Från den 1 november höjdes försörjningskravet för den som ansöker om arbetstillstånd i Sverige. Det var en höjning från de tidigare 13 000 kr till 27 360 kr i månaden.
Det betyder att alla som ansöker om arbetstillstånd nu måste ha en lön som inte ligger under den nivån. Nivån är satt utifrån att det är 80 procent av den aktuella medianlönen som nu är 34 200 kronor. (Medianlön är den mittersta lönen i en grupp av löner som sorterats i storleksordning från den lägsta till den högsta, inte snitt alltså.)
Regeringen skriver att det här betyder att en arbetskraftsinvandrare ”ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd.”
God försörjning alltså.
Nu är vi ju ganska många som lever på betydligt mindre än så varje månad, oavsett om vi får vår inkomst via lön, pension eller annat.
Om det är ett problem att ligga under 27 360 kronor före skatt i månaden beror på många saker: om du lever själv i ett hushåll eller delar det med någon annan, om du har barn som du måste försörja eller inte, vilken typ av bostad du bor i och vad den kostar dig, om du är ung och har många utgifter i samband med att etablera ett hem, om du är eller varit frisk eller sjuk och så vidare.
Men det intressanta är att regeringen slår fast att inkomster under 27 360 kronor i månaden inte innebär en god försörjning. Den bollen borde många fackliga organisationer slå på.
En organisation som gjort det är kommunal i Umeå. Många av deras medlemmar tjänar nämligen betydligt mindre än så. Därför har de nu kallat kommunen till förhandling med kravet att ingångslönerna måste matcha det nya lönegolvet på 27 360 kronor.
Sektionsordförande Ethel Henriksson säger:
Regeringen har satt en summa på vad som är god försörjning. Vi måste agera på det”.
Att få upp lönerna inom vård och omsorg är viktigt inte bara ur rättvisesynpunkt. Det är också viktigt för att höja kvalitén på verksamheten och underlätta rekrytering. Om du också vill stödja Kommunal i Umeå så kan du göra det i den här namninsamlingen.
