Det viktigaste för vänstern på internet är att nå ut med sitt budskap. Att driva sajter på internet handlar alltså om att nå så många som möjligt. Det finns dessutom ett flertal andra aspekter vad det gäller vänstern och internet. Vänstern har behov att att ha sajter och ställen för sin egen interna diskussion och idéutveckling. En del anser också att det är viktigt att vara oberoende av storbolag liksom att använda fria och öppna programvaror.
Att ge ut tidningar eller nättidningar, att driva en blogg eller en nätsajt har inget eller ska i alla fall inte ha något egenvärde för vänstern. Det ska vara ett medel för att nå ut. Och när det gäller att nå ut är förstås det viktigaste att nå personer som inte är vänster eller redan frälsta.
Det betyder att vänstern ska använda sig av de sätt som ger de bästa möjligheterna att nå ut med nättidningar, bloggar, poddar, filmer med mera. I dessa fall spelar det egentligen ingen roll vem som äger och kontrollerar de sajter vi använder för att nå ut. Men grundprodukterna, webbsajterna, bloggarna, poddarna etc måste vi ha kontroll över.
Dessutom behöver vänstern sajter som ger möjlighet att föra intern debatt och diskussion. Dessa sajter bör om möjligt inte kontrolleras av våra motståndare som storföretag, kapitalister och stora mediemonopol. Det bör kontrolleras av oss själva och för sådana ändamål är fria och öppna programvaror bra. Kanske rent av nödvändiga.
Publiceringsverktyg eller -programvara
Vad det gäller bloggar och nättidningar bör de använda sig av standardprogramvara som ger enkelt underhåll möjlighet till spridning av länkar och artiklar i sociala medier på ett automatiskt sätt. WordPress är det bästa i detta sammanhang. Det är världens mest använda och dominerande programvara för publicering på nätet. De flesta vänstersajter använder sig av WordPress. Men inte alla. Några använder sig av exempelvis av Drupal och Joomla. Det är också bra och användbara programvaror.
Att använda sajter som erbjuder gratis bloggmöjligheter som Blogger (blogspot) och wordpress.com är också bra men sådana sajter är i allmänhet svårare att hitta via sökmotorer än sajter med en egen domän och egenskötta installationer av WordPress, Drupal och Joomla.
Det finns fler sajter av dessa slag, exempelvis Tumblr och Medium. Dessutom fler programvaror av liknande slag som WordPress. Exempelvis Ghost, Writefreely, Plume, Wix, Weebly och Squarespace. Många av de i detta stycke nämnda publiceringsverktygen och sajterna fungerar bra men de flesta är inte så bra för svenskspråkiga sajter.
WordPress, Drupal, Joomla, Writefreely och Plume har ytterligare en fördel. De använder sig av eller kan använda sig av protokollet ActivityPub vilket gör att de automatiskt är möjliga att följa i den fria och öppna delen av internet som kallas Fediversum. Det finns också försök att anpassa Ghost till Fediversum genom att ge stöd för ActivityPub.
Problem
En nackdel med WordPress kan vara att programmet är så vanligt att det är hackarna största måltavla. Det är därför viktigt att ha ett bra skydd mot hackerattacker installerat.
Att publicera på egenhändigt ihopknåpad programvara och sajter som är skrivna i Javascript är totalt värdelöst för den som vill nå ut med sitt budskap. Det gör det också värdelöst för vänstern. Det ger inga besökare och läsare. Att skriva på en sådan sajt är att skriva för sig själv och inte för en publik.
Att nå så många som möjligt
För att nå ut så mycket som möjligt är det också nödvändigt att använda sig av sökmotoroptimering (SEO) och automatisk publicering av länkar på Facebook, Bluesky, Threads, Instagram, X (Twitter), Fediversum (Mastodon med mera), Pinterest och andra sociala medieplattformar som anses vara intressanta för att nå ut.
Används publiceringsprogram som kommunicerar med hjälp av ActivityPub blir bloggen eller sajten automatiskt en del av Fediversum och kan följas på alla sajter i Fediversum. Om det inte är möjligt med automatisk publicering så är det ibland nödvändigt att publicera manuellt på flera av dessa sociala medier för att nå fler.
När en sajt existerar så är det oberoende av programvara nödvändigt att ha gratis artiklar på webben för annars går det inte att nå personer som kanske skulle kunna vara intresserade av budskapen eller personer som är intressant att nåt även om de inte ännu har vänsteråsikter. Vi vill ju påverka människor till att omfatta våra uppfattningar av samhället. Att bara har låsta artiklar som kräver betalning innebär att bara de redan frälsta nås.
Finansiering
Samtidigt behöver ju vänstersajter, nättidningar och bloggar kunna dra in pengar för att finansiera sin publiceringverksamhet. Det betyder att de organisationer som har medlemmar kan använda medlemsavgifter till det medan andra får ta till andra metoder. Att ta betalt för att läsa alla artiklar är ett alternativ men det leder som sagt till att bara frälsta kan nås. Det är den metod som ETC tycks använda sig av. Det har helt klart stora nackdelar när det gäller att nå ut.
Andra nättidningar publicerar en del artiklar som öppna artiklar och andra som låsta. Det ser ut som Flamman, Arbetaren och Magasinet Konkret använder sig av denna metod. Ibland är artiklarna öppna en viss tid men låsta därefter. Vissa tidningar och tidskrifter ges också ut i pappersform och har därför traditionell prenumerationsavgift för att finansiera utgivningen. Eller så publicerar de bara enskilda artiklar på nätet som Tidningen Brand.
Fria artiklar
Åter andra publicerar det mesta helt fritt. Det gäller exempelvis Parabol, Internationalen (än så länge), E-folket, Aktuellt Fokus, Tidningen Svärm med flera inklusive denna sajt. Det är bra för att nå andra än de redan frälsta och insatta. I de lägena finansieras utgivningen i allmänhet med frivilliga bidrag. En del sajter och tidningar finansieras också delvis genom reklam. Det gäller till exempel ETC och Magasinet Konkret.
För de som getts och ges ut som papperstidningar har statliga bidrag tidigare varit den viktigaste finansieringskällan. Det kommer förmodligen inte att vara möjligt i framtiden för de flesta vänstersajter. Men sannolikt för en del. Kanske för Arbetaren, ETC och Flamman och de få tidskrifter som har kulturtidskriftsstöd som exempelvis Opulens.