Ledaren # 18 2022
Anslutningen en demokratisk skamfläck
Fortsätt organisera motståndet mot Nato
Protestera mot upprustningsvansinnet!
En svensk anslutning till Nato måste nu anses som i det närmaste säkrad. De traditionella borgerliga partierna är för, liksom uppenbarligen också Miljöpartiet. Sverigedemokraterna är för om Finland går med, vilket med stor sannolikhet kommer att ske. Socialdemokraterna är involverade i en ”dialog” med medlemmarna om frågan. Vad det handlar om är att ge ett sken av demokratisk process. Det är rent bisarrt när Magdalena Andersson hävdar att debatt och omröstning inte är möjlig eftersom det ”finns uppgifter som är sekretessbelagda och därför inte kan debatteras öppet.” Som om demokrati bara skulle vara relevant i okänsliga och oviktiga frågor.
Endast Vänsterpartiet är emot och partiet är också ensamma om att föreslå en folkomröstning i frågan. Dock är Nooshi Dadgostar noga med att poängtera att man står för en upprustning av den svenska militären och att man skulle respektera ett ja till Nato i en folkomröstning. Vad betyder det senare? Att man inte kommer att verka för ett svenskt utträde om resultatet skulle bli ett ja? Att man överger sitt krav på upplösning av Nato?
Den bistra sanningen är att demokratiska socialister nu måste förbereda sig för de förändringar som med stor sannolikhet kommer att genomföras utan omfattande samhällsdebatt och demokratisk process. Sverige kommer att bli en del av kärnvapenalliansen. En del av den krigsmaskin, den mäktigaste i världen, som är designad för att tjäna de västliga kapitaliststaternas intressen. Vars medlemmar varit inblandade i otaliga konflikter vilka Sverige nu kan komma att dras in i. Vi ska inte skönmåla den svenska historien, men det har funnits utrymme för svenska regeringar att agera på den internationella arenan, just tack vare det relativa oberoendet i relation till Nato. Olof Palme kunde rikta sin kritik mot USA:s terrorbombningar i Indokina och mot USA:s understöd till högerkupper och militärdiktaturer i Latinamerika, liksom verka för begränsningar av kärnvapenarsenaler och för nedrustning. Sverige kunde också medla i olika konflikter. Under en lång period har Sverige glidit bort från den politiken. Med NATO-medlemskap är det nu definitivt slut. Att verka för kärnvapenförbud blir en omöjlighet.
För demokratiska socialister kan det inte bli tal om att acceptera anslutningen till NATO. Denna krigsmaskin, i vilken de svenska väpnade styrkorna blir en del, måste benämnas för vad den är: västkapitalismens väpnade gren under USA:s ledning.
Det sätt som den socialdemokratiska ledningen nu manipulerar fram anslutningen på närmar sig en parlamentarisk statskupp. De krafter som hela tiden strävat efter en svensk anslutning har nu fått ovärderlig hjälp av Putins groteska angreppskrig mot Ukraina. Putins agerande har stärkt USA/Nato och kommer nu att med stor sannolikhet ge Nato två nya medlemmar gränsande till Ryssland. Finland med sin landgräns, Sverige med gränsen i Östersjön.
Liberalerna ville ju redan i Irakkriget att svensk trupp skulle strida tillsammans med USA:s armé. Det säger något om vilken framtid vi kan gå till mötes. Mot detta måste alla demokratiska socialister mobilisera. Liksom mot den rustningspolitik som nu, om den genomförs, kommer att äta upp de resurser som kampen mot klimatkatastrofen och fattigdomen skriker efter.
Inlägget Nato? Inte i vårt namn! dök först upp på Internationalen.
