Den avgående byggnadsnämnden har inte alltid fattat logiska och konsekventa beslut under den gångna mandatperioden. Det händer att de som har sökt strandskyddsdispenser, förhandsbesked eller bygglov har fått vänta med både oro och osäkerhet på utgången. Ibland beviljades en ansökan, ibland inte. Det var ingen som i förväg riktigt kunde räkna ut hur nämnden skulle besluta.
Efteråt kunde de berörda ofta inte heller förstå orsakerna till nämndens beslut eller logiken bakom. Det kunde helt enkelt vara svårt att se vad besluten grundade sig på. Det har skapat en osäkerhet hos många kommuninvånare. Och inte sällan frustration. Vilket i sin tur har lett till spekulationer. Behandlar byggnadsnämnden verkligen alla kommuninvånare lika? Det blir en naturlig fråga när folk inte förstår.
Och ibland undrar man ju… Behandlar byggnadsnämnden alla lika?
SVT uppmärksammade t ex två beslut av byggnadsnämnden på sammanträdet den 25 oktober tidigare i år. Det handlade om strandskyddsdispenser och i båda fallen förordade tjänstepersonerna avslag på ansökningarna. När det gällde Bengt Davidsson på Juta beslutade politikerna om avslag på ansökan, medan de gick emot tjänstepersonerna när det gällde samhällsbyggnadsnämndens ordförande. Politikern fick strandskyddsdispens. Ingen förstod varför. Behandlades de två sökande inte lika? Många ansåg också att besluten borde ha varit tvärtom. (Se Svt “Politiker i Vänersborg gick emot tjänstemännen – kollega fick strandskyddsdispens”.)
På byggnadsnämndens sista sammanträde för året, den 6 december, skulle nämnden besluta om bygglov för nybyggnad av 2 stycken fritidshus i Timmervik. Tjänstepersonerna hade återigen förordat ett avslag. (Om inte politikerna är konsekventa så tycks tjänstepersonerna i varje fall vara det…)
Skälet för förvaltningens (tjänstepersonernas) beslutsförslag var:
“Åtgärden strider mot plan- och bygglagens syfte avseende att mark ska användas för det ändamålet som från allmän synpunkt medför en god hushållning i miljöbalkens mening.
Åtgärden förutsätter även planläggning.”
Förvaltningen utvecklade orsakerna ytterligare och hänvisade bland annat till Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Miljö och hälsa avstyrkte bygglov:
“berörd jordbruksmark bedöms vara brukningsvärd utifrån produktionsförmåga och arrondering.”
Det kan nämnas att den sökande ansåg att jordbruksmarken var obrukbar.
Byggnadsförvaltningen hänvisade också till att den fördjupade översiktsplanen för Dalslandskusten anger följande för det aktuella området:
“Enstaka bostadshus eller mindre grupper av bostadshus kan prövas. Grupper om fem bostadshus eller fler bör prövas i detaljplan.”
Och senare i underlaget:
“Ett flertal ansökningar och förfrågningar från exploatörer i Timmervik tyder på hög efterfrågan på tomter i området. Sammantaget har det tidigare givits lov för sju småhus till den befintliga bebyggelsen. Sökt åtgärd innebär att ytterligare två småhus tillförs bebyggelsegruppen. En sådan bebyggelsegrupp bedöms kräva planläggning enligt 31 § 9 kap. och 2 kap. 2 § plan- och bygglagen.”
Förvaltningens bestämda slutsats och mening var att det krävdes en detaljplan för området.
Det var inte presidiets mening. Byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) och vice ordförande Magnus Ekström (KD) tyckte att bygglov skulle beviljas.
Det blev diskussion i byggnadsnämnden. Det var egentligen, vad jag förstår, ingen som var emot byggloven. Men det var det här med att behandla alla invånare lika…
Omkring 4 km nordost om det aktuella området i Timmervik ligger Sikhall. I Sikhall vill Magnus Larsson utveckla området, bland annat vill han bygga bostäder. Magnus Larsson gjorde därför som en fastighetsägare ska, han begärde att kommunen skulle upprätta en detaljplan. Det var ju fråga om tämligen många hus så en detaljplan var nödvändig. Kostnaderna för planen skulle Larsson själv och tre andra fastighetsägare stå för. (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.)
Den 19 maj 2015 beslutade byggnadsnämnden att upprätta en ny detaljplan i Sikhall. Det är 7,5 år sedan – och detaljplanen är fortfarande inte klar… Fram till och med 2019 fick Magnus Larsson 9 förhandsbesked trots att planen inte var klar – men planen var ju på gång. När han senare sökte om 3 nya förhandsbesked blev det den 19 januari 2021 stopp. Det fick inte byggas något mer på Sikhall, i varje fall inte av Magnus Larsson. (Det fanns faktiskt andra fastighetsägare som fick det.) Det krävdes från och med nu en detaljplan. Och det trots att översiktsplanen pekade ut de aktuella områdena som områden för bebyggelse. (I april ställde jag en interpellation till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) om de negativa förhandsbeskeden till Magnus Larsson. I en blogg återgav jag frågorna, svaren och diskussionen samt kommentarer – se “KF: Återigen Sikhall på dagordningen”.)
Men några kilometer därifrån, i Timmervik, behövdes det enligt byggnadsnämnden den 6 december ingen detaljplan. Trots att förvaltningen påpekade att det “sammantaget har … givits lov för sju småhus till den befintliga bebyggelsen” (se citatet ovan) – och nu två till…
Pontus Gläntegård (V) var den som startade diskussionen i nämnden. Han påpekade det inkonsekventa och orättvisa i nämndens bedömning. De personer som gör som man ska får byggstopp, de som inte gör det – de får bygga….
Politikerna i byggnadsnämnden följde inte förslaget från tjänstepersonerna i byggnadsförvaltningen, dvs att inte ge bygglov.
Istället blev byggnadsnämndens (politikernas) beslut:
“Byggnadsnämnden ger bygglov.”
Och istället för den motivering som förvaltningen skickade med till sitt beslutsförslag blev byggnadsnämndens skäl för beslutet:
“Sökt åtgärd förutsätter ingen planläggning och uppfyller alla krav enligt plan- och bygglagen. Lokaliseringen sker på jordbruksmark av lågt värde. Marken är med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov mest lämpad för bebyggelse med fritidshus.”
Ordförande Bo Dahlberg (S) har många gånger sagt att han litar på tjänstepersonerna. Det gjorde han av någon anledning inte denna gång. Här visade Dahlberg att han ansåg sig ha en mer omfattande och djupare kunskap om PBL än vad tjänstepersonerna hade. Nämnden visade också en mer gedigen kunskap om kvaliteten på jordbruksmarken i området än vad miljö och hälsa gjorde…
Byggnadsnämnden avslutade sin mandatperiod i samma anda som den började – att skicka obestämda, diffusa och motsägelsefulla signaler till kommuninvånarna. Det kanske är tur att det kommer in några nya ledamöter nästa år, 2023…
Kommentarer är stängda.