När Miljömålsberedningen lämnade sina förslag till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll 7 april befann sig Magnus Manhammar, som tillsammans med Marlene Burwick representerat S i förhandlingarna, hemma i Blekinge på föräldraledighet i samband med sitt barns födelse.
Några veckor tidigare hade vi setts i riksdagshuset för att fota. Ledamöterna hade kommit överens om att inte säga något om innehållet i förväg, så mer än att det var hoppingivande ville han inte avslöja.
– När mina barn och barnbarn kommer fråga mig vilka beslut jag har varit med om som gjort störst skillnad kommer det här utan tvekan vara ett av dem. Det kommer att få så stor påverkan i generationer, säger han när jag ringer upp några dagar efter att förslaget har blivit offentligt.
Miljömålsberedningen har jobbat i ungefär ett år med uppdraget att ta fram mål för konsumtionsbaserade utsläpp. Det har varit långa och tuffa förhandlingar.
– Många av oss har varit oroliga för om vi skulle komma överens. Det var bara de sista veckorna som vi började närma oss enighet.
Nu kommer vi ha en politik som innefattar all vår klimatpåverkan. Det är centralt för att nå Parisavtalets mål om att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader, och det är också centralt för att få resten av världen att gå den här vägen.
Så på ett sätt tycker han att det bästa med förslaget är att det alls blev ett förslag. Men det som var svårast att komma överens om var nog ändå hur högt man skulle sätta målet, enligt Magnus Manhammar.
Ungefär 60 procent av de utsläpp som vi åstadkommer härrör från vår konsumtion. Mycket av konsumtionen ger upphov till utsläpp utanför Sveriges gränser, när vi importerar varor eller tjänster som har producerats i andra länder.
Det innebär att vi än så länge inte har någon politik för att minska dem.
– Nu kommer vi ha en politik som innefattar all vår klimatpåverkan. Det är centralt för att nå Parisavtalets mål om att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader, och det är också centralt för att få resten av världen att gå den här vägen. Det går inte att nog understryka vilken betydelse för det globala klimatarbetet det här kommer kunna ha, säger Magnus Manhammar.
Förslaget är att utsläppen från vår konsumtion ska vara netto noll till år 2045. Nettonollutsläpp innebär att man ger upphov till så låga utsläpp som möjligt och det som ändå släpps ut ska kompenseras med någon form av kolupptag.
Medan arbetet pågick fanns det de som var oroliga för att ett mål för konsumtionen skulle kopplas till ett mål om vår exports klimatpåverkan. Det hade kunnat innebära att Sverige kunde kvitta minskade utsläpp från export, genom till exempel stål som producerats utan koldioxid, mot konsumtionsbaserade utsläpp och därmed slippa dra ner på de sistnämnda.
– Kompromissen blev att alla fick med sina mål men att de ska nås var för sig. Det innebär att det inte blir någon greenwashing, säger Magnus Manhammar.
Beredningen föreslår också att den offentliga sektorn ska minska sina utsläpp snabbare än samhället i övrigt, bland annat genom att ta hänsyn till klimatutsläpp i upphandling.
– Det finns stora möjligheter för den offentliga sektorn att gå före. Där hoppas jag att regeringen lägger ett skarpt förslag. Det vi la som förslag är väldigt öppet men vi bör ha en procentsats där, om att man ska nå en viss minskning av konsumtionsbaserade utsläpp vid offentliga upphandlingar till exempelvis 2035.
Eftersom samtliga riksdagspartier står bakom betänkandet, undantaget att M, SD och KD reserverat sig mot delförslaget om flyg, borde det inte vara något som hindrar att de så småningom antas av riksdagen oavsett hur det går i valet. Och när beslutet är fattat blir Sverige första land i världen att sätta mål för att minska konsumtionsbaserade utsläpp.
Att vara först har inneburit en utmaning i sig – beredningens ledamöter har fått vrida och vända på frågor om exempelvis vad olika slags mål får för konsekvenser.
– Det var mycket förhandlingar men vi har också haft kontakt med många forskare och experter.
Även om vi har mörka tider nu, med krig i Europa, så är det här något som ger ljus. Det behövs hoppingivande förslag och ljus i mörka tider.
Många siffror blev det, konstaterar Magnus Manhammar. Och nu kan förhoppningsvis andra länder lära av vad Sverige har gjort så att fler länder antar liknande mål.
Under arbetets gång tittade Miljömålsberedningen på ett ännu bredare perspektiv som omfattade större delen av samhället, från livsmedelskonsumtion till byggsektorn. Men tiden räckte inte till för att gå vidare med det. Förhoppningsvis kan det ändå komma till nytta när politiken tar nästa steg, säger han.
Och om ledamöterna i Miljöberedningen ibland misströstade om de skulle lyckas så tror Magnus Manhammar att många i omvärlden trodde detsamma. Att man lyckades ena sig om så pass ambitiösa förslag har redan fått internationell uppmärksamhet och han har fått positiva reaktioner på bland annat sociala medier.
– Det är många som har hört av sig. Även om vi har mörka tider nu, med krig i Europa, så är det här något som ger ljus. Det behövs hoppingivande förslag och ljus i mörka tider.
Fakta: Förslagen från Miljömålsberedningen
Mål för konsumtionens klimatpåverkan, inklusive ett långsiktigt mål om att nå nettonollutsläpp till 2045.Mål för exportens klimatpåverkan.Mål om att inkludera det internationella flygets och sjöfartens klimatpåverkan i Sveriges långsiktiga territoriella klimatmål.Mål om att inkludera koldioxidutsläpp från inrikes flyg i etappmålet för inrikes transporter till 2030.Mål om att utsläppen från offentligt upphandlade varor och tjänster ska minska snabbare än utsläppen från samhället i övrigt.Miljömålsberedningen föreslår även ett paket styrmedel och åtgärder inom detta område, inklusive ett krav att beakta de nationella klimatmålen i offentlig upphandling.
Fakta: Miljömålsberedningen
Miljömålsberedningen tillsattes 2010 som en parlamentarisk kommitté med uppdrag att utveckla strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder för att nå Sveriges miljömål.
Regeringen ger uppdrag till beredningen i form av tilläggsdirektiv. Då beslutar partierna vilka ledamöter som ska representera dem i beredningen.
Under arbetet med att ta fram förslag en strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtion har S representerats av Marlene Burwick, Uppsala, och Magnus Manhammar, Blekinge.
Beredningen har ett förlängt uppdrag fram till 2030. Den har tidigare bland annat haft i uppdrag att arbeta med att ta fram ett klimatpolitiskt ramverk och förslag om hållbart nyttjande av hav och marina resurser.
Fakta: Sveriges miljömål
Den svenska politiken jobbar sedan 1999 mot av riksdagen beslutade miljömål, som är det nationella genomförandet av den miljömässiga dimensionen av de globala hållbarhetsmålen.
Generationsmålet
Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
Generationsmålet har sju så kallade strecksatser som förtydligar målets innebörd och visar vad miljöpolitiken ska fokusera på.
Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen.En god hushållning sker med naturresurserna.Andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.
16 miljökvalitetsmål
Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till.
Begränsad klimatpåverkanSkyddande ozonskiktGrundvatten av god kvalitetEtt rikt odlingslandskapFrisk luftSäker strålmiljöHav i balans samt levande kust och skärgårdStorslagen fjällmiljöBara naturlig försurningIngen övergödningMyllrande våtmarkerGod bebyggd miljöGiftfri miljöLevande sjöar och vattendragLevande skogarEtt rikt växt- och djurliv
Etappmål
Etappmålen ska göra det lättare att nå generationsmålet och miljömålen och identifiera en önskad omställning av samhället.
Etappmål finns inom sju områden:
AvfallBegränsad klimatpåverkanCirkulär ekonomiFarliga ämnenHållbar stadsutvecklingLuftföroreningarMinskat matsvinn
Läs mer:
Läs en tidigare nyhetsartikel om Miljömålsberedningen här:
