I Tidöavtalet mellan regeringen och SD står det att ”kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd”. Människor som kallas ”papperslösa” alltså.
Nu har regeringen gått vidare med detta. I slutet av augusti gav man direktiv till en utredning (som ska vara klar 31 oktober, med utredare Anita Linder) om det som de kallar ”informationsplikt”. Den föreslås nu gälla enskilda anställda inom skola, vård, omsorg och andra offentliga verksamheter. De skulle alltså ha en plikt att anmäla dem som de misstänker vistas i Sverige illegalt. Att bli angivare alltså. Motståndet mot detta förslag har redan blivit mycket stort. Och lagförslaget kallas nu allmänt för ”Angiverilagen”. Angiveri som skyldighet krockar med välfärds-professionernas etiska regler och nödvändigheten i dessa yrken av att bygga förtroendefulla relationer. Antagandet av en sådan lag förändrar också hela samhället ytterligare åt det håll som SD vill mot att peka ut de grupper ”som inte tillhör nationen”. Rasism, utpekande och misstänksamhet kommer öka. Patricia Lorenzoni, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, skriver att:
…vi ska vara väldigt klara med att vad en angiverilag tvingar offentliganställda till, är rasprofilering. Enligt Tidöavtalet ska myndigheter ha ett ansvar att säkerställa att personer vi kommer i kontakt med har rätt att vistas i Sverige. På vilka indikationer ska det ske? Vad innebär det för vemhelst som inte i betraktarens öga är otvetydigt ”svensk”? Universitetet är inte bara en myndighet, det är också en internationell miljö för kunskapssökande och undervisning, och varken anställda eller studenter ska bli misstänkliggjorda hos oss.
Även Uppsala universitets rektor Anders Hagfeldt uttrycker skarp kritik mot förslaget:
Jag vill, som rektor tydligt markera mot förslaget. Ingen i vår verksamhet ska uppmanas till misstänksamhet eller angiveri. För oss inom universiteten är själva tanken om att ifrågasätta människors rätt att ta del av det akademiska samtalet främmande. Det strider mot vårt fundament, mot vårt väsen.
De är inte heller ensamma i denna kritik. Lorenzoni har listat över 100 verksamheter, fackförbund, organisationer samt kommuner och regioner som har tagit offentligt avstånd från en angiverilag. Titta på listan, den visar vilken oerhörd bredd och tyngd som finns i motståndet mot detta förslag.
På flera platser i landet har det redan också varit demonstrationer. Här i Uppsala blir det en demonstration imorgon lördag 30 september
