Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Avrättning ledde till slutet för dödsstraffet

1972 giljotinerades fransmannen Roger Bontems i Paris för ett mord han inte begått. Bland åskådarna fanns hans unge advokat, som såg avrättningen som ett misslyckande och kom att ägna år åt att avskaffa dödsstraffet i Frankrike.

FRANKRIKE | Det var en kall novembermorgon för drygt femtio år sedan som två män med sju minuters mellanrum avrättades med giljotin på innergården till La Santé-fängelset i Paris. En av dem, 39-årige Claude Buffet, var dömd för ett uppmärksammat dubbelmord på en sjuksköterska och en fångvaktare vid ett rymningsförsök från ett fängelse. 36-årige Roger Bontems, som var med vid rymningsförsöket, avrättades för medhjälp.

Bontems advokat Robert Badinter plågades av tanken på att han inte hade lyckats rädda Bontems liv och beslutade att göra allt i sin makt för att avskaffa dödsstraffet. I en intervju 30 år efter giljotineringen berättade han att han under lång tid vaknade tidigt på morgnarna och grunnade över misslyckandet.

– De hade accepterat att han inte hade dödat någon. Varför dömde de honom till döden då? sade Badinter i intervjun.

Giljotinen introducerades som avrättningsverktyg i Frankrike i samband med den franska revolutionen i slutet av 1700-talet.

Skar halsen av gisslan

Rymningsförsöket som ledde till det uppmärksammade dubbelmordet genomfördes vid det franska fängelset Clairvaux 1971. Claude Buffet avtjänade ett livstidsstraff för ett annat mord och övertalade medfången Roger Bontems, som satt av ett 20 år långt straff för misshandel och grov stöld, att de skulle försöka fly tillsammans.

De låtsades vara sjuka och fördes till sjukstugan där de – beväpnade med knivar som tillverkats av skedar – tog en sjuksköterska och en fångvaktare som gisslan. Männen hotade att avrätta gisslan om de inte fick vapen och släpptes på fri fot.

Dramat höll det franska folket klistrat vid tv-apparaterna fram till det att fängelset i gryningen stormades av polis, som hittade sjuksköterskan och fångvaktaren med avskurna halsar.

Tryck på dödsstraff  

Efter dubbelmordet utbröt en intensiv debatt om dödsstraff. Något sådant hade inte verkställts sedan dåvarande presidenten Georges Pompidou kommit till makten två år tidigare.

När Buffet och Bontems ställdes inför rätta 1972 samlades hundratals människor utanför domstolsbyggnaden och krävde att de skulle avrättas.

Buffet erkände dubbelmordet och utmanade rätten att döma honom till döden, medan Bontems befanns skyldig till medhjälp. Han dömdes dock också till döden efter stort tryck, bland annat från organisationer för fångvaktare som ville ha hämnd för sin kollegas död.

Badinter fick ”aktivistisk passion”

Advokaten Badinter vädjade till Högsta domstolen och även till president Pompidou om att männen inte skulle avrättas, men hans begäran fick ingen verkan i en tid då en opinionsundersökning visade att 63 procent av fransmännen var för dödsstraff. Han kom att kallas ”mördarnas advokat” på grund av sin kamp, och utsattes bland annat för dödshot på grund av sitt arbete.

1981 blev Badinter justitieminister i president François Mitterands regering och hade då som högsta prioritet att avskaffa dödsstraffet, vilket formaliserades av parlamentet i september samma år.

Badinter sade senare att fallet med Buffet och Bontems ändrade hans inställning till dödsstraffet ”från en intellektuell övertygelse till en aktivistisk passion”.

– Jag svor för mig själv när jag lämnade gården till La Santé-fängelset den morgonen i gryningen, att jag skulle ägna resten av mitt liv åt att bekämpa dödsstraffet, sade han 2021.

Hamida Djandoubi blev 1977 den siste att avrättas för brott i Frankrike. Han hade dömts till döden för mordet på sin flickvän och avrättades med giljotin.

Fakta: Dödsstraff i världen

The post Avrättning ledde till slutet för dödsstraffet appeared first on Tidningen Global.

Kommentarer är stängda.

Generated by Feedzy