Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Greenpeace: ”Biobränslen har ökat utsläppen”

Övergången från fossila bränslen till biodrivmedel har lett till större utsläpp av koldioxid, och bidrar till fortsatt beroende av fossila bränslen, skriver Greenpeace i en ny rapport. Naturvårdsverket menar att organisationen saknar helhetsperspektiv.

Biobränslet som användes i Sverige under år 2020 skapade högre utsläpp av koldioxid än vad enbart fossila bränslen hade gjort. Det skriver Greenpeace i en ny rapport gjord i samarbete med tankesmedjan New weather Sverige, som kritiserar Sveriges officiella statistik där det ser ut som att våra utsläpp minskar.

– Bilden som ofta kommuniceras är att utsläppen är på väg ner. Det beror på att man inte räknar in förbränningen av biodrivmedel. Men även den koldioxiden hamnar ju i atmosfären. Det vaggar in oss i en falsk trygghet, säger Markus Mattisson, kampanjledare på Greenpeace.

Biobränslen är förnybara bränslen som släpper ut koldioxid när vi bränner dem – och dessa så kallade biogena utsläpp har ökat kraftigt. Men eftersom koldioxiden har sitt ursprung i träd och annan biomassa som också binder in koldioxid när de växer är bränslet på sikt koldioxidneutralt. Så lyder argumentationen från statliga Naturvårdsverket.

Lägger man ihop utsläppen från fossila bränslen med utsläppen från biobränslen, som Greenpeace gör i den nya rapporten, har Sveriges utsläpp inte minskat utan ökat sedan 1990, från 94 till 100 miljoner ton per år. Utsläppen från biobränslen har fördubblats mellan 1990 och 2020 och är i dag större än de fossila utsläppen.

– Utsläpp är utsläpp. Vi kallar rapporten Himlen är full, med tanke på hur mycket koldioxid som redan finns i atmosfären. Vi ligger redan på den nivå vi inte ska överstiga för att nå 1,5-gradersmålet, säger Markus Mattisson.

”Utsläpp är utsläpp” säger Markus Mattisson, kampanjledare på Greenpeace. Foto: Privat.

Utsläppen räknas – i en annan sektor

På Naturvårdsverket håller man inte med Greenpeace om att utsläppen från biobränsle inte räknas i den officiella statistiken. Men utsläppen beräknas i olika sektorer, där Sverige följer internationellt överenskomna riktlinjer för rapporteringen, detta för att kunna jämföra mellan länder, säger Björn Boström, handläggare på klimatmålsenheten.

– När man tar ut skogsbiomassa eller om man skördar biomassa på jordbruksmark redovisas det som ett utsläpp i markanvändningssektorn. Då kan man inte räkna det som ett utsläpp i enerigsektorn.

Sverige har ett stort nettoupptag från skog och mark, och det ska öka ännu mer efter en provisorisk överenskommelse inom EU som slöts i slutet av 2022. Bioenergisystem kan både öka och minska kollagret i skog och mark.

– Man kan inte säga att alla biobränslen är dåliga. Det finns bioenergissystem som är både hållbara och inte hållbara ur klimat och miljösynpunkt, säger Björn Boström.

Han hänvisar EU-kommissionens forskningsorgan Joint research center som exempelvis bedömer att bioenergisystem som baseras på skogens restprodukter som grenar och toppar är hållbara.

– Om man har ett ohållbart skogsbruk där avverkningarna är större än tillväxten minskar kolförråden. Om man anlägger energiskogsodling på jordbruksmark kan kolförråden öka fast man också kan skörda biomassa. Greenpeace tittar bara på ett kolflöde. Man måste ha ett helhetsperspektiv när det gäller bioenergi, säger Björn Boström.

”Bara experterna har koll”

Landets fria frågar Greenpeace Markus Mattisson hur han ser på Naturvårdsverkets förklaring till hur utsläppen från biobränsle räknas, alltså att de redovisas i sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, förkortat LULUCF (Land use, land-use change and forestry) och därför inte kan redovisas i energisektorn.

– Vi menar inte att man ska räkna utsläppen på båda ställena, men som det är idag redovisas de via LULUCF – men det är ingen människa utom experterna som har koll på de siffrorna. Det vore bättre om man redovisade utsläpp som utsläpp, och var tydlig med allt vi släppte ut, säger han och fortsätter.

– Om jag googlar ”Sveriges utsläpp” kommer det upp att de var 46 miljoner ton år 2020 inom Sveriges gränser. Medan vi menar att man borde räkna med de biogena utsläppen för att få den riktiga siffran. Poängen med klimatpolitiken måste ju vara att få ner halterna av koldioxid i atmosfären till en nivå som gör att vi kan nå 1,5-gradersmålet. Då måste vi både sänka våra utsläpp i absoluta tal och för att göra det måste vi ju vara tydliga med hur mycket vi släpper ut.

Bra och dåliga biobränslen?

I rapporten Himlen är full skriver Greenpeace att ”All koldioxid är likadan och påverkar klimatet på samma sätt.”

Vissa biobränslen görs av restprodukter, som organiskt avfall som kan rötas till biogas. Det hade annars släppt ut metan till atmosfären. Håller du inte med om att det finns bättre och sämre biobränslen?

– Det finns avfall som vi inte kan bli av med, bästa exemplet är nog avloppsslam. Kan vi ta vara på det och minska metanläckaget skulle det kunna vara en liten nisch som är möjligt att göra biogas av. Men det får ses som en väldigt nischad grej, säger Markus Mattisson.

Bland råvarorna som användes till biodrivmedel i Sverige 2020 var uppåt hälften tillverkat av slakteriavfall, även kallad griesel. En fjärdedel var raps, 12 procent var tallolja, 10 procent palmoljeprodukter och därutöver ett antal råvaror i mindre mängder.

– För att bedöma ett biobränsles hållbarhet måste man titta på vad det är för verksamhet det kommer ifrån. Är det ett hållbart skogsbruk vi har i dag, som kan leverera hållbara rester? Det har vi ju inte, säger Markus Mattisson.

Fossil infrastruktur

Sveriges har världens största användning av biodrivmedel räknat per capita, och den inhemska produktionen ska femtiodubblas till 2050, om regeringens myndighet Fossilfritt Sverige får bestämma. Biobränslet är tänkt att användas till flyget när personbilsflottan är elektrifierad.

Ett ytterligare problem med biobränslen och politiken som upprätthåller dem, menar Greenpeace, är att de upprätthåller en fossil infrastruktur. Den idag mycket omdiskuterade reduktionsplikten är det kanske tydligaste exemplet, alltså kravet på att blanda in en viss andel biobränsle i det fossila bränslet. Markus Mattisson kallar satsningarna på biobränslen ”en dyrköpt förlängning av förbränningsmotorn”.

– Samma bolag som säljer fossila bränslen säljer biodrivmedlet – de blandar ju fossila drivmedel med biodrivmedel. Man håller systemet vid liv genom att upprätthålla den fossila infrastrukturen. Hade vi i stället satsat på elektrifieringen hade vi kanske haft färre bilar med förbränningsmotor i drift i dag, säger han.

Förutom offensiva satsningar på elektrifiering efterfrågar organisationen en politik som minskar trafiken.

– Det finns ett sätt som är oslagbart för att sänka utsläppen och det är att inte släppa ut massa koldioxid från första början, säger Markus Mattisson.

Trafiken väntas öka

Naturvårdsverket om utsläpp från biobränslen

Inlägget Greenpeace: ”Biobränslen har ökat utsläppen” dök först upp på Landets Fria.

Kommentarer är stängda.