Sedan början av 2021 har en mycket intressant diskussion pågått i Historisk Tidskrift om skiftena i svensk historia. Det började i nummer 1 2021 då Göteborgs-historikerna Erik Hallberg och Lars Nyström publicerade sin artikel ”Den ursprungliga kapital-ackumulationen på svensk botten? En pilotstudie om gränser i skog och mark 1600–1900”. Geograferna Clas Tollin och Mats Widgren replikerade i nr 4 2021, Hallberg och Nyström replikerade på repliken i följande nummer, och Tollin och Widgren kom tillbaka i därpå följande nummer.
Hallberg och Nyströms första artikel börjar effektfullt:
”Tacitus skrev för omkring 1900 år sedan om de germanska stammarna: ”Avskilt och otillgängligt bryter de bygd, var helst en källa, ett fält, ett hult vunnit deras tycke.”1 Måhända är detta en romares romantiska be-skrivning av ett pågående landnam i en fjärran vildmark. Men ännu i Hälsingelagen från tidigt 1300-tal tecknas markerna bortom bygden som ett terra nullius, öppna för envar att ta i besittning. Också i södra Sverige förblev skog och mark i viktiga avseenden länge en gemensam resurs.” De drar en skarp skiljelinje mellan den privatägda marken inom byn, åker och äng, och den kollektivt förvaltade utmarken mellan byarna: allmänningar som ägdes kollektivt av en by, eller av flera angränsande byar.
referenser
Erik Hallberg och Lars Nyström (2021) ”Den ursprungliga kapital-ackumulationen på svensk botten? En pilotstudie om gränser i skog och mark 1600–1900”, Historisk Tidskrift nr 1 2021. Läs här.
Clas Tollin och Mats Widgren (2021) ”Utmarksskiften som ursprunglig kapitalackumulation?”, Historisk Tidskrift nr 4 2021. Läs här.
Erik Hallberg och Lars Nyström (2022) ”Gränser i skog och akademi : Replik till Tollin och Widgren”, Historisk Tidskrift nr 1 2022. Läs här.
Clas Tollin och Mats Widgren (2022) ”Teori, begrepp och empiri kring ursprunglig kapitalackumulation: Replik till Hallberg och Nyström”, Historisk Tidskrift nr 2 2022. Läs här.
