Vad innebär artikel fem?
– Artikel 5 innebär att ett anfall mot ett Natoland är att betrakta som ett anfall på samtliga och att som medlem har man en skyldighet att bistå det anfallna landet med allehanda hjälp, inklusive väpnade aktioner.
Patric Lindgren
Kan Sverige som medlem bli tvunget att skicka trupp till andra Natostaters krig?
– Nej, av flera skäl. För det första gäller bara Natofördraget om ett medlemsland blir anfallet, inte om det självt startar ett krig. För det andra så är det alltid den svenska regeringen som avgör vilken sorts bidrag Sverige ska ge om ett Natoland blir angripet, och hur stort.
Robert Dalsjö
– Det ingår i medlemskapet att man förväntas delta och även militärt hjälpa ett annat Natoland som blir angripet. Emellertid gäller detta på territorium i Europa och Nordamerika, däremot inte till exempel Falklandsöarna (enligt artikel 6). Emellertid så avser artikel 5 försvarskrig enligt FN-stadgan (bestämmelser om självförsvarsrätten), så inte vilka krig som helst. Nato har därför inte understött Turkiets krig i Syrien, till exempel.
Patric Lindgren
Sätter ett medlemskap formella gränser för Sveriges möjligheter att bedriva utrikespolitik, till exempel när det handlar om att försöka mäkla fred och erkänna stater?
– Nej, Nato eller USA styr inte över medlemsländernas utrikespolitik. Det är bara att se på Frankrike som under alla år bedrivit en mycket självständig utrikespolitik, eller på Turkiet som gjort det på senare år. Och det har gått alldeles utmärkt för Natolandet Norge att agera fredsmäklare i bland annat Mellersta Östern, och just nu är det Natolandet Turkiet som försöker mäkla fred mellan Ryssland och Ukraina.
Robert Dalsjö
– Inget i Natotraktaten reglerar de suveräna staternas övriga utrikespolitik. Exempelvis har Storbritannien och USA valt att ingå en separat militärallians med Australien (AUKUS) vid sidan av Nato, utan att detta påverkar åtagandena mot Nato. När det gäller erkännandepolitik torde egentligen EU-fördraget, genom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, sätta tydligare gränser än Natotraktaten, vilket inte hindrat Sverige från att erkänna Palestina som suverän stat, utan att gå genom EU.
– Ett Natomedlemskap skulle knappast hindra sådana politiska beslut heller. Det kan nog uppstå någon begränsning i att åta sig fredsmäklaruppdrag, om det råder en krigssituation mellan Nato som helhet och en utomstående makt, i ett sådant läge torde det kunna krävas en enad front.
– Däremot finns det nog få begränsningar att åta sig fredsmäklaruppdrag i andra situationer. I dag har Natomedlemmen Turkiet en fredsmäklarroll i Ukrainakriget. Norge har utfört ett antal fredsmäklaruppdrag och agerat tämligen fritt på den internationella arenan, och innehar därtill för närvarande generalsekreterarposten.
Patric Lindgren
Innebär medlemskap att Sverige är tvunget att tillåta kärnvapen på svenskt territorium?
– I fredstid finns inga sådana krav och Norge och Danmark har friskrivit sig från detta i sina medlemskap.
Patric Lindgren
– Nej, det finns inget sådant tvång och de flesta Natomedlemmar har inte kärnvapen på sitt territorium. Kärnvapnen har spelat en undanskymd roll i Nato sedan det kalla krigets slut och deras antal i Europa har minskat radikalt. Det är nu bara ett mindre antal Natoländer som har ett drygt 100-tal amerikanska kärnvapen stationerade hos sig sedan decennier.
Nato har för övrigt inga egna kärnvapen, utan det är Frankrike, Storbritannien och USA som äger och kontrollerar dem.
Robert Dalsjö
Kommer ett medlemskap innebära någon form av permanent Natonärvaro i Sverige, eller att Sverige är tvunget att stationera trupp i andra länder i fredstid?
– Det finns inga krav på permanenta baser med utländsk trupp eller att ha svensk trupp i annat land. Däremot har man övningar och i Norge har man förhandslagring av visst krigsmateriel för amerikansk marinkårsbrigad.
Patric Lindgren
– Nej, inte om inte den svenska regeringen vill det och Nato dessutom ser ett behov av det och dessutom har styrkor att avvara. De flesta Natoländer har inte utländska styrkor stationerade hos sig. De små Natostyrkor som nu finns i Baltikum och Polen är för övrigt där på värdländernas enträgna begäran, därför att balter och polacker känner sig tryggare då.
– Vi skulle inte heller vara tvungna att stationera trupp i andra länder och det skulle alltid vara upp till den svenska regeringen att avgöra om vi skulle bidra och med vad. Däremot skulle det nog finnas ett politiskt tryck på oss att solidariskt bidra till närvaron i utsatta medlemsländer. Det skulle då kunna handla om ett bidrag av samma storlek som Norge och Danmark ger, ett kompani över tiden i Baltikum och lite flyg eller fartyg då och då, det vill säga av samma eller mindre storleksordning än de bidrag vi sedan länge ger till internationella fredsoperationer.
Robert Dalsjö
Man skulle ju kunna argumentera att om Finland går med i Nato blir det ännu svårare för Ryssland att utgöra ett hot mot Sverige. Har du någon kommentar till ett sådant synsätt?
– Så är det ju i någon enklare mening, men förutsättningen för att Finland ska kunna utgöra vår sköld är att de har stöd i ryggen. De är beroende av transportvägar till andra Natoländer. Finland har en liten och sårbar gräns mot Norge, ska Nato kunna understödja Finland måste man i praktiken ha Sveriges hjälp för genomfart.
– Under det kalla kriget upplevde Finland att de inte hade möjlighet att gå med i Nato. Sedan upplevde man inte att det fanns något behov, men i dag upplever många i Finland att det finns behov.
Patric Lindgren
– För en invasion landvägen kanske, men knappast för en invasion över havet eller ett angrepp på Gotland med fallskärmstrupp. Dessutom behöver ett angrepp inte alltid betyda invasion, ett angrepp kan också syfta till att tvinga oss till eftergifter genom att exempelvis slå ut elnätet och transportsystemet med flygplan och robotar. Vidare kan Putins Ryssland hota oss med kärnvapen och då har vi inget att sätta emot om vi inte befinner oss under kärnvapenparaplyet.
– Slutligen så kan man tycka att frågeställningen bygger på ett snävt egoistiskt synsätt, eftersom Finlands position skulle bli mycket mer utsatt och svår om de inte kunde lita på hur Sverige skulle ställa sig i kris eller krig. Vår säkerhet bygger på att vi ska få hjälp av andra om vi behöver – vi klarar oss inte på egen hand – och då kan man tycka att det är rätt och rimligt att vi också ska hjälpa andra.
Robert Dalsjö
Nederländska, franska och amerikanska marinsoldater i Norge under övningen Cold Response 22 i mars. Foto: Nato
Nato
North Atlantic Treaty Organisation, alliansorganisation för Atlantpakten, North Atlantic Treaty, även kallat Washingtonfördraget.
Atlantpakten undertecknades 4 april 1949 mellan Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA. Syftet var att bygga upp en organisation för att främja staternas säkerhetsintressen.
I dag är 30 länder medlemmar i Nato. Organisationen har två högkvarter i Belgien, ett politiskt i Bryssel och ett operativt i Mons.
En av grundpelarna i Nato är ”Artikel fem” grundfördraget, som säger att en attack mot ett land som är med i Nato är en attack mot alla Natoländer.
Nordisk försvarsallians
Efter andra världskriget fanns det tankar på en nordisk försvarsallians, som dock aldrig förverkligades. Norge och Danmark gick med i Nato när det grundades 1949.
Finland, som utkämpade två krig mot Sovjetunionen under andra världskriget, slöt 1948 ett vänskaps-, samarbets- och biståndsavtal (VSB-avtalet) med Sovjetunionen. Enligt det skulle Finland försvara sig mot varje genom dess område riktat angrepp mot Sovjetunionen från Tyskland eller med Tyskland förbunden makt.
Kostnaden
Kostnaden för ett svenskt medlemskap i Nato skulle bli cirka 600 miljoner kronor per år, knappt en procent av Sveriges försvarsanslag. Det sa nyligen försvarsekonomen Per Olsson på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) till Dagens Nyheter.
Det handlar alltså om kostnaderna som medlemsländerna delar på för att finansiera till exempel Natos högkvarter och gemensamma militära baser och satellitsystem. Alltså inte kostnaden för vårt försvar, som regeringen redan har sagt ska motsvara två procent av BNP.
