Nils Tirén ‘Hussvala. Tornsvala. Ladusvala’ (1932)
25 mars
Vid lunchtid svävar ett trettiotal tranor ovanför Rosengård, Malmö, på själva Trandagen!
14 april
På Ribbersborgs Kallbadhus i Malmö säger en i personalen att hen sett årets första hussvalor där.
5 Maj
Äter lunch på Dymöllans åleri som ligger strax öster om Söderåsens nordliga ände, sydväst om Klippan. De handlar med ål, lax och sill. Även om ålen är rödlistad som ”akut hotad” är det lagligt med fiske av och handel med ål inom EU. På åleriet kan man exempelvis få sig en ålsmörgås till livs med rökt ål och ålröra på hembakat grovt bröd eller köpa med sig en rökt ål. Jag äter emellertid fisksoppan. Dymöllan är landets största företag som handlar med ål. De exporterar levande, rensad, fryst och rökt ål till framför allt Tyskland, Belgien, Holland och Danmark.
EU har sedan 2007 en ålförvaltningsplan med krav för att ålen inte ska utrotas och Sverige har sedan 2009 en nationell ålplan (Nationell förvaltningsplan för ål). För Sveriges del innebär det att staten årligen importerar hundratusentals ålyngel från Storbrittanien och Frankrike för att leva upp till EU: s och egna krav om att inte utrota ålen. Utan denna import av upphovade ålyngel som transporteras med flyg till Sverige skulle ålen troligen utrotas. Den främsta orsaken till detta verkar vara turbinerna i alla vattenkraftverk. Det finns emellertid även de forskare som hävdar att det kommersiella ålfisket är den huvudsakliga förklaringen till det kraftigt minskade ålbeståndet. Dessa forskare förefaller underskatta betydelsen av ålens liv i sötvatten och vattenkraftverkens inverkan på ålens vandring till och från inlandsvatten. Se exempelvis följande debattinlägg i frågan: Återskapa ålens livsmiljöer och minska dödligheten i vattenkraftverk, Falskt narrativ att ålens öde vilar i kraftbolagens händer och Slutreplik: Inlandsvattnen livsavgörande för ålen.
7-8 maj
Det är påtagligt vilket rikt djurliv Söderåsens nationalpark har om somrarna. Jag brukar speciellt reagera på kräldjurslivet i Skäralidravinen; soliga och varma sommardagar kryllar här av snokar och skogsödlor. Men motsvarande rika smådjursliv var kanske det normala i skånska bokskogsraviner fram till, låt säga, 1900-talet? Det är en lika inspirerande och nostalgisk bild av det förindustriella landskapet som nedslående realitet hur industrialiseringen av landskapet sedan slutet av 1700-talet har reducerat dess djurliv. Som ytterligare en förklaring till ålens försvinnande nämner exempelvis några av nyss nämnda forskare hur landskapets hydrologiska förutsättningar sucessivt har utarmats:
Under århundraden har vandringsvägar blockerats av vattenkraft och annat. Åar har rätats ut och sjöar, våtmarker och diken har dränerats. Dessa utgjorde tidigare viktiga livsmiljöer för ålen, som enligt historiska källor var mycket talrik, spelade essentiella roller i sötvattensekosystemen och utgjorde fattigmansmat.*
På tal om blockerade vandringsvägar och Skäralidravinen så längst ned i den rinner Skärån och dess biflöden Kvärkabäcken och Dejabäcken. Länge var Skärdammen ett hinder för fiskar med vandringsbehov, varför en passage i form av en ny åfåra, ett omlöp, grävdes 2018. Se Länsstyrelsen Skånes Miljökonsekvensbeskrivning – Faunapassage vid Skärdammen i Söderåsens nationalpark (2018). De vanligast förekommande fiskarterna i Skärån är öring (stationär), ål, bäcknejon, elritsa och lake. Arbetet med att avlägsna de artificiella vandringshindren i Rönne å i Klippans kommun pågår, men ännu har inte alla åtgärdats. Lax, havsvandrande öring, havsnejonöga och flodnejonöga förekommer därför endast nedströms kraftverken vid Klippan. Men om, eller snarare när, fria vandringsvägar, strömvattenmiljöer och konnektiviteten återskapas i huvudfåran kommer fiskar åter kunna vandra upp i Skärån för att leka och ålen kommer åter att kunna vandra naturligt.
Skärån är alltså en del av Rönne ås vattensystem som är Skånes nästa största. Rönne å avrinningsområde, och särskilt Ringsjöarna, är vidare ett av Sveriges viktigaste uppväxtområde för ål. I Länsstyrelsen Skånes remiss till Bakgrundsbeskrivningen Rönne å (2021) står följande att läsa om ålen:
Rönne å är ett viktigt uppväxtområde för ål som bedöms ha stor betydelse för återhämtningen av det europeiska ålbeståndet i enlighet med den nationella förvaltningsplanen för ål. Enligt rådets förordning (1100/2007) om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål ska målet för varje förvaltningsplan vara att minska den antropogena mortaliteten så att minst 40 % av biomassan av blankål med stor sannolikhet tar sig ut i havet, i förhållande till den bästa uppskattningen av utvandring som skulle ha funnits om antropogena faktorer inte hade påverkat beståndet. Ålen finns inom hela vattensystemet men flera vattenkraftverk och dammar försvårar ålens vandringsmöjligheter i upp- och nedströmsriktning. Ålynglen samlas i dag med en ålyngeluppsamlare vid Stackarps kraftverk. Det bedrivs fortfarande ett yrkesfiske på ål i Ringsjöarna. Lekvandrande ål har också fångats i Ringsjöarna och transporterats för utsättning nedströms de tre kraftverken i huvudfåran för att undvika dödlighet vid passage av kraftverken.
15 maj
På morgonen hör jag årets första tornseglare på innergården. Återstår att se ifall de återvänder till grannfastighetens takås efter renoveringen av taket i höstas (Betänk tornseglaren).
______________________________________________________
*För en utförligare diskussion om omvandlingen av den skånska landskapshydrologin under 1800-talet och betydelsen av andra industriella omständigheter för landskapet se Skånsk agrarhistoria och samtida ekologiska motsättningar.
