Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

GOTT NYTT 2023

Så är då ytterligare ett bloggår till ända. År 2022 är slut.

Tiden går fort. Men så är det väl alltid när man ser tillbaka. Dagar, månader och år flyr, trots krig, inflation, ny regering, skenande elpriser och annat elände. Kanske går tiden fortare när man har blivit pensionär…

Jag har nu påbörjat mitt 13:e bloggår. Den första ”riktiga” bloggen daterar jag nämligen till den 17 oktober 2010, även om jag hade prövat på med några enstaka texter redan tidigare. Men det var vid denna tidpunkt som jag bestämde mig för att börja skriva på regelbunden basis. Och för drygt två år sedan, den 14 december 2020, fick jag min miljonte visning på bloggen… Denna händelse beskrev jag i bloggen ”En miljon!”.

Det hade jag aldrig kunnat drömma om. Men det finns uppenbarligen ett behov av en politisk blogg i Vänersborg.

För många är bloggen ett sätt att följa med i politikens Vänersborg. Och ska man vara uppriktig, så finns det inte alltid så mycket information att få i TTELA. Läser man bara TTELA och/eller lyssnar på P4 Väst så kan man ibland undra om det överhuvudtaget finns några politiker eller politisk diskussion i kommunen. Men några ämnen har dock TTELA tagit upp, t ex VA-frågan på Vänersnäs och Bengt Davidssons kamp mot byggnadsnämnden. Och det gjorde tidningen med den äran. Det sistnämnda intresserade sig även SVT för och hade ett mycket uppmärksammat inslag om. Det hjälpte dock inte. Vi får se hur den nya byggnadsnämnden hanterar ärendet den 24 januari.

Det är många som hör av sig på olika sätt. De vill inte sällan berätta och beskriva hur de har behandlats av kommunen. Många vänersborgare känner en vanmakt när de på olika sätt konfronteras med den kommunala byråkratin. Som stundtals är både stelbent och maktfullkomlig. Det finns tydligen inga charmkurser som biter på nitiska tjänstepersoner i Vänersborg. Jag hinner inte med alla tips och alla fall. Tyvärr. Det skulle behövas fler bloggare.

Andra hör av sig med lovord och berättar vad mina inlägg betyder för dem. Det har varit ovanligt många som har läst mina “bloggserier” om enskilda personers kamp mot kommunens nitiska tjänstepersoner.

Det är reaktionerna från människor som jag möter som gör det roligt och stimulerande att fortsätta skriva. Folk är faktiskt i stort sett alltid positiva. Och det oavsett vilket parti de representerar eller röstar på. Fast det är klart, alla kan ju knappast vara positiva. Men det visar de inte, inte för mig i varje fall. Såvida inte tystnad är ett sätt att markera missnöje. Och visst har det funnits tillfällen där jag har hört tystnaden tala.

Det har på sina håll diskuterats om mitt bloggande påverkar valresultatet i kommunvalet. Det är svårt att säga, hur ska man kunna veta det? Faktum är dock att Vänsterpartiet fick 745 fler röster i kommunvalet 2022 jämfört med antalet vänersborgsröster på Vänsterpartiet i riksdagsvalet. Samtidigt har bloggaren själv blivit invald i kommunfullmäktige med personröster fyra val i rad. Och det kan ju i varje fall inte bero på att folk läser i TTELA om allt bra som Vänsterpartiet eller undertecknad eventuellt gör i kommunen…

Hur som helst så får jag överraskande nog, vilket är väldigt glädjande, ”glada tillrop” från politiker och “vanliga personer” som lägger sina röster på andra partier än Vänsterpartiet. “Jag håller inte med om vad du tycker alla gånger, men jag lär mig mycket om politiken i Vänersborg” är en vanlig kommentar.

Bloggandet tar en del tid i anspråk. Det har jag beskrivit vid tidigare tillfällen. Det är ju inte bara att skriva, det är material som ska läsas in, fakta som ska letas upp och kontrolleras osv. Det blir en del timmar framför tangentbordet. Sanningen är också att jag tar hjälp av flera utomstående ”granskare och experter”. En del granskar fakta och på andra prövar jag både idéer och åsikter, och jag får ofta nya vinklingar och perspektiv tillbaka. Det är givande dialoger. Jag vill som vanligt tacka er allihop! (Ni vet vilka ni är.) Men den som otvivelaktigt hjälper mig allra mest, och som alltid ställer upp, är min partivän Lutz Rininsland. (Rininsland skriver numera, återigen, på partiföreningens hemsida. Se “Vänsterpartiet Vänersborg”) Utan Lutz hade bloggen inte varit vad den är.

Även politiken i sig tar ganska mycket tid. Det finns att göra hela tiden. Är det inte skrivande så är det möten och inläsning till möten. Jag är fortfarande ledamot i kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden samt från och med imorgon ordinarie även i kommunstyrelsen. Det är många handlingar som ska studeras och analyseras och det är inlägg och anföranden som ska förberedas. Det gäller att försöka leva upp till det förtroende som väljarna har visat, det är viktigt tycker jag. Då är en förutsättning att man som politiker är väl förberedd på alla sammanträden. Det vill jag alltid vara.

Under de år som jag har bloggat har det blivit 1.309.631 visningar på bloggen. Och har någon varit med från början har de kunnat läsa 2.673 blogginlägg. I år var det 140.935 visningar på bloggen. (Och det är några timmar kvar.) Det betyder att det i genomsnitt klickades 386 gånger på bloggen varje dag. Då räknar jag med alla dagar, lördagar, semesterdagar, julafton osv.

Det är tyvärr sämre siffror än förra året, trots att det var valår i år. En anledning till minskningen kan vara att jag skrev färre bloggar om Magnus Larsson och Sikhall i år. Bloggserien ”Historien om Magnus Larsson” (25 avsnitt!) drog mängder av läsare förra året. Även ett antal bloggar om Solvarm, också i Sikhall, lockade många läsare förra året.

Det är 133 personer som prenumererar på min blogg, vilket är 9 fler än förra året. 85 av dom får ett mail med det publicerade blogginlägget. Det betyder att de inte behöver gå in på bloggen för att läsa inlägget. Räknaren registrerar då inte heller något klick… 

Det har blivit 243 blogginlägg under året. Det är några färre än förra året. Det är alltid intressant att se vad som läses mest. Fast här finns det en stor felkälla, eftersom flera av mina läsare alltid går in på ”index-sidan”. Och denna sida är följaktligen den i särklass mest besökta. Förutom “index-sidan” är årets mest klickade bloggar följande:

Sikhalls magasin 4: Framtiden
Nya åtgärder vid oljehamnen
Sikhall, VSS, Magnus och oljehamnen
Sikhalls magasin 3: Magnus
Byggnadsnämnden och Juta (5/5)
Davidsson på Juta kämpar vidare (1/3)
Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)
Valda till KF 2023-2026 (4)
SN: Var ska det särskilda boendet placeras?
Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (2)” (919)

Strax under denna “10-i-topp-lista” placerar sig bloggar om Vargön Alloys, Frändefors och VA-debatten kring Vänersnäs. Det är nästan så att man kan ana att bloggen är mer populär i kommunens landsbygdsområden än i stan…

Bloggen har också, som vanligt, väckt ett visst internationellt intresse… Och det är ju trevligt. För det är ju i länder som Kina och Indien som tillväxtpotentialen är som störst… Det var t ex 10 visningar från Indien, fast tråkigt nog var det en minskning jämfört med förra året med 15. Men besöken från Kina ökade. Det var 174 jämfört med 101 visningar förra året. Det var också 19 klick från Hongkong.

Jag noterar att jag har fått vardera ett besök från bland annat Kambodja, Elfenbenskusten, Mali, Oman och Costa Rica. Det är spännande. Annars är det från USA (2.480 visningar), Norge (647), Irland (509), Spanien (259) och Singapore (234) som jag har fått flest träffar (efter Sverige). Undrar om dessa människor på utländsk mark lärde sig något nytt om Vänersborg…? Kanske ville de veta mer om byggnadsförvaltningen i Vänersborg, varför allemansrätten gäller på Bengt Davidssons altan eller Magnus Larssons övertagande av Sikhalls magasin…?

Det har varit svårare att vara bloggare i år. De skandaler vi vänersborgare har varit vana vid och nästan “vuxit upp med” lyser nu för tiden med sin frånvaro. Det finns inga Lars-Göran Ljunggren eller Marie Dahlin kvar längre. Och Bo Carlsson har dragit sig tillbaka. Numer är Carlsson “bara” ordförande i barn- och utbildningsnämnden, men där sköter han sig å andra sidan med den äran. Kommunalråden Benny Augustsson (S) och Mats Andersson (C) är måna om att samtala och diskutera och förankra beslut. Även oppositionens kommunalråd Henrik Harlitz (M) tror på samtal innan beslut. Det kommer sannolikt att fortsätta under 2023. Jag tror inte att det blir samma ”intensitet” på politiken, inte samma motsättningar och stridigheter som vi har varit vana vid under många år i Vänersborg. Vänersborg hade nog varit en lugn och ointressant kommun om vi inte hade haft vår miljö- och byggnadsförvaltning… Ur en bloggares perspektiv är det tur att denna förvaltning finns. Ur invånarnas perspektiv…?

Men…

Det har gjorts en medborgarundersökning under året. Den visade bland annat att endast en av fyra invånare upplever kommunens politiker som lyhörda, en av tre anser att kommunens politiker är ansvarstagande och en av fem ”att invånarnas möjlighet till insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter är bra”? Vad betyder detta för Vänersborg och för demokratin?

Jag vill så här i slutet av året passa på att tacka alla er som har levererat tips och ”nyheter” – både ni som finns innanför som utanför kommunhusets väggar. Fortsätt gärna med det – total anonymitet garanteras. 

Och självklart, vad skulle bloggen vara utan läsare? Utan er läsare – ingen blogg.

Till sist önskar jag alla mina läsare ett riktigt GOTT NYTT ÅR!

Kommentarer är stängda.

Generated by Feedzy