Jag har lyssnat på den utmärkta Mellanöstern-journalisten Cecilia Uddén som berättat på sitt samtidigt sakliga och engagerade sätt om de dödade, skadade eller skrämda barnen inne i Gaza.
På andra nyheter hör jag hur även de människor i Gaza som staten Israel uppmanat att fly söderut nu bombas.
Under måndagseftermiddagen lyssnade jag på P1 som Intervjuar professorn och folkrättsexperten Pål Wrange.
Wrange slår fast att Hamas dödande av civila israeler är ett klart krigsbrott. Han får inte frågan om ifall Israels utsvältning, angrepp på och dödande av civila Gazabor är ett krigsbrott. Däremot får han frågan om Israels ”svar” är ”proportionerligt”. Då säger Wrange att det är mycket svårt att svara på då det är en avvägning mellan militär nödvändighet och vilka civila skador som är befogade.
Redan här börjar jag få ont i magen.
Sedan säger Journalisten:
”Israels militärledning har sagt att de vill utplåna Hamas från jordens yta, kan de göra det utan att döda civila?”
Wrange svarar även här att:
”Det är svårt att svara på”
En journalist frågar alltså om något kan hända som de själva redan rapporterat att det hänt och händer. En folkrättsexpert anser sig inte kunna slå fast att det som vi till och med ser på TV faktiskt händer.
Vad ska vi med sådana journalister och folkrättsexperter?
