljoner kronor som det var meningen att han skulle få ärva och att han hade chans att få dem.”
• Var det ett stort bekymmer för er?
”Ja, det satte oss i en knepig situation. För vi förstod ganska snabbt att det där arvet inte fanns. Och vi ville förklara det för honom så att han skulle kunna släppa sina meningslösa förhoppningar och gå vidare. Men vi ville inte heller bara säga det i något av de korta telefonsamtalen vi hade med honom när han satt i fängelse. Vi menade att det var nödvändigt att träffa honom och gå igenom våra efterforskningar ordentligt. Och det fick vi till sist, sedan han kommit till Sverige och det inte längre fanns pandemirestriktioner som utgjorde hinder.”
• Hur långt tycker du att han kom fram när det gällde insikten om vad som hade hänt honom?
”Någonstans hade han nog hela tiden anat att det inte stod rätt till med det där arvet. Men att erkänna det för sig själv var svårt för honom. Till sist, sedan vi gått igenom en mängd detaljer med honom medgav han för oss och för sig själv att han blivit lurad. Och då började han också att be folk i sin närhet om ursäkt för vad han gjort och hur det drabbat dem.”
Sex miljarder årligen – i Sverige
• Vad betydde den insikten för Magnus motiv att fortsätta samarbetet med er?
”När han kommit så långt handlade det nog framför allt om att han ville komma ut med sin berättelse så att andra inte skulle bli lurade. Och vi tyckte det var väldigt viktigt att han ställde upp med det – för det handlar om många människor som råkar illa ut. Det här är en industri som omsätter uppskattningsvis sex miljarder kronor årligen i Sverige om man räknar samman investeringsbedrägerier, Nigeriabrev och romansbedrägerier, olika sätt att lura enskilda personer på pengar. Det är stora pengar, men det är väldigt få brottsoffer för bedrägerier som väljer att gå ut och prata offentligt om vad de varit med om.”
• Hur stora belopp kan det röra sig om för hela världen?
” Jag har hört siffran sju miljarder pund i Storbritannien. Någon internationell totalsiffra har jag inte, och det är förstås svårt att räkna på detta. Det finns stora mörkertal, de flesta håller tyst för att det är så skambelagt.
• Slutet för Magnus tid i fängelse närmade sig medan ni arbetade vidare med reportaget. Hur såg han på sin framtid i frihet?
”Han hade planer på att arbeta på någon bondgård och han såg fram mot att få umgås med sina barnbarn. Men vi ska komma ihåg att hur man än såg det hade han en tuff situation framför sig. Han hade inte någonting, inga pengar alls. Bara stora skulder, inklusive böter på 1 miljon euro som han dömts till vid sidan av fängelsestraffet.
• Han var ändå optimistisk över att släppas ut, förstod jag vid de kontakter jag hade med honom.
”Ja, så var det. Och när han dog hade han bara ett halvår kvar av fängelsetiden. Han hade börjat få mycket permissioner, bodde på ett utslussningsboende, ett så kallat halvvägshus, och gick till ett jobb på en loppmarknad. Det är sorgligt att han aldrig helt fick uppleva den frihet han längtade efter.
Smartare än man tror
• Vad tycker du själv är det viktigaste man har med sig när man tagit del av berättelsen?
”Det är nästan så att folk tar Nigeriabrev lite som ett skämt, man skojar om det. Men personerna som ligger bakom den här verksamheten är farliga personer och de investerar inkomsterna från bedrägerierna i narkotika, terrorism och människohandel. Och för dem som drabbas personligen av denna brottslighet kan det ställa till med otroligt stor skada. Det är det som gör den här historien unik, att här har vi så många som väljer att prata om ett och samma fall, inte bara Magnus utan också hans anhöriga och andra som blivit inblandade. Det fanns många offer i Magnus fall och det kan vi visa. Och så är det ofta när det gäller den här brottsligheten.
• Vad kan man säga om de kriminella som ägnar sig åt den här typen av verksamhet?
”De är välorganiserade och smartare än man tror. I Magnus fall lyckades de till och med att få honom att lita så mycket på att de var hans riktiga vänner så att han kom i svår konflikt med människor i sin egen familj.”
• De som ägnar sig åt denna verksamhet verkar veta väldigt väl vad de gör.
”Ja, och de har metoder för att välja ut sina offer. De samlar systematiskt på sig information om människor med hjälp av olika verktyg. Det förekommer till exempel dejtingsajter som är rena bluffsajterna. De som registrerar sig där lämnar ifrån sig viktiga personuppgifter som kan användas för att lura dem. Och så fort en person på något sätt är identifierad som ett lämpligt objekt kan personen hamna på de listor som cirkulerar bland den här sortens kriminella. Särskilt anses det intressant med folk som redan blivit lurade vid andra tillfällen. Båda sakerna stämde på Magnus, han hade besökt en del dejtingsajter och han hade faktiskt blivit lurad på pengar tidigare, innan han fick det där mailet om arvet som väntade honom.”
• Ni hade själva kontakt med bedragarna, framgår det av serien.
”Ja, i avsnitt 3 finns ett samtal mellan min kollega Dick och en av dem. Men vi kom ju aldrig fram till deras verkliga identiteter.”
• När de hade kramat ur Magnus alla hans pengar och alla pengar han lyckats låna upp använde de honom alltså för att smuggla kokain. Magnus själv var ju tydlig med att han faktiskt inte fattade vad som fanns i väskan som han skulle ta genom tullen. Tycker du att man kan säga att serien visar att Magnus talade sanning om det?
”Vi slår inte fast något om det i serien. Och hur det var visste ju egentligen bara Magnus själv. Men jag är rätt övertygad om att han inte visste att han smugglade narkotika. Däremot kände han nog på sig att det var något som inte var alldeles rätt med det han gjorde. Men som det framgår av serien: i det läget var han desperat.”
