De senaste två dagarna har jag varit i Leuven och deltagit i konferensen ”Re-Imagining Class: Working-Class Identity and Intersectionality in Contemporary Culture”. Ja, jag var rent av av de särskilt inbjudna huvudtalarna (så kallad keynote speaker, de andra två var Guy Standing och Marissa Fragkou).
Guy Standing och Michiel Rys
Konferensens titel är inte helt rättvisande för det som avhandlades. Framför allt saknas ordet ”prekariat”. Det hela arrangerades nämligen av en tvärvetenskaplig forskargrupp som arbetar under rubriken ”Figures and narratives of precarity”, och alla som medverkade kom in på frågor om prekariatet (eller prekaritet i mer allmän mening).
I mitt föredrag diskuterade jag hur två samtida svenska romaner om prekärt arbete – Pelle Sunvissons Svenska palmen och Mats Teglunds Cykelbudet – förhåller sig till äldre arbetarlitteratur, med särskilt fokus på litterära-estetiska strategier. Jag försökte särskilt argumentera för att författare som skriver om (eller för) prekariatet alltid befinner sig i en specifik social, politisk och litterär kontext, och att det därför är svårt att generalisera angående litteraturens relation till denna grupp.
Konferensen var mycket lyckad. Inte minst var diskussionsklimatet väldigt gott, och jag har samlat på mig en massa tankar som jag kommer att ha nytta av framöver. Arrangörerna tänker försöka sätta samman en bok med utgångspunkt i det som diskuterades, så fortsättning följer.
Konferenslokalen låg vid det gamla Stella Artois-
bryggeriet. Konstverket föreställer kanalgrävare.
