I Syres vinjett Panelen låter vi representanter för olika organisationer tycka till om en aktuell fråga. Representerar du en organisation som vill vara med eller saknar du någon som du tycker borde tillfrågas? Skicka ett mejltill virve.ivarsson@tidningensyre.se med ditt förslag! – Nej, Sverige borde absolut inte gå med i Nato. Skälet är att Nato är […]
The post Panelen: Borde Sverige gå med i Nato? appeared first on Syre.
De flesta ryska styrkor som har befunnit sig vid den ukrainska hamnstaden Mariupol har lämnat området och begett sig norrut i Donbassregionen, enligt USA:s försvarshögkvarter. Kvar finns runt 2 000 soldater, vilket motsvarar ungefär två bataljonstaktiska grupper. Ryssland fortsätter dock att attackera staden från luften.Ryssland fokuserar på Donbass i östra Ukraina, men USA bedömer att styrkorna […]
The post ”Många ryssar har lämnat Mariupol” appeared first on Syre.
Stora mängder giftiga muddermassor dumpas i Östersjön, i strid med miljöbalken och internationella konventioner. Anledningen är att svenska myndigheter frikostigt ger dispens, visar en ny studie. Forskarna har gått igenom ärenden mellan 2015 och 2020. Myndigheter har gett dispens att dumpa drygt 90 procent av muddermassorna till havs, motsvarande drygt 31 miljoner kubikmeter, visade det […]
The post Giftigt slam får dispens – dumpas i Östersjön appeared first on Syre.
Efter mer än ett års försening räknar Somalia med att hålla presidentval söndagen den 15 maj. Beskedet tillkännagavs i det svårt krigshärjade afrikanska landets statliga television på torsdagen. Förseningen av valdatumet är delvis kopplat till det dödliga våld som landet ständigt kämpar mot, men även till en segdragen maktkamp mellan sittande president Mohamed Abdullahi Mohamed […]
The post Presidentval på gång i Somalia appeared first on Syre.
Det finns en hund på Instagram som heter Hebbe. Hebbe flyttade in hos Linn Skog Kristensen för två år sen och jag har följ honom sen dess. I dag ska jag träffa Linn och hennes syster Sanne för att prata ost. Och den som möter mig i dörren är glädjande nog Hebbe. Kändis från Instagram […]
The post Drakarna sa nej till deras ostar men kunderna tackar ja appeared first on Syre.
Putins Ryssland har begått fruktansvärda krigsbrott i Ukraina. Bostadsområden har bombats och i städer som Butja hittades civila i massgravar. Till listan över grymheter bör Putins ansvar för en global matkris fogas. Ryssland och Ukraina står tillsammans för 30 procent av världens export av vete och en fjärdedel av världens majs. I många länder är beroendet […]
The post Putins senaste offer är världens fattiga appeared first on Syre.
Riksdagens miljö- och jordbruksutskott vill minska antalet vargar till 170 individer, med hänvisning till att populationen har ökat. Miljö- och jordbruksutskottet vill minska vargstammen. Referensvärdet för varg – hur många individer som behövs för att stammen ska ha en gynnsam bevarandestatus – bör ligga kring 170 individer under en tid, på grund av att stammen växt, […]
The post Utskott föreslår färre vargar appeared first on Syre.
SKRIVER I EXPRESSEN: Finns det någon sämre tid än nu att bli medlem i Nato? Knappast om man vill påverka utvecklingen i Ryssland. Det är…
Hundratals bibliotek har lagts ned de senaste decennierna. En utveckling som det finns få konkreta förslag för att häva.
När Nobelpristagaren V.S. Naipaul fick frågan varför han flyttat från hemlandet Trinidad och Tobago till England i mitten av 1970-talet svarade han att han velat bo i ett land med fungerande bibliotek.
Jag måste säga att jag förstod hans poäng.
För mig har bibliotek alltid varit en plats för tänkande. Läsande också förstås, men mest av allt just den sortens tänkande som kommer av att få vara i fred.
Hemma i Lidköping brukade jag cykla till Stadsbiblioteket en gång i veckan, oftast på onsdagar. Jag övertygade mamma och pappa om att kvittera ut mitt lördagsgodis tre dagar för tidigt.
Vem hade jag varit utan bibliotek och rom-russinchoklad?
Med chokladkakan i ena handen och valfri bok av Jules Verne eller Alexandre Dumas i den andra kunde fantasin flöda fritt. Om jag inte läste lyssnade jag på någon av Tintinböckerna på LP-skiva.
På biblioteket fanns ingen skolgårdshierarki, och jag undrar ärligt talat vem jag hade varit utan biblioteket och Marabous rom-russinchoklad.
Kanske är det också därför jag reagerar instinktivt när jag läser tidningen Vi:s kartläggning, som visar att 435 bibliotek har lagts ned sedan 1998.
I slutet av 2020 fanns det 1080 folkbibliotek fördelade på Sveriges 290 kommuner. Vart fjärde bibliotek har försvunnit på drygt 20 år.
För ett par år sedan visade en annan undersökning att antalet skolbibliotek minskat kraftigt. 2018 hade bara 37 procent av landets skolungdomar tillgång till ett bemannat bibliotek. En förklaring är att många av de privatägda skolorna inte lägger pengar på fungerande bibliotek. Det kostar för mycket. Vinsten minskar.
Men uppenbarligen är biblioteken inte superprioriterad fråga för landets kommuner heller.
En del av problemet handlar förstås om att utlåningen också minskar. Det blir svårare att motivera bibliotekens existens om färre använder dem. Och det har pågått en lång process inom Bibliotekssverige för att omvandla dem till platser där informationssökande, samtal och möten drar lika mycket som böckerna. Det är säkert en bra strategi. Men det behövs också pengar och satsningar.
För ett par veckor sedan presenterade regeringen en ny biblioteksstrategi. Gott så. Men den kunde varit tydligare.
Fackförbundet DIK menade att strategin var ”blekare än vålnaden i Hamlet” och konstaterade att det saknades konkreta förslag för att stärka just skolbiblioteken.
Ändå bra att frågan lever.
Varenda gång jag besöker ett bibliotek ser jag dem där. Ungdomarna med en bok handen. De som ser biblioteket som en fristad.
Jag brukar spana efter chokladkakan också. Den borde finnas där.
Jesper Bengtsson
Chefredaktör, Dagens Arena
Inlägget För mig var biblioteket en fristad dök först upp på Dagens Arena.
Rysslands angrepp på Ukraina skapar en instabil säkerhetspolitisk situation. Men att lämna vår beprövade alliansfrihet vore ett misstag. Riskerna med ett Nato-medlemskap överväger dess eventuella fördelar. Socialdemokraterna bör därför stå fast vid sitt kongressbeslut om svensk alliansfrihet, skriver Henrik Frizon, (S).
Rysslands invasion av Ukraina visar återigen att landet är berett att angripa grannstater. Men vi kan också alla se att Ryssland genomlider en militär katastrof och att det är uppenbart att landet inte har kapacitet att utkämpa två stora regionala krig samtidigt. Det finns således ingen realism i ett scenario där Ryssland inom snar framtid skulle gå till angrepp mot Sverige.
Ett angrepp på Sverige är ytterst osannolikt. Militäranalytiker menar även, mot bakgrund av vad vi ser i Ukraina, att det tekniskt sett mer avancerade svenska försvaret skulle stå emot ett ryskt angrepp. Därmed saknas skäl att hasta fram ett beslut i Natofrågan.
Ett medlemskap innebär att Sverige blir en del av ömsesidiga försvarsförpliktelser och ytterst hamnar under Nato-ländernas kärnvapenparaply. Detta är den tänkta militära styrkan med ett medlemskap. Men nackdelarna är för det första att spänningen i Östersjöregionen ökar, för det andra att Sverige blir en del av frontlinjen mellan stormaktsblocken. För det tredje kommer Sverige därmed också att avancera i betydelse vid en stormaktskonflikt och sannolikt bli ett primärt mål för kärnvapen. Nato-medlemskap ökar således både risken för stormaktskonflikter och för att Sverige vid en sådan blir ett primärt kärnvapenmål och riskerar total ödeläggelse. Det är dessa risker som måste vägas mot fördelarna.
I själva verket kan också de påstådda fördelarna diskuteras. Ingen har på ett trovärdigt sätt egentligen kunnat förklara hur ett medlemskap bidrar till ett förbättrat säkerhetspolitiskt läge för Sverige. Det finns stora oklarheter om styrkan i Natos kollektiva försvarsgaranti. Det vore därför olyckligt om Sverige övergav en historiskt framgångsrik alliansfrihet till förmån för en försvarsgaranti som alldeles för många har missuppfattat. En av de mest spridda missuppfattningarna är att den kollektiva försvarsgarantin träder in automatiskt vid ett militärt angrepp mot något av medlemsländerna. Så är inte fallet.
Istället för att gå med i Nato bör vi åter kraftigt rusta upp den svenska försvarsförmågan, och bygga en försvarsmakt som är djupt förankrad hos det svenska folket.
Nordatlantiska rådet, som är Natos högsta beslutande organ, fattar alla beslut i konsensus. Det betyder att alla länder måste vara överens för att ett beslut ska kunna fattas. Ska Natos kollektiva försvarsgaranti, enligt artikel 5 i Natos stadga, bli verklighet måste ett sådant beslut fattas av samtliga medlemsländer. Det innebär att vi låter viktiga delar av vår säkerhetspolitik bli beroende, för att ta några exempel, av beslut fattade av Erdogans Turkiet, Orbans Ungern och eventuellt av Trump som mycket väl kan vinna nästa presidentval i USA.
I slutändan måste vi fråga oss om beslutsfattare i Paris och Washington eller någon annan huvudstad skulle vara villiga att riskera ett fullskaligt kärnvapenkrig mot Ryssland för Sveriges skull. Om vi inte är helt säkra på att de är det, bör vi inte bygga vår säkerhetspolitik på ett sådant antagande.
Ryssland/Sovjetunionen har en lång historia av aggressionshandlingar – Ungern 1956, Tjeckoslovakien 1968, Afghanistan 1979, Tjetjenien på 1990-talet, Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014. Även om Ukrainakriget förändrar säkerhetsordningen i Europa, måste det påpekas att vid tidigare kriser har vi byggt vår säkerhet på en väpnad alliansfrihet. Det borde vara vägen framåt idag också. Det centrala problemet är inte att vi står utanför försvarsallianser, utan att Sverige från 1990-talets början till mitten av 2010-talet minskade sin militära försvarsförmåga.
Istället för att gå med i Nato bör vi åter kraftigt rusta upp den svenska försvarsförmågan, bygga upp ett invasionsförsvar och en försvarsmakt som är djupt förankrad hos det svenska folket. Det är en viktig lärdom från Ukrainakriget: folkets beslutsamhet och motstånd har omöjliggjort en snabb rysk ockupation. Därför skulle ett första steg vara att bygga ut värnplikten igen. Så kan vi återskapa en väpnad alliansfrihet där ett angrepp på oss står fienden så dyrt att den hellre avstår. Det kan vi göra utan att agera på ett sätt som ökar spänningarna i Östersjön eller riskerna för Sverige vid en stormaktskonflikt. Detta är en beprövad politik, till skillnad från vad ett hastigt beslutat inträde i Nato skulle vara.
Henrik Fritzon, tidigare regionstyrelsens ordförande i Skåne, i dag regionstyrelsen andre vice ordförande (S)
Inlägget Natomedlemskap dåligt för Sveriges säkerhet dök först upp på Dagens Arena.