På onsdag är det återigen dags för kommunfullmäktige. Det sista på distans, sammanträdet i maj ska hållas i aulan som tillhörde den numera rivna Huvudnässkolan. Om inget oförutsett händer.
Det råder lite “lugnet före stormen” i fullmäktige och politiken just nu. Partierna förbereder sig för årets viktigaste händelse – budgetbeslutet för år 2023. Det fattas på fullmäktiges junisammanträde. (Även om det ska fattas ytterligare ett budgetbeslut i november, det är ju valår i år.)
Så här ser dagordningen ut:
Det är mer regel än undantag att det tillkommer fler ärenden efterhand. Så har jag i två bloggar redogjort för två extra ärenden, som jag själv är skyldig till, en interpellation om Sikhall (se “Interpellation nr 3 om Sikhall”) och en motion om att kommunen ska inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare (se “Motion: Landsbygdsutvecklare”). Jag har också skrivit om ett yrkande som jag ska lägga på ärende 11. (Se ”Skolmiljarden 2022”.)
En viktig förberedelse för nästa års budget, eller borde vara, det är att utvärdera det gångna året. På onsdag ska “kommunens och nämndernas årsredovisning 2021” behandlas.
Har Vänersborg blivit bättre?
Jag tror faktiskt att det är denna korta fråga som borde besvaras av årsredovisningarna, och sedan inleda en diskussion om vad ”vi” gjorde bra och vad ”vi” kunde ha gjort bättre. Frågan lär dock inte ställas så. Och det är väl tveksamt om det trots den genomgripande och mycket uttömmande redovisningen går att besvara frågan överhuvudtaget…
Men visst skulle det ha varit intressant om politikerna i Vänersborg varje år hade fått titta tillbaka på det gångna året och svara på frågan/frågorna. Antagligen skulle Vänersborgs politiker ha det självförtroende och den framåtanda som krävts för att besvara frågan med ett ja. För inte kan man väl tolka beslutsförslaget, och det som ska bli fullmäktiges slutliga beslut, på annat sätt?
“Kommunfullmäktige beslutar att godkänna bokslut och årsredovisning för år 2021.”
Om bokslut och årsredovisningar godkänns måste väl Vänersborg ha blivit bättre?
I Vänersborgs kommun praktiseras mål- och resultatstyrning. Kommunens vision är nämligen kopplad till inriktningsmål, förväntade resultat och aktiviteter – och dessa följs systematiskt upp. Och om politikerna samtalar och analyserar det här “paketet” så leder det till verksamhetsutveckling. Är det tänkt… Typ.
Det är kommunfullmäktige som beslutar om inriktningsmålen. Och sedan är det “i andra änden” verksamheterna, alla de anställda, som ska se till att uppnå dessa. Och för år 2021 har det ju enligt den övergripande målavstämningen gått bra:
Anm. Ett inriktningsmål anses uppfyllt när övervägande andel av de förväntade resultaten är uppnådda eller delvis uppnådda.
Kommunen har under 2021 uppfyllt 5 av 6 inriktningsmål. Det måste ju betyda att Vänersborg har blivit mycket bättre trots de svåra pandemitiderna, eller? Har Vänersborg blivit bättre…?
I en mål- och resultatstyrd organisation som Vänersborgs kommun har samtliga parter intresse av att resultaten ska bli så bra som möjligt. Det som inte har fungerat särskilt bra, det nämns inte – eller har en tendens att skrivas om eller förskönas. Och det gör det inte bara svårare att utvärdera, det gör det i praktiken omöjligt. Och det betyder att resultatet kan inte användas för att förbättra organisationen och verksamheten…
Så trots alla uppfyllda mål med gröna ploppar, så tror jag att samtliga verksamheter upplever att det inte råder någon balans mellan krav och resurser. Politikerna ger inte verksamheterna tillräckligt med resurser, samtidigt som målen är desamma eller ännu högre än tidigare. Vilket naturligtvis innebär att vi politiker abdikerar från vårt ansvar. Och de som får sitta emellan är personalen. Personalen får ansvaret om inte målen uppfylls, trots att de gör sitt yttersta för att allt ska fungera så bra som möjligt. Vilket gör att ohälsan ökar…
Vi politiker borde bli ärliga, vi borde typ säga som det är. Vi har inte råd – vi måste skära ner – vi tar ansvar genom att sänka kraven.
Eller tilldela mer resurser…
För övrigt är det mycket positivt som skrivs i årsredovisningen om kommunens olika verksamheter. Och en sak är vi alla partier och politiker överens om. Rent ekonomiskt var år 2021, liksom 2020, ett oerhört bra år för kommunen. Kommunens resultat blev +185 milj kr (år 2020 var det +161 milj kr). Det var dock inte förtjänsten av fantastiska inriktningsmål. Eller en fantastisk styrning – pengarna kom från staten, ökade skatteintäkter (2021) och intäkter från tomtförsäljningar (2021). Årets överskott är för övrigt det största någonsin för Vänersborg.
Så här ser resultaten ut för kommunen under de senaste 10 åren:
Men självklart måste varningar utfärdas. Det hör till de ekonomiska analyserna och slutsatserna – alltid. De ekonomiskt och politiskt ansvariga i en kommun är aldrig glada eller nöjda. Är det inte problem så blir det typ nästa år…
“Den stora utmaningen för både kommunen och kommunkoncernen är de höga investeringsnivåerna.”
“I takt med investeringarna ökar också avskrivningarna. Årliga ökande avskrivningar tar en större andel av det finansiella utrymmet i kommunen. De höga investeringsnivåerna bidrar också till ökande driftskostnader och högre upplåning.”
Årsredovisningen skriver dock att:
“de två senaste årens resultat har stärkt kommunens finansiella ställning och förbättrat förutsättningarna till att långsiktigt finansiera de höga investeringsnivåer som finns planerade inför kommande år.”
Vänersborgs kommun har alltså gjort ett överskott de två senaste åren på nästan ofattbara 346 miljoner kr. 346 miljoner! Och dessa pengar har till största delen använts till att “stärka kommunens finansiella ställning”. Är det en bra användning av 346 miljoner? Kommunstyrelsens ordförande tycker det. I inledningen till Årsredovisningen skriver Benny Augustsson (S):
“De starka resultaten under både 2020 och 2021 underlättar situationen något, genom att en del av investeringarna kan finansieras utan att nya lån behöver tas upp.”
Jag frågade ekonomichefen vad denna användning av överskottet betydde för kommunen. Han svarade att kommunen hade fått låna 120 miljoner kronor extra och det hade gjort 2-3 milj kr i ökade kapitaltjänstkostnader 2023…
2-3 miljoner… Vänersborgs kommun hade år 2021 utgifter på lite drygt 2,5 miljarder kronor… 2-3 miljoner, förvisso samma summa under kommande år… Men ändå, borde inte det enorma överskottet ha kunnat användas på ett bättre sätt? Typ ha använts till att skapa balans mellan krav och resurser…?
För övrigt innehåller årsredovisningen oerhört mycket information om Vänersborgs kommun. Det är en ovärderlig uppslagsbok för alla som vill veta mer.
Glöm inte att du kan se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning, eller i efterhand, på kommunens webb-TV.
