Det nya mediestödet kommer att leda till att så kallade nischtidningar får kraftigt minskat presstöd. Detta har föranlett flera av dem att skriva en debattartikel i Aftonbladet där de skriver:
Detta innebär ett hårt slag mot den ideologiska mångfalden bland medier. Mellan 2015 och 2021 har de fem största mediekoncernerna växt från att äga 45 till 64 procent av alla lokalredaktioner, och de är alltså väl rustade för att kamma hem mycket av det nya lokalfokuserade mediestödet (Institutet för mediestudier, 2022). Dessa koncerner har färdiga publiceringssystem och en väl utvecklad digital infrastruktur som alla deras tidningar kan använda och de kan därmed lägga mer fokus på redaktionell personal lokalt.
För en fristående eller mindre aktör krävs stora investeringar i egna publiceringssystem, teknik och administration. Med det nya förslaget för mediestöd kommer det inte finnas något utrymme för den typen av investeringar. Ordet ”nischmedier” framstår därför som en retorisk omskrivning för *självständiga* medier, ämnat att grumla överföringen av stöd från oss till koncernerna.
Utöver ett kraftigt minskat stöd till medier fristående från de stora mediehusen innebär det nya stödet en stor osäkerhet. Till skillnad mot det nuvarande presstödet är det nämligen inte ett rättighetsstöd utan ska endast gå till medier som är av ”särskild vikt för mediemångfalden”. Vilka den politiskt tillsatta nämnden kommer anse vara av särskild vikt vet ingen i dag, men utredningen definierar det som en ”undantagsbestämmelse” för ”ett begränsat antal medier”.
Det innebär att våra tidningar kommer bli av med mellan 35 och 100 procent av det stöd vi har i dag. Ett hårt slag som i många fall kommer att innebära nedskärningar av kvalificerade redaktionella resurser.
Protesterande tidningar
De som undertecknat debattartikeln är Leonidas Aretakis, chefredaktör Flamman, Anna-Klara Bratt, chefredaktör Fempers Nyheter, Jan-Åke Eriksson, chefredaktör Tidningen Global, Lennart Fernström, chefredaktör Syre och vd Grön press, Felicia Ferreira, vd och chefredaktör Dagen, Nathan Hamelberg, vikarierande tillförordnad chefredaktör Arbetaren, Marco Jamil Espvall, chefredaktör Internationalen, Lennart Spetz, chefredaktör Landets fria tidning, Robert Tjernberg , chefredaktör Sändaren och Arne Wallrén, ordf i tidningsstyrelsen, Miljömagasinet.
De föreslår några mindre ändringar för att mediestödet inte ska få så negativa verkningar för nischtidningar. Sändaren och Dagen är kristna tidningar med koppling till Svenska Kyrkan och Equmeniakyrkan. Internationalen och Flamman är tidningar som står nära Vänsterpartiet.
Undertecknarna är dock bara några av de medier som kommer att drabbas av det ändrade mediestödet men några tidningar som också drabbas lyser med sin frånvaro .Främst bland dem är ETC. Inte heller en tidning som Offensiv, Aktuellt i Politiken eller Arbetet är med bland de som skrivit under.
ETC
Men även tidningen ETC har protesterat mot utformningen av det nya mediestödet:
Jag har väntat på det. I takt med att Dagens ETC och våra andra medier blir en allt större politisk kraft i samhället, i takt med att allt det som ofta ignoreras eller försvinner i borgerliga medier lyfts upp och skapar nya debatter, nya rörelser, så kliar det alltmer i fingrarna hos den utförande makten, alltså politiken, att försöka bli av med det där som stör.
[…]
Det nya presstödet ska, enligt förhandsuppgifterna, satsa på ”lokala medier”. Det låter ju fint men sanningen är att det idag finns väldigt få nationella tryckta dagstidningar, nästan alla är lokala. Men inte Dagens ETC. Vi har anställda i Göteborg och Örebro men vi gör en rikstidning,
Om man menar allvar med lokala medier så betyder det faktiskt att Bonnier-koncernen får bingo eftersom man köpt upp merparten av landets lokala tidningar i en stor affär förrförra året. Det samlade presstödet till mediejätten är nu så stort att hela vinsten kommer från det.
Man kan leende skaka på huvudet åt det hyckleriet (Bonnier har förut alltid bekämpat presstöd), men leendet krymper när man inser att när vi på ETC storsatsade på lokala tidningar inför valet 2018 och faktiskt, med läsares hjälp, fick igång elva tidningar som tillsammans hade kunnat påverka den lokala valdiskussionen, ja, då ändrade presstödsnämnden raskt bedömningen av prenumerationerna och vi fick lägga ner allihop.
