Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

BUN 21/11: Viktiga lokalfrågor

I väntan på att kommunfullmäktige ska fatta beslut om budgeten för 2023 så handlar en stor del av måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) istället om lokaler för förskola och grundskola.

Sammanträdet startar emellertid med att ett antal rektorer och representanter för Elevhälsan ska informera om hur elevers resultat ska förbättras. Det är ingen enkel fråga och den som har det ultimata svaret kan säkert göra karriär som forskare och föreläsare. Men det ska bli intressant att höra vad som sägs. Politikernas förväntningar är som vanligt höga på verksamhetsuppföljningen. Verksamhetsuppföljningarna är alltid mycket intressanta och givande.

Som vanligt ska nämnden få en månadsuppföljning. Det kan konstateras att BUN uppvisar ett överskott till och med oktober på drygt 7,6 milj kr. Dock är prognosen fortfarande att det ska bli ett plus/minus-noll-resultat vid årets slut. Ett varningens ord framförs också:

“Flera skolenheter har kostnader som är större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd. Behoven avser främst psykosociala och språkliga insatser. Erhållen inflationskompensation täcker inte de ökade kostnaderna för framför allt skolskjuts.”

Även barn- och elevutvecklingen redovisas. Jag roade mig med att jämföra antalet barn och elever mellan de år som redovisas i handlingarna – “budgeterna” för barn- och elevantalen finansierade av Vänersborgs kommun från 2018 till 2022.

Det har inte varit någon ökning av varken barnomsorgsplatser eller förskola/grundskola/särskola mellan 2018 och 2022. Det budgeterades för 2.263 barn i barnomsorgen 2018. 2022 var motsvarande siffra 2.137 barn. Siffrorna för förskola/grundskola/särskola var år 2018 4.925 elever och år 2022 4.919 elever. Det var alltså minskningar i antalet. Även skolbarnomsorgplatserna minskade, och det ännu mer – från 2.119 år 2018 till 1.705 barn år 2022. 

Det är intressanta siffror med tanke på de diskussioner, nybyggen av förskolor och skolor som har varit de senaste åren. Det kan vara lite svårt att få ekvationen att gå ihop. Men då ska vi komma ihåg att elevökningen var stor redan 2014 och accelererade 2015 och 2016. Vänersborg har fortfarande inte “hunnit ikapp”.

Det talas inte särskilt ofta om Fridaskolan i Vänersborg. Det är ju en friskola som inte BUN är huvudman för. Kommunen betalar “bara” ut pengar till skolan. Fridaskolan har nu meddelat att den planerar att utöka elevantalet i lägre åldrar. Elevantalet ska öka från 492 elever till 589 elever när expansionen är klar.

Till höstterminen 2023 kommer Fridaskolan att ta in ytterligare 20 elever i förskoleklassen och 17 elever i årskurs 4-6. Den successiva ökningen av antalet elever i förskoleklassen innebär att fram till och med höstterminen 2026 kommer Fridaskolan att växa med cirka 100 elever. Det här kommer självklart att påverka de kommunala grundskolorna. Det är dock osäkert vilka kommunala skolor det kommer att påverka. Min gissning är att det är en del elever från Norra skolan, som en majoritet vill lägga ner, som kommer att välja Fridaskolan.

Barn- och utbildningsnämnden ska anta “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2024-2033”. Planen inventerar lokalbehovet för alla områden i Vänersborgs kommun när det gäller förskola, årskurs F-6 och årskurs 7–9 samt barn- och elevhälsan. Den presenterar inga färdiga åtgärdsförslag utan pekar på nuvarande och framtida behov.

Förskole- och grundskoleplanen är en mycket viktig och givande läsning för alla intresserade av förskola och skola. Kanske särskilt för alla föräldrar som har barn och elever i Vänersborgs förskolor och skolor. “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2024-2033” är oerhört faktaspäckad och genomarbetad. Den kan laddas ner här.

Planen sammanfattar förskolans behov.

Det finns ett behov av fler förskoleplatser i centrala Vänersborg och de planerade förskoleplatserna i Holmängenskolan kommer ge ett tillskott av platser. Det behöver också skapas platser på Onsjö, i Brålanda och Frändefors. Granås förskola i Vargön behöver byggas ut och man behöver titta närmare på  Öxnered/Blåsut/Väne-Ryr eftersom antalet barn förväntas öka där.

Det är stora behov av förskoleplatser de närmaste 10 åren. Till det kommer också att flera förskolor behöver verksamhetsanpassas, dvs renoveras och byggas om.

Det ser “bättre ut” för grundskolan årskurs F-6. Det blir betydligt fler elevplatser i centrala Vänersborg när Holmängenskolan står färdig. Vänersborgs största grundskola, Mariedalskolan, är i stort behov av en ny idrottshall och matsalen är för liten. Den nyligen om- och tillbyggda Öxnereds skola har skapat elevplatser i området Öxnered/Blåsut som förväntas täcka befolkningsökningen i området under prognosperioden. I Blåsut skola behöver vissa verksamhetsanpassningar utföras.

Elevantalet på Onsjöskolan ser stabilt ut. Det finns dock en del tillfälliga moduler som bör ersättas. Brålanda skola behöver byggas ut. Det förväntas också en elevökning på Skerruds skola. Det måste snarast till stora underhållsåtgärder på Frändeskolan.

Det finns fler F-6-skolor som behöver verksamhetsanpassas. Det saknas ibland grupprum, specialsalar för praktiskt-estetiska ämnen samt NO-ämnen osv.

Det är många som vill lägga ner Norra skolan, eller flytta undervisningen till Holmängenskolan som några säger. (Byggnaden Norra skolan kommer ju att stå kvar vad som än händer.) Det ligger två motioner om Norra skolan – en från Harlitz (M) och Josten (M) samt en från Kärvling (V). Yrkandena i motionerna är att det ska utredas om skolan behövs för förskola och/eller F-3.

Förskole- och grundskoleplanen har inte gjort denna utredning, men skriver att Holmängenskolan täcker alla behov av elevplatser i grundskolan. Samtidigt nämns i planen att det ska ske en förtätning av bostäder i centrala Vänersborg och att Sanden ska bebyggas. Det betyder fler barn och elever. Förlorar inte bostäderna på t ex Sanden en del dragningskraft, och mening, när det blir så långt till skolan – och förskolan? Och får barnen och eleverna plats på Holmängenskolan överhuvudtaget i framtiden?

Det kommer att behövas fler förskoleplatser i centrala Vänersborg ganska snart. Planen skriver att behoven av platser tillgodoses av Holmängenskolan när den står klar. Men allt fler väljer kommunal barnomsorg istället för enskild pedagogisk omsorg, antalet bostäder på Holmängs Hage ökar, liksom i centrum och på Sanden, och hela Holmängsskolan behövs så småningom till grundskola. Just nu används också lokalerna på Björkholmsgatan till förskola, fast den dömdes ut för många år sedan…

I Förskole- och grundskoleplanen står det:

“…en ny förskola kan komma att behövas på sikt.”

Vi får se vad utredningen kommer fram till. Ett dilemma är självklart att så länge Norra skolan används till skola så är det BUN som får stå för lokalkostnaderna – och det är dyrt. Det kan ju vara så att Norra skolan inte behövs till varken grundskola, eller förskola, de närmaste åren, men om kanske 5-6 år… Kan någon annan än BUN stå för kostnaderna under mellanperioden? Det gäller ju att se långsiktigt på verksamheternas behov.

När det gäller grundskolan årskurs 7–9 så är läget ganska gott. Det är tack vare om- och tillbyggnaden av Silvertärnan. Det behövs inga nya elevplatser den närmaste framtiden. Det kan dock behövas fler platser i grundsärskolan. Dessutom skulle det behövas fler lokaler för undervisning i “mindre sammanhang”. I Dalslandsdelen av kommunen finns det utrymme att ta emot den väntade elevökningen.

Det finns en del att önska när det gäller barn- och elevhälsans lokaler. På flera skolor är de naturligtvis väldigt bra, men på sina håll behöver lokalerna åtgärdas. Elevhälsan måste ha t ex ha ljudisolerade dörrar så att samtal som förs i lokalen inte hörs utanför. På något ställe finns det inte ens vatten i lokalen…

Det här var taget ur sammanfattningen. (Diskussionen om Norra skolan är dock mina egna funderingar.) I själva planen behandlas varje område och varje enhet mycket utförligt. Som sagt, det går att ladda ner “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2024-2033”- det kan du göra här.

Förskole- och grundskoleplanen innehåller också en hel del pedagogiska diskussioner. Det är ju naturligtvis så att lokalerna sätter ramar för undervisningen och lärandet. Det säger ju sig själv att saknas det t ex grupprum så blir det svårare, eller omöjligt, att organisera undervisningen efter de behov som finns.

Det finns även några avsnitt i planen som får mig att, återigen, fundera på Kommunallagens förhållande till Skollagen… Med andra ord, kravet på BUN och framför allt på rektorerna att hålla budget, fast Skollagen stipulerar att undervisningen ska anpassas efter elevernas behov och att alla elever i behov av särskilt stöd ska få det.

När det gäller förskolan står det i Skollagen 8 kap 8 §:

“Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö.”

Det visar svårigheten för BUN att gå till kommunfullmäktige och yrka på pengar för mindre barngrupper. Det finns ju inga absoluta siffror för gruppernas storlek… Skolverkets riktmärke torde vara meningslöst att hänvisa till, som Förskole- och grundskoleplanen gör, eftersom det inte är lagstadgat:

“Enligt Skolverket kan ett riktmärke för barn mellan ett och tre år för barngruppens storlek vara 6–12 barn. För barn mellan fyra och fem år kan ett riktmärke vara 9–15 barn.”

Eller om både förskolor och skolor:

“Däremot går det att ha en uppfattning om vad som händer om åtgärder inte vidtas i och med att lokalbristen redan är ett faktum på flera enheter.”

Eller grundskolan:

“Avsaknaden av dessa mindre lokaler kan göra det svårare att tillgodose behoven hos eleverna. Utifrån ett barnperspektiv är skolans lokaler elevernas arbetsmiljö, vilket innebär att arbetsmiljölagens krav gäller.”

Eller:

“Behov av att ha undervisning i mindre sammanhang är viktigt för att alla elever ska kunna tillförsäkras en skol- och lärmiljö som präglas av trygghet och studiero.”

Öxnereds skola står klar efter renovering och om- och tillbyggnad och Holmängenskolan ska tas i bruk höstterminen 2024. Det är två stora och viktiga kommunala satsningar. På andra skolor och förskolor renoveras det för flera miljoner, men behoven är stora. Hur mycket har Vänersborgs kommun råd att satsa?

Det stundar svårare tider. Kommunen måste fundera flera varv på hur den ska investera och prioritera. Det är inte lätt, särskilt inte som den nya borgerliga högerregeringen inte verkar vara villig att öppna plånboken och satsa på välfärden.

Barn- och utbildningsnämnden kommer inte självt att kunna lösa alla “utmaningar” den står inför…

Upptäck mer från Nyhetskartan.se

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa